Empress Dowager Cixi is one of the most widely recognized leaders of late Qing China, and she has been the major subject of numerous non-fiction and academic publications in Europe and North America. This, however, does not mean that Western knowledge on Cixi is strong. Although certain books, particularly those written by Cixi’s closest associates, do provide valuable information describing who she was, most of these books, along with many others, also contain fabricated claims about her as well. As a result, falsities have become heavily intertwined with factual records of Cixi in Western publications. This thesis attempts to re-examine these Western works in order to reach a correct understanding of Cixi’s life. In particular, this study demonstrates how a few major ideological trends, such as imperialism, Orientalism, sexism, and feminism, have influenced Western publications on Cixi and brought either bias or insights into the literature on her. / Graduate / 0332 / 0578 / 0582 / dchen@uvic.ca

Childbirth is an essential part of reproductive politics which have largely focused on expanding choice for women’s reproductive lives. Childbirth in the west has been medicalised, which means that authoritative knowledge was moved into the hands of the patriarchal medical establishment through displacement of traditional midwives, casting women as ‘hysterical’ and inherently sick and seeing birth as a medical event and technology as the appropriate way to deal with birth and the body. In the United States, with surveillance and risk factors, each woman in labour is considered in medical danger and treated accordingly, curtailing women’s ability to make decisions about their bodies and birth. The alternative or natural childbirth movement has resisted this form of medicalised birth, but within the movement, pressure can also be found on women to perform femininity and achieve a perfect birth. A focus on choice is therefore limited without also considering structural factors. / Graduate

Syftet med föreliggande uppsats var att studera inkluderade skönlitterära författarskap i läromedel avsedda för gymnasieskolans kurser Engelska 5, 6 och 7 med fokus på spridningen över kön och nationalitet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var: I vilken utsträckning förekommer författande kvinnor respektive författande män? I vilken utsträckning representeras olika nationaliteter genom inkluderade författare? Om så, vilka särskiljande, värderande eller likställande praktiker går att utläsa i hanteringen av författarskapen utifrån könstillhörighet och nationalitet? De första två frågeställningarna besvarades genom en kvantitativ innehållsanalys, medan den tredje besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studerade läromedel var fördelade över fyra läromedelsserier och var enligt följande: Worldwide English 5 (2014a), Worldwide English 6 (2014b), Echo 5 – Short Stories (2013a), Echo 6 – Short Stories (2013b), Viewpoints 1 (2011a), Viewpoints 2 (2011b), Viewpoints 3 (2011c), Pioneer 1 (2012a) och Pioneer 2 (2012b). Den kvantitativa innehållsanalysen konkluderade tre statistiskt tydliga resultat. För det första att manliga författare var betydligt fler än de kvinnliga. För det andra att den stora majoriteten litteratur som inkluderats var skriven av författare från Storbritannien och USA. Samt för det tredje att kvinnliga författare förekom i större utsträckning än manliga bland författarna med nationaliteter i minoritet, medan de manliga författarna förekom i större utsträckning än de kvinnliga bland författarskapen med nationaliteter i majoritet. Den kvalitativa innehållsanalysen kunde peka på särskiljande praktiker i form av kategorisering och värdering, vilka kom att nedvärdera och marginalisera författare med nationaliteter i minoritet tillika kvinnliga författare. Det fanns även praktiker där olika röster likställdes och fick komma till tals på samma tema, vilket motverkade att en grupp fick tolkningsföreträde framför en annan. Dessutom konstaterades att där en uttalad föresats fanns att behandla engelska som ett världsspråk, så var även det skönlitterära materialet mer pluralistiskt. De empiriska resultaten analyserades och tolkades med hjälp av ett postkolonialt feministiskt perspektiv. Slutsatsen blev att en androcentrisk, likväl som en eurocentrisk, struktur återfanns i det studerade materialet, men även praktiker som utmanade detta.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What’s the problem represented to be?”-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte. Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för. Gällande representation för de olika könen visar undersökningen att kvinnor har fått en större möjlighet att påverka de senare läroplanerna, därmed har en kvinnlig synvinkel på läroplanen varit underrepresenterat i de första läroplanerna. Även om problematiken om ett icke jämställt samhälle har berörts i de tidigare läroplanerna, har inga konkreta förslag lämnats på hur denna problematik ska lösas. Skolan har alltid speglat arbetsmarknadens genom dess normer och antagande hur individen ska vara en god medborgare. Därför är det av stor vikt att skolan synliggör de genusmönster som minskar möjligheterna till jämställdhet i samhället. Slutsatsen är att skolans läroplaner har ändrats i syfte att öka jämställdhet mellan könen och för att motverka stereotypa antagande som kränker individen. Normen ska vara att respektera individen beslut, även om det bryter könsmönster och uppmuntra till val som inte enbart bekräftar stereotyper.