• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 296
  • 64
  • Tagged with
  • 360
  • 204
  • 183
  • 177
  • 122
  • 57
  • 55
  • 53
  • 40
  • 40
  • 37
  • 32
  • 29
  • 28
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar : En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning

Kjell, Alexander, Carlsson, Christoffer January 2008 (has links)
Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den. Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet. Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.
22

Gemensam bank - en lösning för hela kedjan? : Inledande undersökning av bankrelationer inom franchiseförhållandet.

Hedberg, Lana January 2007 (has links)
No description available.
23

Affärsplanen : Tillämpning av finansiella instrument

Ribbenhed, Niklas, Gidlund, Andreas January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet. Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer. De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument. I den empiriska undersökningen påträffades förutom ovanstående instrument försäljningsprognos, kapitalbehov, kostnadsprognos, löneprognos nyckeltal, portfolio analysis model, prissättning, uppstartskostnader och återbetalningsplan. Dessa instrument är klassificerade som övriga finansiella instrument. I genomsnitt används 4,1 instrument i respektive affärsplan. Standardavvikelsen är 2,9, vil-ket innebär att det är en stor spridning på antalet instrument. Drygt två tredjedelar (37%) av affärsplanerna innehåller två eller färre instrument medan knappt en fjärdedel (23%) av affärsplanerna innehåller åtta eller fler instrument. Undersökningen visar att det är en stor andel som har få respektive många finansiella instrument i affärsplanen, vilket är ett tecken på en fokusdifferens. Fokusdifferensen innebär att en stor del av urvalet har en väl genom-arbetad finansiell planering i affärsplanen och en stor del inte har det. Knappt tre fjärdedelar (72%) av affärsplanerna innehåller minst ett finansiellt huvudinstrument, vilket innebär att mer än en fjärdedel (28%) inte innehåller något finansiellt huvudinstrument överhuvudtaget. Bland de fyra vanligaste instrumenten återfinns tre huvudinstrument: resultaträkning (70%), balansräkning (52%) och kassaflödesanalys (48%). Det fjärde huvudinstrumentet, breakeven-analys, förekommer med en frekvens på 30%, vilket innebär att det är det sjunde vanligaste instrumentet. Trenden visar att huvudinstrumenten förekommer på den övre halvan i diagrammet över mest förekommande instrument och de övriga instrumenten förekommer på den nedre halvan. Endast två instrument används i fler än hälften av affärsplanerna. / The purpose of this thesis is to investigate which financial instruments are used in business plans developed by new companies in the start-up phase. Appropriate literature has been reviewed to study which financial instruments occur most frequently. A quantitative study has been carried out to examine which financial instruments are being used in practise, how often they occur, what time perspective they present and with what frequency they occur in each business plan. The study has been performed by registering financial instruments in business plans. The chosen objects for the study have been found in an existing volume of business plans. The financial instruments which, according to the literature, should be used in a business plan are income statement, balance sheet, cash flow analysis and breakeven analysis. These four instrument have been classified as main financial instruments. All the main financial in-struments were found in the empirical study, but the financial instruments sales forecast, funding needs, expenditure forecast, personnel plan, business ratios, portfolio analysis model, pricing strategy, start-up costs and reimbursement plan were also found. These in-strument are classified as other financial instruments. On average 4,1 financial instruments are used in each business plan. The standard deviation is 2,9, which means the number of financial instruments is widely spread. More than two thirds (37%) of the business plans contain two or less financial instruments while less than one fourth (23%) of the business plans contain eight or more financial instruments. The study shows there is a large portion of the business plans that contain either few or many financial instruments. This is a sign of difference in focus from the business plan writers. The difference means that a large extent of the business plans has a well developed finan-cial planning and a large extent has not. Less than three thirds (72%) of the business plans contain at least one main financial in-strument, which means that more than one fourth (28%) does not contain any of them. Among the four most common financial instruments in the practice, three are main instruments: income statement (70%), balance sheet (52%) and cash flow analysis (48%). The fourth main instrument, break even analysis, occurs with the frequency 30%, which means it is the seventh most used instrument in business plans. The trend shows that the main instruments occur in the upper half of the diagram and the other instruments occur in the lower half. Only two instruments are used in more than half of the business plans, income statement and balance sheet.
24

Från IAS 39 till IFRS 9 : En förenklad och förbättrad standard?

Rebermark, Izabella, Rydell, Ellinor January 2013 (has links)
No description available.
25

Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer : sökandet efter ett samband / The accounted human capital of stock listed companies and their firm performances : the search for an association.

