Denna studie har syftat till att undersöka hur finansiella och icke-finansiella belöningar fungerar motiverande för medarbetarna på ett icke-vinstdrivande företag samt vad som får medarbetarna att känna sig uppskattade i sitt arbete. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar; Hur resonerar medarbetarna såväl finansiella som icke-finansiella belöningar? Vad upplever medarbetarna motiverar dem i deras arbete? Hur önskar medarbetare att uppskattning visas för deras arbetsprestationer? Forskning visar att finansiella och icke-finansiella belöningar har olika påverkan på medarbetares motivation. Studien har genomförts med kvalitativa telefonintervjuer. Resultatet visar att medarbetarna upplever inre motivation till sina arbetsuppgifter men att de saknar icke-finansiella och finansiella belöningar från ledningen.

Revisionsmarknaden har förändrats under den senaste tidsperioden till följd av bland annat skandaler som till exempel Enronskandalen och revisionspliktens avskaffande 2010. När bedrägerier uppstår i företagens redovisning blir dess revisorer oftast anklagade som ansvariga då deras huvudsakliga uppgift är att granska företagens finansiella rapporter. När revisorn har genomfört sin granskning utlämnas en revisionsberättelse som antingen är ren eller oren ifall den innehåller avvikande meningar från företagens påståenden. En ren revisionsberättelse ses som en kvalitetsstämpel. Tidigare forskning har påvisat att ett antal olika faktorer påverkar utfallet av en ren respektive oren revisionsberättelse. Syftet med studien är att undersöka huruvida studiens utvalda faktorer har ett samband med en revisionsberättelse, för att förstå vilka faktorer som främst kan associeras med en oren revisionsberättelse. Utifrån en kvantitativ metod har empiri samlats in från 377 stycken mikro, små samt medelstora företags årsredovisningar som har sitt säte i Stockholms län och därefter har en enkel- samt multipel logistisk regressionsanalys utförts med åtta stycken oberoende variabler. Hypoteser ställdes upp för respektive variabel mot den beroende variabeln; revisionsberättelse. Både den enkla- och multipla logistiska regressionsanalysen påvisade en statistisk signifikans på variablerna; soliditet och räntabilitet på totalt kapital, varpå nollhypotesen kunde förkastas för dessa. Ju lägre soliditet och räntabilitet på totalt kapital desto större sannolikhet att en revisor utlämnar en oren revisionsberättelse. / The audit market has changed during the recent period due to scandals such as the Enron scandal and the abolition of auditing obligations 2010. When fraud occurs in the company's financial reports, its auditors are usually accused of being responsible as their main task is to review the companies' financial reports. The auditor gives the firms either an unqualified or qualified auditor’s report. An unqualified auditor’s report is seen as a “quality stamp”. Previous research has shown that a variety of factors affect the outcome of an unqualifiedand qualified auditor’s report. The purpose of this study is to investigate whether the chosen factors of the study are related to an audit report, in order to understand which factors can be associated with a qualified audit report. Based on a quantitative method, empirical data has been collected from 377 micro-, small and medium sized companies' annual reports in Stockholm, and were analyzed using simple and multiple logistic regression analysis with eight different independent variables. A statistical significance on the variables; solvency and return on total assets, is found in both the simple and multiple logistic regression analysis, whereupon the zero hypothesis could be rejected for these. The lower the solvency and return on total assets, the greater the likelihood of an auditor leaving a qualified auditor’s report.

Mål- och belöningssystem är ett ständigt diskuterat ämne inom management och styrning. Hur ett företag väljer att använda dessa styrmedel påverkar de anställdas motivation och prestation. Denna uppsats ämnade med bakgrund i detta att besvara följande frågeställning: Vad påverkar vilket mål- och belöningssystem en organisation bör använda och vilka aspekter borde företag ta hänsyn till?. För att göra det har uppsatsen gjort en fallstudie på organisationen Larenius & Partners. Syftet med detta var att kunna utvärdera den använda teorins funktion i en verklig kontext. Forskningsstrategin ämnade att möjliggöra att kunna dra generella och konceptuella resonemang kring hur företag bör resonera när de utformar sin strategi för mål- och belöningssystem. Det empiriska resultatet tyder på att de aspekter som påverkar är bransch, storlek, kultur och beteenden.

