Idrott och hälsa ska ge elever förutsättningar och verktyg för att kunna ta ansvar för sin hälsa. Trots det ökar den psykiska ohälsan idag hos elever inom skolmiljön (Socialstyrelsen, 2016). Syftet med denna studie är att undersöka hur ordet psykisk hälsa uppfattas utifrån ett lärarperspektiv, samt om lärarna upplever möjligheter och hinder med att undervisa om psykisk hälsa. Empirin i studien samlades in genom sex individuella intervjuer med verksamma lärare i idrott och hälsa i gymnasiet. Resultatet analyserades med hjälp av olika perspektiv på hälsa, dvs det salutogena och det patogena perspektivet på hälsa. Resultatet i studien visar på att lärare uppfattar psykisk hälsa som ett medel och verktyg för att klara av vardagens påfrestningar som stress och de höga krav som ställs på en i samhället. De hinder som lärarna uppfattar med att undervisa om psykisk hälsa är otydliga styrdokument, där det saknas tydlighet hur de ska behandla området i undervisningen. Om området ska kunna utvecklas i undervisningen behöver lärarna få mer verktyg i form av mer resurser från skolan samt tid att planera och finnas till för sina elever, annars finns det en risk att ämnet idrott och hälsa bara spär på den psykiska ohälsan.

Syfte & Frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa iårskurs 4-9 ser på tävlingsinslag som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. 1. Hur motiverar idrottslärare användningen av tävlingsinslag inom idrott och hälsa som ett pedagogiskt verktyg? 2. Hur ser idrottslärare på att skapa lärande med hjälp av tävlingsinslag? Metod Studiens ansats är kvalitativ i form av intervjuer med semistrukturerade frågor för att få frågeställningarna besvarade kopplat till studiens syfte. De teoretiska utgångspunkterna studien grundar sig i är de fyra A:n kopplat till tävling, det sociokulturella perspektivet på lärande samt det etiska perspektivet på lärande. Resultat Studiens resultat visade att de deltagande idrottslärarna hade olika synpunkter när det kom till tävlingsinslag i sin undervisning och menade att det viktigaste ansvaret ligger hos pedagogenatt om tävlingsinslag ska förekomma i undervisningen måste detta ske på ett sätt som är anpassat efter vilken elevgrupp man undervisar som idrottslärare. Slutsats Idrottslärarna motiverade att tävlingsinslag kan användas som ett pedagogiskt verktyg där det fulla ansvaret ligger hos den undervisande pedagogen. Om pedagogen känner sina elevgrupper kan undervisningen anpassas efter gruppens behov. / Aim The purpose of this study is to investigate how teachers in physical education for pupils in 4th to 9th grade in Swedish elementary school view of using competition elements in their teaching. The questioning is: “How do teachers in physical education justify the use ofcompetition elements in physical education as a pedagogical tool?” and “How do physical education teachers view creating learning with the help of competitive elements?”. Method This study is a qualitative study based on semistructured interview questions to fulfill thestudys aim as closely as possible. The theoretical starting points on which the study is basedare the four A’s linked to competition and the ethical perspective on learning. Results The results of the study showed that the participating physical education teachers had different points of view when it came to competitive elements in their teaching and believed that the most important responsibility lies with the pedagogue, that if competitive elementsare to occur in the teaching, this must be done in a way that is adapted to the student groupyou teach as a physical education teacher. Conclusion The physical education teachers reasoned that competitive elements can be used as apedagogical tool where full responsibility lies with the teaching pedagogue. If the pedagogue knows its student groups, the teaching can be adapted to the group’s needs.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur relationen mellan föräldrar och tränare ser ut, samt hur det påverkar idrottsutövarna i deras idrott och skolgång. Ett flertal studier indikerar att relationen är något dålig och konflikt rik. Vilket är ett stort problem eftersom många av de som vistas i dessa miljöer är barn. Men hur sant är detta hur påverkar det miljön som unga idrottsutövare vistas i. Studien skall besvara följande frågeställningar. Hur stor är omfattningen avseende konflikter inom barn och ungdomsidrott i Stockholm? Finns det skillnader i förekomsten av konflikter i olika idrotter? Finns det skillnader i idrottsutövarnas upplevda stress och förekomsten av stress?   Metod Studien utgår ifrån en kvantitativ metodologi, mer specifikt en enkätstudie. Studien bygger på existerande forskning, som berör barns stress i skolan och konflikter inom olika föreningsidrotter, för att se om det är ett genomgående problem eller något som kan förknippas med en sport. 73 stycken valde att delta i studien och fördelningen var 33 idrottsutövare, 24 föräldrar och 16 tränare. Till grund för analys och diskussion använde vi oss av det teoretiska ramverket positiv youth develmopment.     Resultat Resultatet visar att majoriteten av både föräldrarna och tränarna upplever att det finns en bristfällig kommunikation gentemot den andra parten. Vidare beskriver tränarna hur de i större utsträckning hamnar i konflikter med föräldrar än tvärtom. Idrottsutövarnas resultat visar att majoriteten upplever sin idrott som stressande emellan åt, vilket är något som också påverkar dem i skolan.   