Saillard, Joachim January 2013 (has links)
Sammanfattning Titel: Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer – sökandet efter ett samband Nivå: D-nivå Författare: Joachim Saillard Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013-06-24 Bakgrund: Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning. Syfte: Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer. Teori: Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag. Metod: Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys. Resultat och slutsatser: Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Forskningsresultaten hittills tycks likväl tyda på ett positivt samband mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer samt att detta samband gäller humankapitalkategorierna: anställda, kunskap och produktivitet; finansiella prestationsmått; industriella marknader och kunskapsföretag. Den granskade forskningen tyder också på att det finns flera redovisningsdimensioner av sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer. Dimensionerna är: humankapitalredovisning, redovisning av intellektuellt kapital, frivillig redovisning och kvaliteten och omfattningen av redovisningen. Förslag till fortsatt forskning: En idé till fortsatt forskning är att undersöka potentiella kausala samband mellan humankapitalredovisning och prestation i svenska företag, genom företagsanalyser, för att på detta sätt söka skapa empirisk falsifiering av sambandsmodellerna. En annan idé kan vara att undersöka någon av de dimensioner som fenomenet – börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer – innefattar. Dimensionerna framgår av föregående stycke och är viktiga för att i forskningen täcka in sambandets komplexitet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag är en genomgång av aktuell forskning om sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer och kan därmed användas som utgångspunkt för fortsatt forskning inom området humankapitalredovisning. Nyckelord: Humankapital, humankapitalredovisning, börsnoterade företag, humankapitalmått, finansiella prestationsmått, samband mellan redovisat humankapital och företagsprestationer, kunskapsföretag. / Abstract Title: The accounted human capital of stock listed companies and their firm performances – the search for an association. Level: D-level Author: Joachim Saillard Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2013-06-24 Background: Human capital is an important resource for companies and society, which has lead to considerations, whether it should be accounted for, or not. Divergent views on human capital and the connection to firm performance, leads to a need for further research, especially from the accounting point of view. A demonstration of the known research on human capital accounting and company performance, can possibly contribute to reducing the discrepancy concerning human capital accounting, in theory and practice, and serve as a starting point for further research. Aim: The study’s aim is to give a description and a critical analysis of the current research on the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. Theory: The theoretical reference frame mainly consists of three association models on the accounted human capital of stock listed companies and their firm performances, as well as the concepts of: human capital accounting, intellectual capital, human capital- and financial performance measures and knowledge companies. Method: The thesis is a literature review, based on research papers. The empirical material consists of past empirical research which has been analyzed through secondary analysis. Results and conclusions: The empirical research, has until now, given mixed results and the verification of the association between the accounted human capital of stock listed companies and their firm performances is modest, which complicates the interpretation of the results. The known research, however seems to show a positive relationship between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances and that this relationship concerns the human capital measures: employees, knowledge and productivity; financial performance measures; industrial markets and knowledge companies. The examined research also seems to point out that there are several accounting dimensions of the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. These dimensions are: human capital accounting, accounting for intellectual capital, voluntary disclosure and the quality and comprehensiveness of accounting. Suggestions for future research: An idea for future research is to examine potential causal relationships between human capital accounting and performance in Swedish companies, through company analyzes – in order to try to establish an empirical falsification of the association models. An other idea could be to examine the dimensions of the phenomenon – stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. These dimensions were made clear in the previous paragraph, and are important to study in order to capture the complexity of the association, in the research field. Contribution of thesis: The contribution of the thesis is a review of current research on the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances and can thus be used as a starting point for further research within the area of human capital accounting. Key words: Human capital, human capital accounting, stock listed companies, human capital measures, financial performance measures, connections between accounted human capital and firm performances, knowledge companies.
26

Är den finansiella krisen 2008-2009 symmetrisk för de 27 EU-länderna?

Mohatam, Lujain January 2011 (has links)
Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn.
27

Reaktioner på delårsrapporter : Revisionens inverkan på investerare

Lundberg, Ben, Törnqvist, Hannes January 2012 (has links)
Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl. Vidare kan även resultatet ses som en indikation på att investerare upplever finansiella rapporter som tillfredställande tillförlitliga och en revisionsinblandning därutöver uppfattas för delårsrapportering som överflödig, eller saknar mervärde.
28

