In this study, a qualitative interview method was used to answer the scientific purpose. The purpose of the study is to investigate what is required of young athletes in order for them to experience flow in their sport, both in training and competitions and to investigate the experience of flow so athletes both individually and in collaboration with their coach can develop and improve their performance. The informants on who the study is based on are four men and one woman who all are athletes. This was done through Csikszentmihalyi's theory of the nine flow components: clear goal, unambiguous feedback, balance between challenge and skill, concentration on the task at hand, merging of action and consciousness, experience of control, lost self-awareness, changed perception of time and the autotelic experience. The results of the study were that the most important factors were clear goals, balance between challenge and skill and unambiguous feedback, which are the factors you have a direct influence over. The coach's role is therefore important when it comes to how athletes experience flow. Competitionstress caused the respondent's concentration to increase. Succeeding in overcoming the stress of competition is considered to be one of the major factors in achieving flow during a competition, along with the merging of consciousness and action.

Syfte och frågeställning: Studiens syfte var att undersöka hur fysiskt aktiva elever från olika socioekonomiska områden är under undervisningen i idrott och hälsa (IDH) samt om motivation/tilltro till sin egen förmåga och fysisk aktivitet (FA) på fritiden kan ha ett samband med FA-nivå i ämnet IDH. Detta besvarades genom följande frågeställningar: (1) Finns det skillnader i FA-nivå under IDH undervisningen hos elever från områden med olika socioekonomisk status? (2) Ser skillnaderna i FA-nivå under IDH undervisningen olika ut för flickor och pojkar med olika socioekonomisk status? (3) Har den FA-nivån under IDH undervisningen något samband med motivation/tilltro till sin egen förmåga samt FA på fritiden? Metod: Deltagarna i studien bestod av 116 högstadieungdomar i åldrarna 14-15 år från två skolor placerade i två låga SES områden (64st) och en skola placerad i ett högt SES område (52 st). Rekrytering skedde genom mejlkontakt med de kommunala grundskolor som låg i de lägsta respektive högsta SES områdena i Stockholms samt Västmanlands län. Eleverna deltog i två standardiserade lektioner, en i bollspel och en i rörelse till musik där deras hjärtfrekvens mättes med pulsband. Eleverna besvarade även en enkät i tre delar: bakgrundsfrågor, motivation The Basic Psychological Need in Physical Education Scale (BPN-PE; Vlachopoulos et al., 2011) och tilltro till sin egen förmåga Physical Education Predisposition Scale (PEPS; Hilland et al., 2009). Resultat: Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader i FA under IDH undervisningen utifrån socioekonomisk status (SES). Ingen interaktion hittades heller mellan kön och SES i fysisk aktivitetsnivå. Resultatet visade att varken motivation, tilltro till sin egen förmåga eller fysisk aktivitet på fritiden inte predicerade den fysiska aktivitetsnivån i ämnet IDH. I uppföljningsanalyserna identifierades däremot könsskillnader i motivation och tilltro till sin egen förmåga, där pojkar var mer motiverade/högre tilltro till sin egen förmåga. Även SES hade ett samband med tilltro till sin egen förmåga i ämnet IDH där ungdomar från högt SES område hade en större tilltro till sin egen förmåga än de från lågt SES område. Resultaten visade även att ungdomar från områden med låg SES var mindre fysisk aktiva på fritiden än ungdomar från områden med hög SES. Slutsats: Studien indikerar inte på att det finns några skillnader i fysisk aktivitetsnivå underIDH undervisningen kopplat till SES och kön. För de elever som deltar på idrottslektionerna verkar alla oavsett bakgrund tillgodogöra sig den fysiska aktiviteten likvärdigt. Motivation, tilltro till sin egen förmåga eller fysisk aktivitet på fritiden predicerar inte den fysiska aktivitetsnivån under IDH undervisningen. / Aim: The aim of the study was to examine how physically active students from different socio-economic areas are during physical education (PE) in Sweden, and whether motivation /self-efficacy and their physical activity in leisure time can be related to the level of physical activity (FA) in PE. This was answered through the following questions: (1) Are there differences in the level of PA during PE in students from areas with different socio-economic status? (2) Do the differences in PA level during sports and health education look different for girls and boys with different socio-economic status? (3) Does the level of PA during sports and health education have any connection with motivation / confidence in one's own ability and PA in leisure time? Method: The participants in the study consisted of 116 high school students aged 14-15 years from two schools located in two low SES areas (64) and one school that was located in a high SES area (52). The recruitment of participants took place through email contact with municipal public schools located in the lowest and highest socio-economic areas in Stockholm- and Västmanland Community. The students participated in two standardized lessons, one in ball games and one in movement to music where their heart rate was measured with a heart rate monitor. The students also answered a questionnaire consisting of three parts: background questions, motivation The Basic Psychological Need in Physical Education Scale (BPN-PE; Vlachopoulos et al., 2011) and self-efficacy Physical Education Predisposition Scale (PEPS; Hilland et al., 2009). Results: The results from this study did not show any significant differences in PAlevel during PE based on socio-economic status (SES). Neither was there any interaction between gender and SES at the level of physical activity. The results did not show that motivation, self-efficacy, or PA in leisure time did predict the level of PA in PE. In the analytical follow up, on the other hand, gender differences in motivation and self-efficacy were identified, where boys were more motivated and had a higher self-efficacy. SES was also associated with self-efficacy in PE, where the students from the high SES area had a greater self-efficacy than the students from the low SES area. The results also showed that students from areas with low SES were less physically active in their free time than students from areas with high SES. Conclusion: The study does not indicate that there are any differences in PA level during PE correlated to SES and gender. For the students who participate in the sports lessons, everyone, regardless of background, seems to assimilate the PA equally. Motivation, self-efficacy, or PA in leisure time does not predict the level of PA during PE.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur universitetsstudenter uppfattade tävlingsmoment i skolämnet idrott och hälsa samt hur de anser att tävling kan anpassas för att motivera elever att röra på sig. Studien består av en kvalitativ intervjudesign och det är tio studenter vid ett lärosäte i Sverige som medverkat. Bourdieus kultursociologiska perspektiv som fokuserar på mänskliga handlingar har använts för att fördjupa förståelsen för studenternas svar. Resultatet visar att tävling kan vara roligt och att det är en del av idrotten att få poäng. Samtidigt är det viktigt att lära elever att tävla på ett respektfullt sätt för att undvika kränkande behandling av varandra. Lärarna som studenterna hade under sin skoltid uppfattades inte vara intresserade av vilket lag som vann eller förlorade, utan de fokuserade snarare på att bedöma studenternas förmågor och kvaliteter. Faktorer som kan göra lektionerna i idrott och hälsa roligare och mer engagerande handlar emellertid också om att minska mängden bollspel, fokusera mer på individuella förmågor och skapa en trygg atmosfär för alla elever i undervisningen. Slutsatsen är att tävling kan användas som en del av lärande i idrott och hälsa men att sättet som undervisningen bedrivs på och lärarens relation till sina elever är viktig.

