Syfte & frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares upplevelser och perspektiv i relation till elevers trygghet och normerna om fysisk aktivitet som rör barn och unga. Uppsatsen utgår från ‘‘Hur positionerar sig idrottslärare när det kommer till normer om att vara fysiskt aktiv?’’ och ‘‘Hur positionerar sig idrottslärare när det kommer till trygghet under idrottslektioner?’’ som frågeställning. Metod Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats och intervjuer för att samla empiriskt material. Då syftet med denna uppsats är att komma åt berättelser och perspektiv från idrottslärare så har urvalet varit att intervjua idrottslärare som varit aktiva i yrket under ett par års tid, för att de ska ha erfarenhet och förståelse för hur tryggheten och normerna uttrycks i klassrummet. Analysen för studien kommer utgå från begreppet positionering, där positioneringsteorin används som ramverk för att specificera fokuset på vilken position lärarna tar i deras berättelse. Resultat Positioneringen lärarna antog om normer var i grunden negativ. Normer i sig upplevs vara något negativt som uppstår i klasser och påverkar undervisningen, samt eleverna negativt. Däremot positionerade sig lärarna med en positiv inställning till trygghetsarbetet. Till skillnad från normer var detta något de ansåg sig ansvariga för att bidra till, samtidigt som trygghet anses vara en förutsättning för att en god undervisning skulle kunna ske. Det som framgick var också att trygghet och normer båda är påverkade av relationerna inom klassen samt mellan eleverna och läraren, där lärarna anser att relationsbyggande är grunden för både en trygg miljö och för att motverka negativa normer i klassrummet. Slutsats Lärarnas berättelser och positioneringar vittnar om att norm och trygghetsarbetet är viktigt för att utveckla skolans undervisning där normer ofta relateras till något negativt eleverna tar med sig in på lektionerna, medan trygghet ses som något lärarna är ansvariga för. Att bygga goda relationer mellan alla berörda anses vara lösningen till problemen som kan uppstå. Detta skulle resultera i att fler elever kan delta aktivt på idrottslektionen utan ångestkänslor och rädsla för att vara utpekad som sämre än någon annan.

No description available.

No description available.

Background: Menstruation can be perceived as taboo to talk about in a sports context. Hormone fluctuations during the menstrual cycle can affect sports performance through changes in strength, endurance, balance, and mood. Increased knowledge of women's physiology may improve the athlete's ability to feel good in her sport, optimize her training and detect menstrual disorders in time. Purpose: The aim of the study was to investigate how elite sports women experienced menstruation and athletic performance. Method: A survey study was conducted using a web survey. The participants examined consisted of 76 elite females from different team sports; Basketball (n = 20), Soccer (n = 12), Handball (n = 8), Floorball (n = 20), Ice Hockey (n = 4) and Volleyball (n = 1) and from individual sports; Athletics (n = 1), and Triathlon (n = 10) which were represented in the study. Coaches, assistant coaches or sports managers from sports clubs and associations with women's sports at the elite level were contacted via e-mail with a request to forward the attached digital questionnaire to the female elite athletes in their organizations. Results: The majority of the participants (59%) felt it was taboo to talk about menstruation in sports. Just as many (59%) felt that they could not talk about menstruation with their coach. Of the participants, 95% had not received any education on how the menstrual cycle may affect athletic performance by coaches, sports associations, or sports federations. The majority of the participants felt that there was a lack of knowledge among the coaches and leaders about the woman's physiology (51%). Of the participants there was 68% who felt that menstruation affected their athlete performance, all though a majority of them did not adapt their training according to the menstrual cycle (95%). There was 37% of the participants who had experienced menstruation disturbances. Menstrual disturbances were most commonly experienced in the age group 16-19 years (44%). Conclusion: The majority of the participants of this study felt there was a taboo around menstruation in sports contexts. Most of the athletes felt that they could not talk to their coach or leader about menstruation. In the participants’ opinion, the menstrual cycle negatively affected their sports performance.

The study aims to generate new knowledge in dropout and continued sport participation among children and adolescent sports by examining previously published literature of the subject. The method uses a systematic review where factors based on previous research analyzed through a social ecological model that suggests behavior is affected by several levels of influence. Most studies used for this study were cross—sectional with a quantitative approach. Only a few of them stipulated the term ”dropout” or ”continuation of sport”. Prominent factors for dropouts and continuation of sports found in the review were located in the area of intrapersonal and interpersonal aspects and involved the athlete's competence, autonomy or relatedness. The review also discovered inequality in subjects regarding gender, biological development and socioeconomic status where previous research has been fragmentary. Future research should address different topics separately and with different kinds of study designs to identify more underlying factors that influence athletes’ decision-making on the subject. It also should clarify the term ”dropout” and ”continued sport participation” in order to broaden the perspective on the phenomenon.   Keywords: Dropout, sport participation, continue, youth, adolescence

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.