No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka skillnaderna i självuppfattning mellan kvinnliga lagidrottare och kvinnliga individuella idrottare. Vidare ville vi titta på om det fanns några utmärkande skillnader i självuppfattning mellan de kvinnliga eleverna i årskurs 1, 2 och 3 på gymnasiet.  De frågeställningar vår studie besvarar är följande: - “Föreligger någon skillnad i självuppfattning hos unga kvinnliga lagidrottare och unga kvinnliga individuella idrottare?”- “Föreligger någon skillnad i självuppfattning mellan respektive årskurser?” Metod Vi har utfört en kvantitativ tvärsnittsstudie, där enkäter har använts som datainsamlingsmetod. Enkäterna har besvarats av kvinnliga elever från en gymnasieskola med spridda idrottsprofiler belägen i Stockholm, där totalt 93 elever svarade på enkäten. Datan vi samlade in bearbetades därefter i statistikprogrammet SPSS, via oberoende t-test och One-Way ANOVA. Resultat Vårt resultat visade på signifikanta skillnader i två av sex kategorier inom begreppet självuppfattning. “Upplevd kondition och betydelse” samt “idrottskompetens och betydelse” visade på ett signifikant värde [t (91) = 3,56, p < 0,001] respektive [t (91) = -3,62, p < 0,001] i skillnad mellan de två studiegrupperna, där lagidrottarna hade en mer positiv självuppfattning. “Kroppsattraktivitet och betydelse”, “upplevd styrka och betydelse”, “fysiskt självvärde och betydelse” samt “global självkänsla” var de övriga kategorierna som studerades. Bland dessa kategorier sågs dock inga signifikanta skillnader. Slutsats Unga kvinnliga individer inom lagidrott tycks ha en mer positiv självuppfattning jämfört med unga kvinnliga individuella idrottare. Detta kunde ses genom signifikanta skillnader i två av sex kategorier. Trots att medelvärdet inom de andra kategorierna inte var statistiskt signifikanta, kunde vi se skillnader i medelvärde mellan de två grupperna, där en tendens till högre medelvärde kunde ses hos lagidrottarna. / Aim  The aim of the study was to investigate the differences in self-perception between female team athletes and female individual athletes. Furthermore, we wanted to see if there were any differences in self-perception between the female students in grade 1, 2 and 3 of high school.  The questions of our study are as follows: - "Is there any difference in self-perception in young female team athletes and young female individual athletes?"- "Is there any difference in self-perception between each grade?" Method We have conducted a cross-sectional study, using questionnaires as a method. The questionnaires were answered by female students (n=93) from a secondary school with scattered sports profiles located in Stockholm. The data we collected was then processed in the statistical software SPSS, via Independent T-test and One-Way ANOVA.  Results Our results showed significant differences in two out of six different categories within the concept of self-perception. "Perceived fitness and importance" and "sport competence and importance" showed a significant value [t (91) = 3.56, p < 0.001] and [t (91) = -3.62, p < 0.001] respectively in difference between the two study groups, where the team athletes had a more positive self-perception. "Body attractiveness and importance", "perceived strength and importance", "physical self-worth and importance" and "global self-esteem" were the other groups studied. However, no significant differences were seen among these categories. Conclusions Female individuals in team sports seem to have a more positive self-perception compared to female individual athletes. This could be seen through significant differences in two out of six categories. Although the mean within the other categories was not statistically significant, we were still able to see differences in average between the two groups, where we saw a tendency towards higher averages in the team athletes.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar  Studien syftar till att ta reda på samt jämföra vad som motiverar och eventuellt hindrar gymnasieungdomar i olika socioekonomiska områden till fysisk aktivitet (FA) på egen hand. Studiens frågeställningar var 1) För ungdomar i gymnasieåldern som är regelbundet fysiskt aktiva på egen hand, vilka är deras motivationsfaktorer samt anledningar till detta? 2) Skiljer sig dessa motivationsfaktorer och anledningar från ungdomar i samma ålder som är regelbundet aktiva i organiserad lagidrott? 3) Skiljer motivationsfaktorer och anledningar för fysisk aktivitet på egen hand mellan elever från skolor från olika socioekonomiska områden? 