Affärsplanen : Tillämpning av finansiella instrument

Ribbenhed, Niklas, Gidlund, Andreas January 2006 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.</p><p>Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.</p><p>De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument. I den empiriska undersökningen påträffades förutom ovanstående instrument försäljningsprognos, kapitalbehov, kostnadsprognos, löneprognos nyckeltal, portfolio analysis model, prissättning, uppstartskostnader och återbetalningsplan. Dessa instrument är klassificerade som övriga finansiella instrument.</p><p>I genomsnitt används 4,1 instrument i respektive affärsplan. Standardavvikelsen är 2,9, vil-ket innebär att det är en stor spridning på antalet instrument. Drygt två tredjedelar (37%) av affärsplanerna innehåller två eller färre instrument medan knappt en fjärdedel (23%) av affärsplanerna innehåller åtta eller fler instrument. Undersökningen visar att det är en stor andel som har få respektive många finansiella instrument i affärsplanen, vilket är ett tecken på en fokusdifferens. Fokusdifferensen innebär att en stor del av urvalet har en väl genom-arbetad finansiell planering i affärsplanen och en stor del inte har det.</p><p>Knappt tre fjärdedelar (72%) av affärsplanerna innehåller minst ett finansiellt huvudinstrument, vilket innebär att mer än en fjärdedel (28%) inte innehåller något finansiellt huvudinstrument överhuvudtaget. Bland de fyra vanligaste instrumenten återfinns tre huvudinstrument: resultaträkning (70%), balansräkning (52%) och kassaflödesanalys (48%). Det fjärde huvudinstrumentet, breakeven-analys, förekommer med en frekvens på 30%, vilket innebär att det är det sjunde vanligaste instrumentet. Trenden visar att huvudinstrumenten förekommer på den övre halvan i diagrammet över mest förekommande instrument och de övriga instrumenten förekommer på den nedre halvan. Endast två instrument används i fler än hälften av affärsplanerna.</p> / <p>The purpose of this thesis is to investigate which financial instruments are used in business plans developed by new companies in the start-up phase.</p><p>Appropriate literature has been reviewed to study which financial instruments occur most frequently. A quantitative study has been carried out to examine which financial instruments are being used in practise, how often they occur, what time perspective they present and with what frequency they occur in each business plan. The study has been performed by registering financial instruments in business plans. The chosen objects for the study have been found in an existing volume of business plans.</p><p>The financial instruments which, according to the literature, should be used in a business plan are income statement, balance sheet, cash flow analysis and breakeven analysis. These four instrument have been classified as main financial instruments. All the main financial in-struments were found in the empirical study, but the financial instruments sales forecast, funding needs, expenditure forecast, personnel plan, business ratios, portfolio analysis model, pricing strategy, start-up costs and reimbursement plan were also found. These in-strument are classified as other financial instruments.</p><p>On average 4,1 financial instruments are used in each business plan. The standard deviation is 2,9, which means the number of financial instruments is widely spread. More than two thirds (37%) of the business plans contain two or less financial instruments while less than one fourth (23%) of the business plans contain eight or more financial instruments. The study shows there is a large portion of the business plans that contain either few or many financial instruments. This is a sign of difference in focus from the business plan writers. The difference means that a large extent of the business plans has a well developed finan-cial planning and a large extent has not.</p><p>Less than three thirds (72%) of the business plans contain at least one main financial in-strument, which means that more than one fourth (28%) does not contain any of them. Among the four most common financial instruments in the practice, three are main instruments: income statement (70%), balance sheet (52%) and cash flow analysis (48%). The fourth main instrument, break even analysis, occurs with the frequency 30%, which means it is the seventh most used instrument in business plans. The trend shows that the main instruments occur in the upper half of the diagram and the other instruments occur in the lower half. Only two instruments are used in more than half of the business plans, income statement and balance sheet.</p>
29

Forsknings- och utvecklingsinvesteringar : Hur påverkas forsknings- och utvecklingsinvesteringar av vd:ns aktieinnehav och företagets finansiella outnyttjade resurser?

Orup, Kajsa, Olsson, Anna January 2015 (has links)
No description available.
30

Icke-finansiella mått, vägen till framgång? : - en jämförande studie av företag med olika kreditklassificeringar

Alexandersson, Fredrik, Landrup, Marie-Louise January 2012 (has links)
SAMMANFATTNING Problem: Soliditet AB:s kreditvärderingsmodell baseras främst på finansiella mått vid kreditklassificering. Således undrar vi om användandet av icke-finansiella mått kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgång jämfört med andra kreditvärdiga företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en enkätstudie av AAA- samt B-företagens användande och hur väl de presterar i de icke-finansiella måtten se om de icke-finansiella måtten har någon betydelse för ett bättre eller sämre kreditbetyg. Teori: Vi har använt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och Henris´ fyra kapaciteter. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att fastställa genomsnittliga och statistiska skillnader (p-värden) mellan företagen. Empiri: Medelvärden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-värden redovisades i tabeller. Slutsatser: Vi kunde inte finna några övergripande samband mellan de icke-finansiella måtten och ett visst kreditbetyg.

Page generated in 0.103 seconds