Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats: Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden? Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher? Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser? Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker. Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher. Detta medför att nischbanker har kunnat utnyttja kärnverksamhetens legitimitet och resurser. Vid etableringen har nischbanker främst varit i behov av kapital, kunder och infrastruktur. För att kunna etablera sig har nischbanker främst utnyttjat kärnverksamhetens kundbas och konkurrerat med låga priser.

Att förvalta sina tillgångar på bästa sätt för att få så hög avkastning som möjligt är alla investerares mål. Småsparare som inte besitter kunskap kan enkelt bränna sig vid investeringar. En enkel väg är därför att kika på hur andra investerar sina pengar för att sedan göra likadant. Där kommer sociala medier in och är en lättillgänglig plattform för alla att ta del av. Särskilt den yngre generationen som tillbringar större delen av sitt liv i den digitala världen. Tidigare studier visar att det är en stor risk att förlora pengar om småsparare investerar på tips från sociala medier. Därav syftar denna uppsats till att undersöka huruvida småsparare på den svenska marknaden använder sig av sociala medier som grund vid investeringsbeslut. Den teoretiska referensramen i studien utgår från den effektiva marknadshypotesen som ligger till grund för stor del av den forskning som finns inom ekonomi och menar på att människan är rationell när det kommer till investeringsbeslut. Detta har på senare år utmanats av beteendeekonomiska teorier som menar på att människan påverkas av psykologiska faktorer och inte alltid är rationella. Dessa psykologiska faktorer utgör grunden för vår studie. Metoden som använts i denna uppsats är en kvantitativ metod där datamaterialet inhämtas via en enkätundersökning. Enkäten gjordes via Google Forms och Sunet Survey och delades sedan via sociala medier och massutskick via Högskolan i Borås. Totalt sett fick enkäten 257 svar, efter borttagning av felaktiga och ofullständiga svar fanns 249 svar kvar. Enkäten undersökte först olika variabler som exempelvis kön, ålder och utbildning för att kunna ställa det emot deras användning av sociala medier och investeringsvanor. Enkäten var helt anonym och vid utskick följdes de etiska riktlinjerna för att generera så hög reliabilitet och validitet som möjligt. Resultatet från enkäten presenteras med hjälp av frekvenstabeller, korstabeller och chi-2-tester. Därefter analyseras resultatet med hjälp av de tre hypoteserna som formulerats. Resultatet visar att småsparare blir påverkade av psykologiska faktorer och inte alltid agerar rationellt. / Managing one's assets in the best possible way to achieve the highest possible return is the goal of every investor. However, without the right knowledge, you can easily get burned. A simple approach is to look at how others invest their money and then do the same. This is where social media comes in as an easily accessible platform for everyone to engage with. Especially the younger generation, who largely lives in the digital world. Previous studies have shown that there is a significant risk of losing money when investing based on tips from social media. Therefore, the purpose of this essay is to investigate whether investors in the Swedish market use social media as a basis for their investment decisions. The theoretical framework of this study is based on the efficient market hypothesis, which forms the basis for a large portion of the research in economics and argues that humans are rational. This has been challenged in recent years by behavioral economic theories, which suggest that humans are influenced by psychological factors and are not always rational. These psychological factors form the basis of our study. The method used in this essay is a quantitative method where the data is collected through a survey. The survey was conducted using Google Forms and Sunet Survey and was then shared via social media and mass distribution through the University of Borås. In total, the survey received 257 responses, and after removing incorrect and incomplete responses, 249 responses remained. The survey first examined various variables such as gender, age, and education to compare them with the use of social media and investment habits. The survey was completely anonymous and followed ethical measures to generate the highest possible reliability and validity. The survey results are presented using cross-tabulations and chi-square tests. The results are then analyzed using the three formulated hypotheses. The results show that retail investors are influenced by psychological factors and do not always act rationally.