Slutsats  Sammanfattningvis kan vi se att konflikter uppstår frekvent inom idrottande och att relationen mellan föräldrar och tränare är emellanåt dålig. Utav alla idrottsutövare anser majoriteten att deras idrottande påverkar deras skolgång och skapar en stress hos barnen.  Nyckelord: Tränare, föräldrar, Ungdomsidrott, Barns utveckling, konflikter / Purpose The purpose of the study is to investigate what the relationship between parents and coaches looks like, as well as how it affects the athletes in their sports and schooling. A number of studies indicate that the relationship is somewhat poor and conflict rich. Which is a big problem, as many of those in these environments are children. But how true is this, how does it affect the environment that young athletes stay in. As future physical education teachers and NIU coaches, what lessons can we learn from the study. The study shall answer the following questions. How big is the extent of conflicts in children's and youth sports (within individuals and teams) in Stockholm? Are there differences in the occurrence of conflicts in different sports (individual and team)? Are there differences in the athletes' perceived stress and the occurrence of stress?   Method The study is based on a quantitative methodology, more specifically a quantitative survey study. The study is based on existing research, which contains children's stress at school and conflicts within various club sports, to see if it is a consistent problem, or something that can be associated with a single sport. 73 choose to participate in the study and the distribution was 33 athletes, 24 parents and 16 coaches. We just the theoretical framework positive youth development for the Analys and for a foundation for the discussion. Results The result shows that the majority of both parents and coaches feel that there is a lack of communication between the parties. Furthermore, the coaches describe how they end up in conflicts with parents to a greater extent than the other way around. The athletes' results showed that the majority experience their sport as stressful in between, which is something that also affects them at school.   Conclusion All together, we can see that conflicts arise frequently in sports, and that the relationship between parents and coaches is sometimes poor. Out of all the athletes, the majority believe that their participation in sports affects their schooling and in turn creates stress.   Keywords: Coaches, Parents, Youth sports, Childrens development, conflicts

Purpose and questions: The purpose of the study is to analyze physical education teachers' experiences of teaching with varying material conditions. Additionally, the study aims to explore how various material conditions are managed to ensure equivalent education. - What different material conditions do teachers in physical education perceive in their teaching? - How do the different conditions linked to facilities and equipment affect and manage the teaching in physical education? - What challenges and success factors do the physical education teachers feel exist, to maintain an equivalent education?  Method: To gain insight into physical education teachers' experiences of how the material conditions affect teaching, an in-depth interview study has been carried out. The use of a qualitative method with semi-structured interviews allows for follow-up questions, providing a comprehensive understanding of the respondents' experiences. The selection consists of five physical education teachers from different primary schools in the Stockholm area. The material from previous research and the results of the study are analyzed using curriculum theory.  Results: The results show that there are large differences in material conditions, which places demands on the physical education teacher to adapt the teaching. The management largely involves relating to the curriculum and realizing the content based on the assets that are available. The differences in access to material conditions necessitate adjustments by physical education teachers, involving considerations such as determining which elements can be effectively taught. The varied conditions are perceived as a problem that should be dealt with by equalizing resource assets where Sweden's schools should be allocated funds to ensure consistent conditions to conduct the equivalent education. In the current situation, the different material conditions require collegial cooperation. Collegiality involves collaborating with colleagues within one's own workplace as well as with stuff from other schools to collectively work towards achieving equal education for all pupils in the country. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att analysera idrottslärares upplevelser avatt undervisa under varierande materiella förutsättningar. Vidare ämnar studien att ta reda på hur de skilda materiella förutsättningarna hanteras för att åstadkomma en likvärdigutbildning. - Vilka olika materiella förutsättningar upplever lärare inom idrott och hälsa att de har att tillgå i sin undervisning? - Hur påverkar och hanteras de skilda förutsättningarna kopplat till faciliteter och redskap undervisningen i idrott och hälsa? - Vilka utmaningar och framgångsfaktorer upplever idrottslärarna att det finns, för att upprätthålla en likvärdig utbildning? Metod: För att få en inblick i idrottslärares upplevelser av hur de materiella förutsättningarnapåverkar undervisningen, har en djupgående intervjustudie genomförts. Valet av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor grundar sig i att det underlättar för följdfrågor, som i sin tur ger möjligheten att få en heltäckande