No description available.

Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka den svenska centralbankens mömöjligheter att distribuera digitala centralbankspengar till allmänheten utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Som utgångspunkt för att utreda frågan, om digitala centralbankspengar, behandlar uppsatsen Riksbankens förslag att införa kontobaserade e- kronor. Genom att tillämpa en rättsdogmatisk metod besvaras frågeställningar om Riksbanken, med nuvarande reglering, har mandat att tillhandahålla konto- baserade e-kronor till allmänheten. Därefter följer en utredning av vilka konsekvenser Riksbankens mandat skulle medföra på den svenska betalningsmarknaden, för att besvara frågan om huruvida Riksbankens mandat bör omfatta kontobaserade e-kronor eller inte. Framställningens slutsatser mynnar ut i att den svenska betalningsmarknaden kan komma att påverkas negativt både för de fall Riksbankens mandat skulle förbli oförändrat eller komma att ändras. Redogörelsen visar bland annat på att ett oförändrat mandat för med sig att en klassisk centralbanksuppgift, att tillhandahålla lagligt betalningsmedel, kan komma att fasas ut. Vid ett utökat mandat visar utredningen att den finansiella stabiliteten kan äventyras då risken för bankrusningar befaras öka. I uppsatsen behandlas och diskuteras frågeställningar om pengars natur, Riksbankens mandat och vilka inverkningar digitala centralbankspengar kan komma att medföra på den svenska betalningsmarknaden. / Abstract: The main aim of the current thesis is to investigate whether it is constitutional for Sweden’s central bank, the Riksbank, to issue a central bank digital currency. To answer this question, the Riksbank’s proposal for an account-based digital currency is discussed. This discussion is followed by an analysis of the expected consequences of keeping the present legislation, as compared to the consequences of changing it, in order to allow for a central bank issued account-based digital currency. The thesis concludes that both courses of action, keeping the current legislation and changing it, will likely lead to problematic consequences for the Swedish payment market. On the one hand, keeping the current legislation would result in the Riksbank no longer providing legal tender, something that is traditionally seen as one of the main responsibilities of a central bank. On the other hand, a revision of the legislation, granting the Riksbank the power to issue an account-based digital currency, risks leading to bank runs, and may thus jeopardize financial stability.

The laws regulating the financial markets allow the Swedish Financial Supervisory Authority (SFSA) and the courts to consider certain mitigating circumstances when deciding which sanctions to impose on an undertaking that has violated its obligations under the relevant laws. One such mitigating circumstance is cooperation with the SFSA during its investigation of the violation. Chapter 15 section 1 c of the Banking and Financing Business Act (2004:297), for example, states that the SFSA may consider whether the undertaking, to a significant extent, through active coop­eration, has facilitated the SFSA’s investigation. This paper explores two aspects of cooperation as a mitigating circumstance; first, by studying the law, relevant preparatory works, similar provisions in competition law and criminal law, and legal literature, what kind and extent of cooperation may be considered in decisions on sanctions, and second, by examining decisions by the SFSA and the courts regarding sanctions, how the law is applied in practice. The key finding is that such cooperation that significantly facilitates the SFSA’s ability to prove a violation should be considered relevant. This should arguably include cooperation making the SFSA aware of a committed violation – self-incrimination – as well as cooperation that takes place after the SFSA has initiated an investigation. It is also clear that only cooperation that goes beyond the expected level of cooperation is relevant. Cooperation with the SFSA has not been considered a factor in the decision on which sanction to impose in any of the cases decided during the investigated period. Due to a consistent lack of thorough explanations for the grounds of the decisions, no convincing conclusions may be drawn from the study regarding how the SFSA and the courts apply the law. However, cooperation with the SFSA is only one of several circumstances that should be considered when deciding on sanctions. It is therefore not unlikely, as some cases do indicate, that the SFSA and the courts in individual cases may disregard cooperation that would be considered sufficiently extensive, when other factors, such as the severity of the violation, support an overall view that it is not appropriate to consider mitigating circumstances in that particular case.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ”socialt ansvarsfullt företag”. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt. Resultatet kan även hjälpa investerare att på ett tydligare sätt kunna förutse vad som sker med deras aktier vid händelser som påverkar företagets CSR-image. Metod: En event studie kommer att utföras för att se om företagets aktie ger en abnormal avkastning. Publiceringen av noggrant utvalda händelser i någon av de tre tidningarna Expressen, Aftonbladet & Dagens Nyheter kommer att användas som händelsedatum. Ett t-test kommer att testa om den abnormala avkastningen kan bekräftas genom en dubbelsidig hypotesprövning. Slutsats: Nollhypotesen för de 30 utvalda händelserna kunde inte förkastas, vilket innebär att ingen signifikant abnormal avkastning uppstod vid publiceringen av nyheter som berörde företagens sociala misskötsel. Den finansiella marknaden reagerade alltså inte på sådana händelser. Slutsatsen blir därför att investerare är rationella aktörer som tycks ignorera händelser som inte berör företagets förmåga att skapa avkastning till dem.