Introduktion Digitaliseringen har lett till att flera nya aktörer trätt in på finansmarknaden och kundbehov har ändrats. Bankerna har därför behövt genomgå förändringar för att klara sig på marknaden. Detta har de gjort genom att bland annat ha ingått samarbeten med fintechbolag. Aktörerna skiljer sig markant från varandra vilket gör att de har mycket att lära från varandra. Denna studie handlar om det ömsesidiga lärandet i ett samarbete mellan fintechbolag och banker i Sverige. I studier framgår att 7 av 10 banker ser fintechbolag som det största hotet i branschen medan 8 av 10 banker ser fintechbolag som samarbetspartners vilket visar på att en relation som bildas mellan dessa aktörer kallas för coopetition. Cooperation och competition. Syfte Denna studie ämnar bidra med förståelse för det interorganisatoriska lärandet i en coopetitionrelation mellan banker och fintechbolag genom att kartlägga hur aktörers absorberande inlärningskapacitet leder till lärande. Frågeställningarna i studien är: Vilka yttre villkor påverkar den absorberade inlärningskapaciteten hos fintechbolag respektive banker? Hur påverkar nivån på coopetition samt graden av beroende mellan banker och fintechbolag sambandet mellan absorberande inlärningskapacitet och det interorganisatoriska lärandet? Hur ser det interorganisatoriska lärandet ut mellan banker och fintechbolag vid coopetition? Vad lär sig de olika aktörerna från dessa typer av samarbeten? Metod Denna studie är en komparativ flerfallstudie genomförd med hjälp av en kvalitativ metod. Vidare har studien ett fenomenologiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via åtta semistrukturerade intervjuer med tre respondenter från storbanker och fem respondenter från fintechbolag i Sverige. Slutsats I studien har det framkommit att fintechbolagens yttre villkor är att de är unga och små bolag med begränsade tidigare erfarenheter och att bankernas yttre villkor är att de är stora och gamla företag med tidigare erfarenheter av samarbeten med fintechbolag. I studien framkommer det även att både banker och fintechbolag ser relationen som de har med respektive part som samarbetsdominerad. Från empirin har vi kunnat urskilja att det finns ett visst asymmetriskt beroende mellan banker och fintechbolag i deras samarbeten då bankerna har mer att säga till om. Ytterligare en slutsats är att lärandet mellan banker och fintechbolag går till så att de delar och skapar kunskap tillsammans genom kontinuerliga möten och workshops med målet att gemensamt uppnå innovation. Informell informationsdelning är även det något som sker konstant mellan företagen som leder till lärande åt båda håll. I nuvarande samarbeten lär sig fintechbolag hur det faktiskt är att verka som stora bolag genom lärdomar kring rutiner, avtalsprocesser och hantering av kundrelationer. I studien framkommer att bankerna lär sig från fintechbolagen hur de som organisation ska arbeta för att bli mer agila och digitala i sin verksamhet. / Introduction Due to digitization several new players have entered the financial market and customer needs have changed. Banks have therefore had to undergo a change in order to succeed in the market. They have done this by, among other things, entering into partnerships with fintech companies. These players differ markedly from each other which means that they have much to learn from one another. This study aims to help understand interorganizational learning in collaborations between fintech companies and banks in Sweden. Studies show that 7 out of 10 banks see fintech companies as the biggest threat in the industry, while 8 out of 10 banks see fintech companies as partners, indicating that a relationship between these players is called coopetition. Cooperation and competition. Purpose This study aims to help understand interorganizational learning in a coopetition relationship between banks and fintech companies by mapping out how actors' absorptive learning capacity leads to interorganizational learning. Research questions: What peripheral conditions affect the absorptive learning capacity of fintech companies and banks? How does the level of coopetition and the degree of dependence between banks and fintech companies affect the relationship between absorbing learning capacity and interorganizational learning? What does interorganizational learning look like between banks and fintech companies in coopetition? What do the different actors learn from these types of collaborations? Method This study is a comparative multi-case study conducted using a qualitative method. Further the study has a phenomenological perspective with an abductive approach. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with three respondents from major banks and five respondents from fintech companies in Sweden. Conclusion The study found that the peripheral conditions of the fintech companies are that they are young and small companies with limited past experience and the banks' peripheral conditions are that they are large and old companies with previous experience of working with fintech companies. The study also reveals that both banks and fintech companies consider the relationship they have with each other as cooperation-dominant. There is a certain asymmetric dependence between banks and fintech companies in their collaborations as the banks have more impact. Another conclusion is that banks and fintech companies share and create knowledge together through continuous meetings and workshops with the aim of jointly achieving innovation. Informal information sharing is also something that constantly occurs between the companies that leads to learning in both directions. In current collaborations, fintech companies are learning what it is like to operate as a large company through learnings about routines, contract processes and customer relationship management. The study shows that the banks learn how they as an organization should work to become more agile and digital in their operations.