bild av respondenternas upplevelser. Urvalet består av fem idrottslärare från olika grundskolor i Stockholmsområdet. Materialet från tidigare forskning och studiens resultat analyseras med hjälp av läroplansteorin. Resultat: Resultatet visar att det finns stora skillnader i materiella förutsättningar, vilketställer krav på idrottsläraren att anpassa undervisningen. Hanteringen innebär till stor del att förhålla sig till läroplanen och realisera innehållet utifrån de tillgångar som finns tillgängliga. Olikheterna av tillgängligheten av de materiella förutsättningar innebär att idrottslärarna behöver göra vissa justeringar och endast utföra de moment som fungerar att undervisa i. De skilda förutsättningarna upplevs som ett problem som bör hanteras genom utjämning av resurstillgångar där Sveriges skolor bör budgeteras och tillhandahålla liknande förutsättningar att bedriva den likvärdiga utbildningen. I dagsläget ställer de skilda materiella förutsättningarna ett krav på ett kollegialt samarbete. Kollegialitet handlar både om ett samarbete med personalen från sin arbetsplats och tillsammans med andra skolor, för att gemensamt utvecklas för att uppnå en likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar i landet.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka idrottsläraryrkets status utifrån dess framställning i svensk dagspress. Utgångspunkten grundar sig i följande frågeställningar: 1) Hur framställs idrottsläraryrkets funktioner i svenska dagstidningar?, 2) Vilka positiva och negativa konnotationer knyts till idrottsläraryrket?, 3) Vilka förändringar av idrottsläraryrket och dess status framträder i materialet över tid? Teori och metod Uppsatsen skrevs utifrån en kvalitativ, diskursanalytisk metod varvid 65 artiklar ur blandade svenska tidningar selekterades ut som empiri. Till grund för metoden togs Peter Svenssons (2019) femstegs-modell i beaktning för att i slutändan kunna lokalisera kategorier och teman som konstrueras av de funna attributens regelbundna och gemensamma drag i empirin. Resultat I resultatet framkom fyra övergripande diskurser och fem underdiskurser som på olika sätt visar idrottsläraryrkets funktioner och hur dessa kan påverka yrkets status. Kopplat till idrottsläraryrkets funktioner framkom diskursen om hälsofrämjaren med två övergripande uppgifter – främja ett livslångt aktivt liv för eleverna samt hjälpa eleverna att prestera och få bättre betyg i skolan. Kopplat till yrkets status framkom diskurser om yrket som ett viktigt och givande yrke, en negativ arbetsmiljö med diverse underdiskurser samt hur ämnet marginaliseras, bland annat i relation till övriga ämnen. Främst framkom negativa attribut i relation till yrkets status. Förändringar över tid tyder på att elevers kondition har blivit sämre vilket kan påverka idrottsläraryrket, likväl som att idrottslärarnas auktoritet har försämrats i lektionssammanhang och att lönerna har blivit sämre. Det har också skett en förflyttning i lektionsinnehållets fokus från tävling och prestation till hälsa och välbefinnande. Slutsats Som slutsats kan dras att tidningar har en påverkan på vad som når ut till samhällets befolkning, likväl som att idrottslärarna har en påverkan på hur yrkets status framställs genom vad de väljer att delge i artiklar och intervjuer. I konstruktionen av yrkets status har både positiva och negativa framställningar förekommit, vilka påverkar yrkets status. / Aim and research questions The study aimed to investigate how the profession of physical education teaching is portrayed in newspapers and its subsequent influence on the status of the profession. The research questions were: 1) How are the functions of the physical education teaching profession portrayed in Swedish newspapers?, 2) What positive and negative connotations are associated with the physical education teaching profession?, 3)What changes in the profession of physical education teacher and its status emerge in the material over time? Theory and method The paper employed a qualitative, discourse-analytical method, selecting 65 articles from various Swedish newspapers as empirical material. The methodology was based on Peter Svensson's (2019) five-step model, aiming to identify categories and themes constructed by the regular and common features of the found attributes in the empirical data. Results Four main discourses and five sub-discourses emerged, illuminating the functions of the physical education teaching profession and its impact on professional status. Linked to the profession's functions, a discourse on health promotion highlighted tasks such as fostering students' lifelong physical activity and aiding academic performance. Regarding professional status, discourses covered the profession's importance and rewards, a negative work environment, and the subject's marginalization compared to others. Negative attributes, especially regarding professional status, were prominent. Changes over time indicated declining student fitness affecting the profession, reduced teacher authority, and lower salaries. A shift from competition to a greater focus on health in teaching was also observed. Conclusion In summary, newspaper articles and teachers' communication through them influence how society perceives the physical education teaching profession. The results also suggest a connection between the content of newspaper articles, public interest, and the historical context and its events. The construction of professional status has involved both positive and negative representations which can influence the status of the profession.