Den här studien undersöker sambandet mellan avkastningen på ett brett marknadsindex för aktier och bruttonationalprodukten (BNP), benämnt som börsvärdeskvoten. Även utvecklingen av marknadens generella riskpremie studeras. Tidsperioden täcker åren 1870–2021. Resultaten visar ett signifikant negativt samband för börsvärdeskvoten och finansiell kris. Studiens resultat för riskpremien och finansiellkris visar att det finns ett signifikant negativt samband för perioden 1871–2020. Studien dokumenterar en positiv riskpremie på 3,5 procent för hela perioden; dock med en kraftig variation, från –50,5 procent till 64,2 procent. Avslutningsvis visar studien att börsvärdekvoten ökat kraftigt sedan 1980-talet med en högsta nivå på 2,6 gånger det samlade värdet av BNP och avser kalenderåret 2000.[1] / This study explores the correlation between the quota of total market capitalization index of Sweden and the Gross Domestic Product (GDP), titled total market capitalization quota. It also examines the development of the general equity risk premium for the Swedish stock market. During the period 1870-2021. The result indicates a significant negative correlation of the total market capitalization quota and financial crisis during the period 1975-2021. The result for the equity risk premium indicates a significant negative correlation to financial crisis for the regression for the whole period (1871-2021). The study shows a general positive equity risk premium of 3,5 precent for the whole period. Although a high deviation between -50,5 to 64,2 precent.    In conclusion the study concludes a rapid increase in the total market capitalization quota after 1980 and with the highest value of 2,6 times the aggregated GDP by expenditure in 2000

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.    Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007. Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen. Den positivistiska inriktningen har varit i fokus då antaganden som gjorts på förhand blivit erkända eller förkastade genom en objektiv granskning av de kvantitativa data som samlats in. I undersökningen ingår 37 bolag och totalt har 74 årsredovisningar granskats. Följande punkter valdes ut och undersöktes sedan i de aktuella årsredovisningarna: Punkt 8 Rapport över finansiell ställning, Punkt 20 Rapport över totalresultat, Punkt 33 Kvalitativa upplysningar, Punkt 36-37 Kreditrisk, Punkt 39 Likviditetsrisk och Punkt 40-42 Marknadsrisk. Materialet som samlats in har förts in i kodningstabeller skapade i SPSS för att sedan analyseras. Slutsats: Det har sedan införandet av IFRS 7 år 2007 skett en förändring i redovisningen enligt de undersökta punkterna. Mängden ord som redovisas i samband med de undersökta punkterna har i årsredovisningarna för år 2010 ökat jämfört med mängden ord som redovisades år 2007. En ökning har också skett med avseende på antalet punkter som följs fullt ut. Flera av bolagen har också gjort någon typ av ändring beträffande placering, framställning, rubrik, borttagning eller tillägg av information vid redovisning enligt IFRS 7 år 2010. / Background: Requirements for increased information and transparency in annual reports has in recent years been a debated topic. International Financial Reporting Standards (IFRS) has been a discussed standard in response to the amount of disclosure requirements it contains. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures is one standard included in IFRS which since year 2007 requires listed companies to report their management of financial instruments and thereby increase the transparency. IFRS 7 was standardized in the year 2007 for companies that prepare consolidated financial statements. Due to the increased demands placed on listed companies this study wants to see how the companies have adapted and changed their accounting in accordance with the standard. Purpose: The purpose of this study is to analyze public companies listed on OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap and their accounting in accordance with IFRS 7 in order to see if any changes are made in the amount of information provided in the financial statements for the year 2010 compared to 2007. Methodology: The quantitative method has been used to conduct this study and the positivistic objective has been in focus. The study sample included 37 companies and a total of 74 annual reports. The following parts were selected from IFRS 7 and examined in the annual reports: Paragraph 8 Balance sheet, Paragraph 20 Income statement and equity, Paragraph 33 Qualitative disclosures, Paragraph 36-37 Credit risk, Paragraph 39 Liquidity risk and Paragraph 40-42 Market risk. The information collected from the annual reports have been put in to a coding system created in SPSS and then analyzed.       Conclusion: Since the standardization of IFRS 7 in year 2007 there has been a change in the way listed companies account in accordance with the examined parts. The amount of words related to the examined parts in the annual reports of year 2010 has increased compared to the amount of words disclosed in year 2007. The study also shows that more of the examined parts are accounted for. Several of the investigated companies have also made changes regarding the placement and the presentation of the information. Change of headline and removal of information also occurred. Additionally some companies added new information

No description available.