The initial coronavirus disease caught the world by surprise at the end of 2019, as it was soon declared a pandemic. It led to an unexpected global crisis and profound disruption in societies and Sweden was no exception. The representing index OMXS30 took a steep fall in March 2020 and the market risk aversion increased in ways not seen since the financial crisis in 2008. The financial market has been extremely unpredictable ever since. Although, it has not yet been declared how the pandemic has influenced the financial market in Sweden. Therefore, this thesis aims to analyze how the quantitative epidemiological factors directly caused by the COVID-19 pandemic can be linked to the price fluctuations in the Swedish stock market - which, in this thesis, is represented by the OMXS30 index. By looking into the significance of these factors respectively, a potential hedging strategy could be determined. A multiple linear regression analysis was performed to determine the relationship between OMXS30 and the epidemiological factors. These factors included: "the number of people in intensive care due to COVID-19", "the number of people infected by COVID-19", and "the number of deceased due to COVID-19". The results showed that the first regressor was of no significance to the model. However, the second and third regressor variables showed to have a strong significance in relation to the price fluctuations of the OMXS30 index. From this finding, an optimal hedging strategy was found. This strategy implies that one should take a long position in the stocks included in OMXS30 if the COVID-19 infection rate is predicted to increase, and contrary take a short position in these stocks if the mortality rate is prognosticated to rise. / Coronaviruset bröt ut i slutet av år 2019 och blev snart därefter klassificerat som en global pandemi. COVID-19 orsakade en oväntad global kris och storartade störningar i samhällen världen över - Sverige var inget undantag. Det representerande indexet OMXS30 föll kraftigt under mars 2020 och marknadsriskaversionen ökade på ett sätt som inte skådats sedan finanskrisen år 2008. Finansmarknaden har sedan dess varit extremt oförutsägbar och det är ännu inte klarlagt hur pandemin har påverkat den svenska finansmarknaden. Denna avhandling syftar därav till att analysera hur de kvantitativa epidemiologiska riskfaktorerna som är direkt orsakade av COVID-19-pandemin kan kopplas till kursfluktuationerna på den svenska aktiemarknaden - som i denna avhandling representeras av OMXS30-indexet. Genom att undersöka dessa faktorers inverkan på den svenska aktiemarknaden kunde en potentiell investeringsstrategi fastställas. En multipel linjär regressionsanalys utfördes för att finna sambandet mellan prisfluktationerna i OMXS30-indexet och de epidemiologiska riskfaktorerna. Dessa riskfaktorer inkluderade: "antal personer i intensivvård till följd av COVID-19", "antal personer som smittats av COVID-19" och "antal avlidna personer till följd av COVID-19". Resultatet visade att den första regressorvariabeln inte var av signifikans i modellen. Den andra, respektive den tredje regressorvariabeln visade sig dock ha en stark signifikans i förhållande till prisfluktuationerna i OMXS30-indexet. Utifrån detta bestämdes en optimal investeringsstrategi. Denna strategi innebär att en lång position bör tas i de aktier som ingår i OMXS30 förutsatt att smittspridningen av COVID-19 förutspås att öka. Tvärtom, bör en kort position tas i dessa aktier om dödligheten till följd av COVID-19 prognostiseras att stiga.

Sociala medier har utvecklats till kraftfulla plattformar för informationsutbyte som många människor förlitar sig på för att hitta information för potentiella investeringar. Sociala medier är relativt okontrollerade och innehåller en stor del falsk information. Syftet med studien är att beskriva och analysera sambandet mellan information från sociala medier och privata investerares beslut på den finansiella marknaden och att analysera fem beteendeekonomiska fördomar, flockbeteende, överdriven självsäkerhet, förankring, rädslan att missa något och ekokammare, och analysera vilken roll de spelar i beslutsprocessen från sociala medier till investeringsbeslut. Den teoretiska referensramen och det empiriska underlaget utgår från det beteendeekonomiska paradigmet och studier om information från sociala medier och investeringsbeslut för att skapa en övergripande bild över sambandet mellan sociala medier och investeringsbeslut. En kvantitativ forskningsmetod tillämpades och data samlades in genom en enkätundersökning som distribuerades på sociala medier och via Mittuniversitetets egna kanaler. Sammantaget svarade 163 respondenter och efter att datauppsättningen rensades från felaktig och ofullständig data kvarstod 125 respondenter. Datan analyserades sedan i frekvenstabeller och regressions- och moderationsanalyser. Studiens resultat tyder på att investerare som i högre utsträckning förlitar sig på information från sociala medier som informationskälla tenderar att fatta mindre framgångsrika investeringsbeslut. Dessutom indikerar resultaten att detta negativa samband förstärks av förankring och rädslan att missa något. / Social media has evolved into powerful information sharing platforms that many people rely on to find information for potential investments. Social media is relatively uncontrolled and contains a large amount of false information. The purpose of the study is to describe and analyze the relationship between information from social media and private investors' decisions in the financial market and to analyze five behavioral economic biases, herd behavior, overconfidence, anchoring, the fear of missing out and echo chambers, and analyze the role they play in the decision-making process from social media to investment decisions. The theoretical frame of reference and the empirical basis are based on the behavioral economic paradigm and studies on information from social media and investment decisions to create an overall picture of the connection between social media and investment decisions. A quantitative research method was applied and data was collected through a survey that was distributed on social media and via Mid Sweden University's channels. Overall, 163 respondents responded and after the data set was cleaned of incorrect and incomplete data, 125 respondents remained. The data were then analyzed in frequency tables and regression and moderation analyses. The study's findings suggest that investors who rely more heavily on information from social media as a source of information tend to make less successful investment decisions. Furthermore, the results indicate that this negative relationship is reinforced by anchoring and the fear of missing out.