Syfte och frågeställningar:  Studien syftar till att undersöka elevers upplevelse av tillgängligheten utav idrottsmiljöfaktorer som främjar talangutveckling på Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) i Stockholms län. De frågeställningar som studien besvarar är:  Vilka idrottsmiljöfaktorer, som främjar talangutveckling, skattar NIU-eleverna högst och lägst? Finns det en skillnad i upplevelsen av idrottsmiljöfaktorer mellan lag- och individuella idrottare på NIU-gymnasium?  Metod:  Studien använder en kvantitativ ansats och datainsamlingsmetoden skedde med hjälp av en enkät. Enkäten genomfördes på tre skolor i Stockholms län, söder- och norrort. Dataanalysen genomfördes i Excel och statistikprogrammet Jamovi. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Henriksens (2010) åtta miljömässiga framgångsfaktorer.  Resultat:  Samtliga NIU-elever (n=96) skattade idrottsmiljöfaktorerna “Träningsgrupper med stödjande relationer”, medelvärde 5,52 (±0,20), och “Träningen tillåter sampling”, medelvärde 5,52 (±0,09), högst och “Samordnade insatser” lägst medelvärde 2,96 (±0,85). De idrottsmiljöfaktorer som studien kunde visa en signifikant skillnad mellan lag- och individuella idrottare var i “Träningsgrupper med stödjande relationer”, “Stöd för utvecklingen av psykosociala färdigheter” och “Stark och enhetlig organisationskultur”. Signifikanta skillnader hittades under följande frågor: ”jag känner mig trygg i min träningsmiljö för det mesta” (p=0,002), ”någon att prata med om idrottsrelaterade problem” (p=0,002), ”någon att lita på i min träningsmiljö” (p=0,026), ”samarbetar med relevanta personer” (p=0,023) och ”möjligheten att använda NIUs anläggningar utanför skoltid” (p=0,007).  Slutsats:  Samtliga NIU-elever skattar “Träningsgrupper med stödjande relationer” och ”Träningen tillåter sampling” som högst och “Samordnande insatser” som lägst. Det finns en skillnad i upplevelsen av idrottsmiljöfaktorerna: “Träningsgrupper med stödjande relationer”, “Stöd för utvecklingen psykosociala färdigheter” och “Stark och enhetlig organisationskultur”. Lagidrotterna på NIU-gymnasium i Stockholms län upplever att de har dessa idrottsmiljöfaktorer i lägre grad jämfört med de individuella idrottarna. / Aim:  The study aims to investigate students experience of the availability of sports environmental factors that promote talent development at Nationally Approved Sports Education (NIU) in Stockholm County. The questions that the study answers are:  Which sports environment factor, that promotes talent development, do NIU-students value highest and lowest? Is there a difference in the experience of sports environmental factors between team and individual athletes at NIU high school?  Method:  The study uses a quantitative approach and uses a questionnaire. The survey is conducted at three schools in the south and north of Stockholm Country. The data analysis is carried out in Excel and the statistics program Jamovi. The study's theoretical framework is based on Henriksen's (2010) eight environmental successful factors for athletic talent development. Results:  All NIU students (n=96) rate the sports environment factor "Training groups with supportive relationships", mean value 5.52 (±0.24), and “The training allows sampling”, mean value 5.52 (±0,09), the highest and "Integration of efforts" the lowest mean value 2.96 (±0.85). The sports environment factors studied could show a significant difference between team and individual athletes were in "Training groups with supportive relationships", "Support for the development of psychosocial skills" and "Strong and coherent organizational culture". Significant differences were found under the following questions: "I feel safe in my training environment most of the time" (p=0.002), "someone to talk to about sports-related problems" (p=0.002), "someone to trust in my training environment" (p=0.026), "collaborates with relevant people" (p=0.023) and "the possibility to use NIU's facilities outside school hours" (p=0.007).  Conclusions:  All NIU students rate "Training groups with supportive relationships" and “The training allows sampling” the highest and "Integration of efforts" the lowest. There is a difference in the experience of the sports environment factors "Training groups with supportive relationships", "Support for the development of psychosocial skills" and "Strong and coherent organizational culture". The team athletes at NIU high school in Stockholm County experience that they have these sports environment factors to a lower degree compared to the individual athletes. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

No description available.