4) För ungdomar i gymnasieåldern som inte är regelbundet fysiskt aktiva på egen hand, vilka hinder upplever dom för att bli mer fysiskt aktiva på egen hand? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på två gymnasieskolor i Stockholm. Flertalet gymnasieskolor kontaktades via e-post och enkäten besvarades sedan i närvaro av studieledare. En digital enkät med frågor om fysisk aktivitet, träningsformer, motivationsfaktorer och anledningar till FA samt eventuella hinder till FA användes. Resultat Resultatet från 140 gymnasielevers fysiska aktivitet påverkades av både inre och yttre faktorer. Dessa delades in i regelbundet aktiva på egen hand (n=88), inom lagidrott (n=35) och ej regelbundet aktiva (n=17). Bland regelbunden FA på egen hand var den största motivationsfaktorn de kände glädje och tillfredställelse av träning (59%) och den största anledningen var för att förbättra sin hälsa (74%). Bland regelbunden FA inom lagidrott var den största motivationsfaktorn att de tränar för andra säger de borde (89%) och den största anledningen var att förbättra sin styrka (77%). Bland de ej regelbundet FA var den största anledningen att de ej hade ork (12 svar). Slutsats Studien gav viktiga insikter om vad som motiverade regelbundet fysiskt aktiva gymnasieungdomar till att träna samt vilka anledningar de hade till det. Dessutom visade studien en översikt över de faktorer som kunde hindra gymnasieungdomar från att upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet på egen hand.

Purpose The purpose of the study is to find out whether a positive experience of school sports has been a contributing factor to increased physical activity and whether it affects the degree of sedentary behavior. The study also examines whether there are differences between the experience of contributing factors to physical activity.  Method  This study is based on a quantitative approach in the form of a questionnaire with 17 questions. Where the questions concern the experience of contributing factors to physical activity, including the school subject of sports and health, as well as current physical activity and being sedentary. The form was completed by 160 people who had completed their upper secondary education and were between 20–34 years old. The tests that have been used are Spearman's rank correlation and repeated measures ANOVA.  Results  In the results, we can see a correlation between positive experience of the subject of sport and health and reduced sedentary time and increased physical activity after completing secondary education. We can also see that the experience of other factors influencing physical activity differs between individuals.  Conclusion The likelihood that you will be more physically active and less sedentary after completing secondary education is greater if you have a positive experience of the subject of sports and health. However, we cannot see whether the increase in physical activity and reduced sedentary time comes before or after a positive experience of the subject of sport and health. / Syfte Syftet med studien är att undersöka om en positiv upplevelse av skolidrotten har varit en bidragande faktor för ökad fysisk aktivitet och om det påverkar graden av stillasittande. Studien undersöker dessutom om det finns skillnader mellan upplevelsen av bidragandefaktorer till fysisk aktivitet. Metod Studien tar avstamp i en kvantitativ ansats och data samlades in med hjälp av ett frågeformulär med 17 frågor. Frågorna berör upplevelsen av bidragande faktorer till fysisk aktivitet, däribland skolämnet idrott och hälsa, samt nuvarande fysisk aktivitet och stillasittande. Formuläret besvarades av 160 personer som avslutat sin gymnasieutbildning och som var mellan 20–34 år. Testerna som har använts är Spearmans rangkorrelation och repeated measures ANOVA. Resultat I resultatet kan man se hur en positiv upplevelse av ämnet idrott och hälsa tenderar att leda till minskat stillasittande samt ökad fysisk aktivitet efter avslutad gymnasieutbildning. Vi kan även se att upplevelsen av att andra faktorer påverkar fysisk aktivitet skiljer sig mellan individerna. Slutsats Sannolikheten att man är mer fysiskt aktiv samt mindre stillasittande efter avslutad gymnasieutbildning är större ifall man har en positiv upplevelse av ämnet idrott och hälsa. Däremot kan man inte se vad som kommer först gällande ökningen av fysisk aktivitet samt minskat stillasittande eller positiv upplevelse av ämnet idrott och hälsa.