An individual's behavior is a substantial part of one’s personality and is a big part in decision-making, it applies to large and small decisions in our everyday lives. An increase in the proportion of young adults in the stock market has been observed in recent years. Our world was hit by a pandemic, Covid-19 and as a result of this pandemic, a majority of countries in the world experienced financial crises and difficulties. Many analysts noticed, however, the continued increase in private investors in the stock market. The results in this study have shown that an individual's personality and personal traits are decisive factors in how an investor will behave in the stock market. The different causes and factors addressed in the study affect each respondent in different ways where some were affected more and others less. The study thus showed that it was not only one factor or cause that affects how risky an investor is, it is a combination of several factors and causes. This study has provided a new perspective for the theorists as the study took place during a pandemic. Lastly, this study has given rise to relevant questions that are presented in future research suggestions. / En individs beteende är en stor del av personligheten och är även en avgörande faktor för olika beslut som vi individer fattar, det gäller såväl stora som små beslut i vår vardag. Olika faktorer och orsaker har större påverkan i vårt beteende än vad vi kan tro, även i vårt köpbeteende på finansmarknaden när investerare tar beslut om diverse investeringar såsom aktier. Det har i synnerhet observerats en ökning av andelen unga vuxna på aktiemarknaden under de senaste åren. Vår värld drabbades av en pandemi, Covid-19 och till följd av denna pandemi upplevde majoriteten av världens länder finansiella kriser och svårigheter. Det intressanta som däremot många analytiker uppmärksammade var den fortsatta ökningen av privata investerare på aktiemarknaden, speciellt de unga vuxna. I och med den ännu pågående pandemin har det därmed inte gjorts studier och observationer om privata investerares köpbeteende under just Coronapandemin. Detta har gett upphov till att föra en kvalitativ studie om vilka orsaker och faktorer som påverkar privata investerares köpbeteende och hur pass riskaverta investerarna är baserat på dessa orsaker och faktorer och det individuella köpbeteendet. Med hjälp av teorier och tidigare forskning från området beteendeekonomi (”behavioral finance” på engelska) har denna studie, vars avsikt varit att undersöka köpbeteende och grad av riskaversion, varit möjlig. Resultaten har visat att en individs personlighet och de personliga dragen är avgörande faktorer för hur en investerare kommer att bete sig på aktiemarknaden. De olika orsakerna och faktorerna som togs upp i studien påverkar varje respondent på olika sätt där vissa påverkades mer och andra mindre. Graden av riskaversionen hos studiens respondenter gick att avgöra baserat på varje investerares övertro på sig själv, hur påverkade de blir av lättillgänglig information, stereotyper som ett företag kan påvisa samt flockbeteende. Studien visade därmed att det inte endast var en faktor eller orsak som påverkar hur pass riskavert en investerare är, det handlar om en blandning av flera faktorer och orsaker. För just denna åldersgruppen var graden av riskaversion av svagare karaktär vilket indikerar på att investerare i denna åldersgrupp inte är rädda för större risker. Denna studie har gett ett nytt perspektiv för teoretikerna då studien tagit plats under en pandemi vilket kan ha bidragit med andra resultat med tanke på den finansiella krisen som världen drabbades av. Avslutningsvis har denna studie gett upphov till relevanta frågor som presenteras under förslag på framtida forskning.