På finansmarknaden finns det flera olika typer finansiella instrument och utbudet ökar stadigt. Utvecklingen har lett till att det har blivit svårare för icke-professionella kunder att utvärdera riskerna med instrumenten. Vissa finansiella instrument som finns på marknaden är så kallade finansiella derivatinstrument, vars värde beror på en underliggande tillgångs värdeutveckling. En ny reglering om produktgodkännande av finansiella instrument introducerades genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU. Processen för produktgodkännande är reglerad i 8 kap. 13 § lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Regleringen innebär att, värdepappersinstitut måste ha en välordnad process för godkännande av egenproducerade finansiella instrument innan marknadsföring eller distribution till kund får ske. I och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014, har nationella behöriga myndigheter och Esma erhållit befogenhet att utföra produktingripanden. Syftet med produktingripanden är att skydda ickeprofessionella kunder från produkter på finansmarknaden som är riskfyllda och har svårbedömda egenskaper. Esma har nyligen publicerat ett åtgärdsförslag avseende begränsningar av marknadsföring, distribution och försäljning av contracts for difference samt ett förbud av marknadsföring, distribution och försäljning av binära optioner till ickeprofessionella kunder. I uppsatsen visas att produktingripanden är ett verktyg som kan komma att gynna både nationella behöriga myndigheter och Esma i tillsynsarbetet, i syfte att stärka investerarskyddet för icke-professionella kunder. Samarbetet mellan Esma och nationella behöriga myndigheter bör även utvecklas för att genomdriva framtida åtgärdsförslag. Åtgärdsförslag bör främst vara antagna av Esma för att därefter antas av nationella behöriga myndigheter inom EU. Genom ett sådant tillvägagångssätt kan harmoniseringsarbetet, avseende regleringen av kapitalmarknaden i EU, fortsätta på ett ändamålsenligt sätt. I uppsatsen visas även att Esma:s nuvarande åtgärdsförslag, angående begränsningar och förbud av marknadsföring, distribution och försäljning av contracts for difference och binära optioner, är ett välgrundat förslag med beaktande av de risker som icke-professionella kunder utsätts för vid handel av dessa riskfyllda finansiella derivatinstrument.

The increasing usage of algorithms and extensive collections of data have changed the discipline of finance and created new possibilities for analyzing the financial markets. To further explore the potential of developing new methods for understanding financial market behaviour, this thesis examines the first digit probability distribution of Benford's Law and its applicability within the financial markets. The research investigates various indices', equities', and technical analysis tools' conformity to Benford's Law by using relative price changes and volume traded. It was found that both indices and equities exhibit resemblance with Benford's Law, whereas technical analysis tools did not. In addition, the relevance of data frequency was explored, but it was deemed not to have any effect on conformity found. In an attempt to apply the findings, a regression analysis was conducted to forecast volatility. However, even though correlation was found, the regression model failed to predict future volatility accurately. / Den ökade användningen av algoritmer och omfattande datainsamling har förändrat det finansiella spelrummet och skapat nya möjligheter för analys av finansmarknaden. För att ytterligare undersöka potentialen i att utveckla nya metoder för att förstå finansmarknadens beteende utforskar denna avhandling Benfords lag och dess tillämpbarhet på den finansiella marknaden. Studien testar olika index, aktiers och tekniska analysverktygs överensstämmelse med Benfords lag genom att använda relativa prisförändringar och handlad volym. Det visade sig att både index och aktier följer Benfords lag medan tekniska analysverktyg inte gjorde det. Dessutom undersöktes datafrekvensens relevans, men detta ansågs inte ha någon effekt på överensstämmelsen med fördelningen. I ett försök att tillämpa resultaten genomfördes en regressionsanalys för att prognosticera volatilitet. Korrelation hittades men regressionsmodellen gav inte ett tillförlitligt resultat.