Denna uppsats undersöker ett typsnitt för romerska bokstäver avsett att associeras till ”Kina” som en exotisk och lockande miljö, utifrån svensk visuell kulturhistoria. Typsnittet undersöks genom analyser av svenska filmaffischer av Eric Rohman (1891-1949) ur Charlie Chan-serien mellan 1934-1940, med fokus på filmaffischen Charlie Chan i Kina (1935). Genom bildanalyser och diskussioner utifrån de teoretiska ingångarna postkoloniala studier, kritiska vithetsstudier och visuella kulturstudier kommer undersökningen fram till att typsnittet, genom att efterhärma kinesisk kalligrafi, associerar filmaffischens text och då affischen i sin helhet till ”Kina” som en exotisk, traditionell och främmande miljö. Jag har även undersökt hur ”Kina” och ”kinesen” har konstruerats i svensk visuell kulturhistoria, och hur typsnitt som det i filmaffischen Charlie Chan i Kina kan förstås utifrån den. En slutsats är att typsnittet agerar ut en lagom ”kinesiskhet”, på så sätt att det är ”kinesiskt” och associerar till ett föreställt ”Kina”, samtidigt som det fortfarande är tillgängligt och läsbart för en vit svensk publik. / This essay examines a typeface used for Roman letters meant to connote ”China” as an exotic and foreign place, within Swedish visual culture history. I examine this typeface using Swedish film posters by Eric Rohman (1891-1949) from the Charlie Chan-series from the years 1934-1940, focusing on the poster Charlie Chan i Kina (1935). The purpose is to examine constructions of ”the Chinese” and ”China” in these posters, and how this specific typeface has been used in these depictions as well as been constructed in relation to these ideas. Through a semiotic model for image analysis and the appliance of postcolonial studies, critical race theory and visual culture studies, I arrive at several conclusions. By imitating Chinese calligraphic visual elements, the typeface in Charlie Chan i Kina has the ability to connote ”China” as an exotic, traditional and foreign place, for a white Swedish audience. The analysis discusses the semiotic functions of the typeface in relation to contexts of the film poster, Swedish visual culture history and discourses concerning race in Sweden.

Purpose of this essay is to conduct a style analysis of Swedish silent film posters with visual storytelling and cultural memory as a theoretical basis. Concepts such as design, color and technique are studied to highlight the historical context of Swedish silent film posters.

This is a multimodal discourse analytical study about national identity in russian film posters specifically in regards to four themes, posters that demonstrates wars, conflicts, violence or weapons. The aim of the study is to illustrate how national identity is portrayed in russian film posters, in relation to these four above themes from the start of the Soviet union 1922, until the end of the union 1991, plus four years ahead. This is studied by looking at how these four above themes are emphasized during different time periods, how the common history is described during different time periods, which similarities and differences that can be deduced from this, and how the question “who are we as a nation?” can be deduced from the pictures. The study also discusses the problem regarding media and its potential to influence, with a focus on the film media and the film poster, since these mediums have a huge potential to create a certain imagined community. For this reason it becomes important to understand who controls the media, since the one with control also beholds the power to decide what the nation identity should consist of, and how it should be portrayed. The study shows that the national identity in russian film posters is portrayed with a strong interconnection to wars, conflicts, violence and weapons during the whole investigation period, but how these themes are portrayed differs between the early/mid Soviet period and the late/post-Soviet period. The early/mid period puts a focus mainly on a strong patriotism where the soldier and the hero are frequently used motifs, which could be interpreted as motifs that are meant to eliminate questions about death in relation to wars. This could be seen as a result of an autocratic state controlled media. The late/post period instead emphasizes a criticism interconnected with conflicts with a focus on motifs like blood and dead bodies, that could be interpreted as motifs that demonstrate the tragic consequences of a violence. This could instead be seen as a result of a media that has been affected by a public sphere that has opened up, where the citizens are allowed to voice their opinions. The similarities is henceforth that the whole investigation period emphasizes a russian hegemony that puts a focus on the “russian” of the nation. The study recommends further studies in the area, either by investigating more themes in regards to film posters and national identity, or by investigating how another country portrays the national identity or the common history, there amongst war memories, in a media material. / Det här är en multimodal diskursanalytisk studie om gestaltning av nationell identitet i ryska filmaffischer, specifikt kopplat till fyra teman, affischer som gestaltar krig, konflikter, våld eller vapen. Studien har som syfte att illustrera hur nationell identitet uttrycks i ryska filmaffischer, kopplat till dessa fyra ovan teman från Sovjetunionens start 1922, till efter dess fall 1991, och fyra år framåt. Detta studeras genom att titta på hur dessa fyra ovan teman har betonats under olika tidsperioder, hur den gemensamma historieskrivningen har gestaltats under olika tidsperioder, vilka likheter och skillnader som går att utläsa från detta, samt hur frågan om “vem är vi som nation?” kan utläsas ur bilderna. Studien diskuterar även problematiken kring media och dess påverkanspotential i speciellt avseende till filmmediet och filmaffischen, då dessa medium har potential att skapa en viss föreställd gemenskap. Problematiken blir därmed vem som har kontroll över filmmediet, då den som har kontroll är den som besitter makten att bestämma vad nationsidentiteten ska bestå av och hur den ska gestaltas. Studien visar att den nationella identiteten uppvisar en stark koppling till krig, konflikter, våld och vapen under hela undersökningsperioden, men hur dessa teman gestaltas skiljer sig dock åt från tidiga/mitt Sovjettiden till sena/post-Sovjet tiden. Den tidiga/mitt perioden lägger främst fokus på en stark patriotism där soldaten och hjälten är vanligt förekommande motiv, som kan tolkas som motiv som ska eliminera frågor om död i samband med krig. Detta kan vidare tolkas som ett resultat av att en autokratisk stat har kontrollerat media. Den sena/post perioden betonar istället en kritik i samband med konflikter genom ett fokus på motiv som blod och döda kroppar, som kan tolkas demonstrera de tragiska konsekvenserna av ett våld. Detta kan istället tolkas som ett resultat av att media har påverkats av att en offentlig sfär har öppnats upp, där medborgare får lov att uttrycka sina åsikter. Likheterna är dock att hela undersökningsperioden betonar en rysk hegemoni som lägger fokus på det “ryska” i nationen. Studien rekommenderar fortsatt forskning av området, antingen genom att undersöka fler teman kopplat till nationell identitet i filmaffischerna, eller genom undersökning av hur andra länder länder gestaltar den nationella identiteten eller den gemensamma historien, däribland krigsminnen, i ett medialt material.