Bakgrund: I Sverige finns det ett stort intresse för privat fondsparande. De svenska storbankerna erbjuder ett flertal fonder och utgör den huvudsakliga andelen av den svenska fondmarknaden. Fondförvaltares mål med en aktiv fond är att generera en högre avkastning jämfört med dess jämförelseindex, men tidigare forskning har visat att de svenska storbankernas aktiva fonder sällan presterar bättre än jämförelseindex. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka varför privatpersoner behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder trots att tidigare studier visar att dessa fonder ofta har högre avgifter, men inte bättre avkastning jämfört med exempelvis indexfonder. Metod: Hypotesprövning har tillämpats med en kvantitativ ansats deriverad utifrån befintlig teori. Empiriska primärdata har samlats in med en fysisk enkätundersökning som 174 studenter vid Linköpings universitet har besvarat. I denna studie har ett icke-sannolikhetsurval med ett bekvämlighetsurval tillämpats. Bivariat och multivariat analys av studiens empiriska data har genomförts med logistisk regressionsanalys. Resultat: Nollhypotesen förkastas för den oberoende variabeln byteskostnader (p <0,1). För de oberoende variablerna finansiell kunskap och familjär-bias förkastas nollhypotesen tills vidare (p <0,1). Resultatet av beta-koefficientens riktning är negativ för byteskostnader avseende avgifter och andra finansiella kostnader, men positiv för relationskostnader, finansiell subjektiv och objektiv kunskap samt familjär-bias. Slutsats: De oberoende variabler som kan förklara varför privatpersoner i studiens urval behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder är byteskostnader, finansiell kunskap och familjär-bias. Studiens resultat genererar ett kunskapsbidrag som kan öka kundrörligheten på fondmarknaden. / Background: In Sweden, there is a great interest in private fund savings. The major banks in Sweden offer several funds and constitute the majority of the Swedish fund market. Fund managers' goal with an active fund is to generate a higher return compared to its benchmark index, but previous research has shown that active funds rarely outperform the benchmark index. Purpose: The purpose of this study is to investigate why individuals retain fund holdings in the Swedish major banks’ active funds, although previous studies show that these funds often have higher fees, but not better returns than for example index funds. Methodology: Hypothesis testing has been applied with a quantitative approach derived from existing theory. Empirical primary data has been collected with a physical survey answered by 174 students at Linköping University. In this study, a non-probability sample with a convenience sample has been used. Bivariate and multivariate analysis of the study's empirical data was conducted with logistic regression analysis. Results: The null hypothesis is rejected for the independent variable switching costs (p <0.1). For the independent variables financial knowledge and familiarity bias, the null hypothesis is rejected for the time being (p <0.1). The result of the beta coefficient's direction is negative for switching costs regarding fees and other financial costs, but positive for relationship costs, financial subjective and objective knowledge, and familiarity bias. Conclusions: The independent variables, which might explain why private individuals in this study's sample retain fund holdings in the Swedish major banks' active funds, are switching costs, financial knowledge, and familiarity bias. The results of this study generate a knowledge contribution which might increase customer mobility in the fund market.

Denna studie ämnar att undersöka vad som skiljer sig mellan unga kvinnors och mäns finansiella tankesätt i form av mottagligheten för kognitiva snedvridningar, samt huruvida dessa snedvridningar är relaterade till sparbeteende. Som följd av en mansdominerad finansmarknad tillsammans med andra faktorer har kvinnors och mäns ägande genom åren, och fram tills idag skiljt sig åt. Att kvinnor sparar mindre än män, vilket visar sig redan vid ung ålder, ger avtryck i deras framtida ekonomi. Det förstärker även fördomar om kvinnors finansiella beteenden vilket kan bli en bromskloss för kvinnors avancemang på finansmarknaden. “Girl math” är ett fenomen som trendar på sociala medier och handlar om kvinnors finansiella kognitiva snedvridningar och förstärker befintliga fördomar. Frågan som vi ställer oss är hur väl dessa girl math-påståenden om kvinnors finansiella beteende stämmer överens med verkligheten, är girl math sanning eller konsekvens? De kognitiva snedvridningar som undersöks i studien är mental accounting, sunk cost fallacy och opportunity cost neglect. För att studera detta utformade vi en onlinestudie riktad till individer inom åldersspannet 18-30 år. Deltagarna fick svara på frågor kopplade till tre kognitiva snedvridningarna som är framträdande inom girl math samt deras sparbeteende. Tillvägagångssättet för analysen var genom en OLS-regression med flera förklaringsvariabler mot de beroende variablerna. Resultaten indikerar att unga kvinnor är mer mottagliga för mental accounting jämfört med unga män, något som går i linje med tidigare forskning. Däremot kan variabeln kön inte förklara mottagligheten för sunk cost fallacy eller opportunity cost neglect. Det finns inte heller något signifikant samband mellan mottagligheten för våra tre kognitiva snedvridningar och könsskillnader i sparande. Våra resultat mynnar ut i att fenomenet girl math delvis är sanning som troligen uppstått som konsekvens av samhällets finansiella normer och stereotyper. / This study aims to investigate the differences between young women's and men's financial mindsets in terms of susceptibility to behavioral biases, and whether these biases are related to savings behavior. As a result of a male-dominated financial market, along with other factors, women's and men's ownership has diverged over the years, and until today. The fact that women save less than men, which is already evident at a young age, has an impact on their future finances. It also reinforces prejudices about women's financial behavior, which can become a barrier to women's advancement in the financial market. “Girl math” is a phenomenon trending on social media that addresses women's financial behavioral biases and reinforces existing prejudices. The question we ask is how well do these girl math claims about women's financial behavior match reality, is girl math truth or consequence? The behavioral biases examined in the study are mental accounting, sunk cost fallacy and opportunity cost neglect. To study this, we designed an online study aimed at individuals in the age range 18-30 years. Participants were asked to answer questions related to three behavioral biases prominent in girl math and questions about their savings behavior. The approach to the analysis is through an OLS regression with several explanatory variables against the dependent variables. The results indicate that young women are more susceptible to mental accounting compared to young men, which is in line with previous research. However, the variable gender cannot explain the susceptibility to sunk cost fallacy or opportunity cost neglect . There is also no significant relationship between susceptibility to the three behavioral biases and gender differences in savings. Our results conclude that the phenomenon of girl math is partly true and has probably arisen as a consequence of societal financial norms and stereotypes.