Denna studie är avsedd att undersöka Dagens Nyheters möjligheter och begränsningar vad gäller att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta har undersökts ur ett feministiskt ståndpunktsteoretiskt perspektiv med hjälp av en kritisk diskursanalys i syfte att studera hur tidningen gestaltar metoo-rörelsen. En analys har gjorts av hur rörelsen och relevanta aktörer omtalas och positioneras i texterna, vilka diskurser som framträder samt om tidningens inramningar huvudsakligen kan sägas stödja eller utmana metoo-rörelsens grundläggande budskap. Studien baseras på tidningsartiklar publicerade i dagstidningen mellan 15 oktober 2017 och 14 oktober 2018. Resultatet visar att Dagens Nyheter skapar goda möjligheter att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta i och med att tidningen omtalar metoo-rörelsen och dess representanter på ett gynnsamt sätt, att majoriteten av texterna innehåller en diskurs som kritiserar patriarkala strukturer samt att tidningen tillåter rörelsen att nå ut med sitt grundläggande budskap.

Denna uppsatsen handlar om utmaningen att få distans till ett visuellt material på Instagram och varför ett material betraktas på sättet det görs. Syftet med uppsatsen är på så sätt att hitta en djupare förståelse för min ståndpunkt i det visuella meningsskapandet och hur dagens visuella kultur speglas på Instagram. Uppsatsen uppnår detta genom en kritisk och subjektiv forskningsansats med hjälp av den teoretiska grundeni fenomenologi, feministisk ståndpunktsteori och autoetnografi. Undersökningen sker genom en metodkombination av autoetnografi och kritisk bildanalys där en instagramdagbok kombineras med foton från influensers eller kreatörer. I den autoetnografiska metoden tar jag, uppsatsens författare, ståndpunkten som ung kvinna medan jag i den kritiska bildanalysen tar ståndpunkten som grafisk designer. Metodkombinationen ger ett resultat som visar hur ståndpunkten, objekt och människans erfarenhet kan vara med och påverka en tolkning av ett foto. Resultatet visar även att influensers och kreatörer har en tydlig visuellt kommunicerad självrepresentation på Instagram. Den slutsats som kan dras genom uppsatsen är att den egna ståndpunkten har en avgörande betydelse i en analys av visuellt material, samt att branchen bör överväga ståndpunktens roll och ge betraktaren en större transparens.