<p>Ett företags varumärke förmedlas genom dess externa kommunikation till potentiella kunder och denna process är avgörande för företagets framgång på marknaden. Småföretag har i regel en liten budget och tillämpar därför marknadsföring från ett kostnadsperspektiv.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tre småföretag med begränsade finansiella resurser vill förmedla med sitt varumärke och hur de gått tillväga för att externt kommunicera det. Den externa kommunikationen har undersökts med stöd av en modifierad version av Duncans (2002) kommunikationsmodell. Angreppssättet som har använts är fallstudier och som insamlingsmetod för den empiriska delen har telefonintervjuer använts. I slutdiskussionen konstateras att många olika kanaler har samverkat för att kommunikationen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt. Varje företag har utifrån sina unika förutsättningar funnit en egen sammansättning av medel med vilka de har kommunicerat sitt varumärke. Innovativt tänkande och smart resursutnyttjande spelar en viktig roll i deras varumärkeskommunikation.</p>

<p>Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighet</p><p>med de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En av</p><p>IASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets</p><p>situation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att den</p><p>skulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera i</p><p>vilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiska</p><p>händelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del på</p><p>intervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker. Under studiens gång</p><p>har vi funnit att åsikterna kring IAS 39 går isär. Bankindustrin är av en åsikt medan</p><p>intressenterna, i de flesta fall, är av en annan. Uppsatsen är till stor del strukturerad efter den</p><p>rättvisande bildens kvalitativa egenskaper. Analysen görs utifrån de kvalitativa egenskapernas</p><p>kännetecken. Studien visar på:</p><p>Relevansen har blivit lägre sett ur kravet förståelse och blivit högre sett ur kravet</p><p>aktualitet.</p><p>Jämförbarheten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna,</p><p>sett ur kraven lika händelser och spelregler</p><p>Validiteten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna, sett ur</p><p>kraven fullständighet och neutralitet.</p><p>Verifierbarheten varierar sett ur kraven kontroll och samstämmighet.</p>

<p>Då det sedan 2005 har varit obligatoriskt för företag att värdera sina finansiella tillgångar enligt IAS 39 fann vi det intressant att fördjupa oss i vilka effekter den nya redovisningen gett. Inom banksektorn utgör andelen finansiella tillgångar en stor del av de totala tillgångarna, varför vi beslöt oss för att undersöka just den branschen. För att kunna få ett tillfredsställande djup i uppsatsen valde vi att göra en fallstudie över Swedbank. Den forskningsfråga som vi har valt att undersöka är: Vilka effekter har värdering till verkligt värde av finansiella instrument i Swedbank haft för externa intressenter? Vi har valt att dels använda oss av intervjuer med personer som har olika kunskapsområden, för att få en mer övergripande bild, dels har vi granskat Swedbanks årsredovisningar för att se eventuella effekter i siffror. En modell över kvalitativa egenskaper har använts för att göra en jämförelse med våra undersökningar. Dessutom har vi genom att leta efter eventuella effekter på likviditeten ytterligare analyserat hur Swedbank uppfyller kravet på tillförlitlighet. I analysen har vi kommit fram till att det har skett en förbättring i Swedbanks redovisning då bland annat tillförlitligheten har ökat på flera plan. Bilden av företaget blir mer rättvisande då innebörden redovisas före formen. Dessutom blir det enklare för externa intressenter att göra jämförelser mellan olika företag då redovisningen görs på samma vis. På det generella planet har vi kunnat konstatera att riskerna för försämrad likviditet ökar om värderingsmodeller används vid värderingen. Inom Swedbank har detta dock undvikits genom att de inte använder sig av denna typ av modeller. Till framtida studier föreslår vi en undersökning av flera banker för att få en tydligare överblick av banksektorn.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.</p><p>I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.</p>