Begreppen critical power, watt prime, critical speed och distance prime har noggrant blivit undersökta för distans- och uthållighetsidrotter men mindre studerade för intermittenta idrotter. Mycket pekar på att denna fysiologiska information är av stor vikt för intermittenta idrotter då förmågan att kunna genomföra repeterade maximala sprinter har en avgörande betydelse inom lagidrotter. Critical speed har inte tidigare blivit studerat för skridskoåkning. Syfte: Syftet med studien var att genomföra 3 minuters maxtest för kritisk skridskohastighet och undersöka hur starkt samband resultatet har med ett standardiserat test för kritisk effekt utförd på en cykelergometer. Frågeställningar: - Finns det ett samband mellan critical power och critical speed? - Finns det ett samband mellan watt prime och distance prime? Metod: Frågeställningarna besvarades genom att analysera sambandet mellan bandyspelares critical power och watt prime från ett 3 minuter maxtest på cykelergometer mot deras critical speed och distance prime från ett 3 minuter maxtest på skridskor via GPS-mätning. Forskningspersonerna (n=12) var alla aktiva bandyspelare tillhörande ett bandygymnasium och sambanden undersöktes med Pearsons Korrelation-test. Resultat: Critical power och critical speed hade en signifikant stark korrelation (r=.629, p=.029) både på rådata och när hastigheten justerades mot den vind som var under testdagen (r=.603, p=.038). Watt prime och distance prime hade en svag icke signifikant korrelation (r=-.136, p=.674). Detsamma gäller watt prime mot den vindjusterade distance prime (r=.244, p=.445). Slutsats: Resultaten pekar på att uthållighetsförmågan på cykelergometer samvarierar med uthållighetsförmågan vid skridskoåkning. Det visar på möjligheten att använda 3 minuters maxtest för sporter som innehåller skridskoåkning så som bandy och ishockey för att utvärdera atletens aeroba- och anaeroba kapacitet.

Introduction: Football players cover around 8-13 kilometres of running in different speeds in a match. However, the reporting of the sum or average of total distance covered fail to give an accurate picture of the most physically intense and demanding periods in matches, called “peak periods”. These periods have shown to cause temporary fatigue to the players, also known as “transient fatigue”. By gaining more information and knowledge about the peak intensity periods and how they affect players, coaches could train players to meet the physiological demands of elite football matches in a more accurate and effective manner. Aim: The aim of this study was to gain a better understanding of positional differences in peak periods in elite football and how they affect the players in terms of fatigue. Method: This study analysed peak intense periods as well as transient fatigue effects of 37 players from two male teams playing in 45 Swedish first division matches. Position specific analysis was conducted, based on the positions central defender (CD), external defender (ED), central midfielder (CM), wide midfielder (WM) and striker (ST), as well as a merged positional comparison between the central (CEN) positions (CD+CM+ST) and lateral (LAT) positions (ED+WM). The data was acquired through Catapult Vector x7 10 Hz GPS devices. Five-minute rolling periods and the variable “PEAK” was used and stands for the sum of distance of the variables “High intensity running”, “High speed running”, “Sprinting”, “Acceleration” and “Deceleration”. The difference between playing positions was analysed using a two-way mixed ANOVA with repeated measures and an independent t-test was used for the merged positional analysis. Results: There was a significant difference in peak, post and mean distance between the positions overall. The magnitude of the peak periods was greatest for WM and ED. The magnitude was lowest for CD. The results were similar for the post and mean distances. In terms of transient fatigue in meters, WM and ED displayed the highest values. The peak, post and mean values as well as transient fatigue in meters were significantly higher for LAT players compared to CEN players. Conclusion: There are differences in peak periods between positions in the Swedish first division, with CD position standing out as the least demanding. Lateral positions have higher magnitude of peak periods overall compared to central positions, as well as higher transient fatigue values.