Idrott och hälsa ska ge elever förutsättningar och verktyg för att kunna ta ansvar för sin hälsa. Trots det ökar den psykiska ohälsan idag hos elever inom skolmiljön (Socialstyrelsen, 2016). Syftet med denna studie är att undersöka hur ordet psykisk hälsa uppfattas utifrån ett lärarperspektiv, samt om lärarna upplever möjligheter och hinder med att undervisa om psykisk hälsa. Empirin i studien samlades in genom sex individuella intervjuer med verksamma lärare i idrott och hälsa i gymnasiet. Resultatet analyserades med hjälp av olika perspektiv på hälsa, dvs det salutogena och det patogena perspektivet på hälsa. Resultatet i studien visar på att lärare uppfattar psykisk hälsa som ett medel och verktyg för att klara av vardagens påfrestningar som stress och de höga krav som ställs på en i samhället. De hinder som lärarna uppfattar med att undervisa om psykisk hälsa är otydliga styrdokument, där det saknas tydlighet hur de ska behandla området i undervisningen. Om området ska kunna utvecklas i undervisningen behöver lärarna få mer verktyg i form av mer resurser från skolan samt tid att planera och finnas till för sina elever, annars finns det en risk att ämnet idrott och hälsa bara spär på den psykiska ohälsan.

No description available.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare arbetar med elevers motivation inom ämnet idrott och hälsa, samt idrottslärares uppfattningar om vilka eventuella svårigheter som finns med att motivera eleverna. Studiens frågeställningar var: hur definierar idrottslärare på gymnasiet en god undervisningsmiljö som motiverar eleverna? hur arbetar idrottslärare för att skapa en god undervisningsmiljö som motiverar eleverna? samt vilka eventuella svårigheter upplever idrottslärare med att skapa en god undervisningsmiljö som motiverar eleverna?  Metod  För att besvara studiens forskningsfrågor användes en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna handplockades utifrån två kriterier: att idrottslärarna ska vara behöriga och verksamma på gymnasiet. Sex stycken idrottslärare valdes. Efter intervjuerna transkriberades datan, bearbetades och analyserades. Studiens teoretiska utgångspunkt var självbestämmande teorin och den användes i analysen samt för att definiera begreppet en god undervisningsmiljö.  Resultat  Studiens resultat visar att de strategier som idrottslärarna beskriver som viktiga för att skapa en god undervisningsmiljö var: att skapa trygghet, att skapa struktur, att bygga relationer, betyg, att ge feedback, personligt relevant lärande, att nivåanpassa och att erbjuda valmöjligheter. Därutöver upplevde idrottslärarna svårigheter med att motivera eleverna. Svårigheterna som lyftes var: tidsbrist och stora elevgrupper, dåligt anpassade lokaler, att nivåanpassa undervisningen, elevers negativa erfarenheter av ämnet och elevers rörelseovana, samt svårigheter med att veta vad som motiverar eleverna.  Slutsats  Slutsatsen som därmed kan dras är att det inte finns ett sätt utan flera olika metoder som idrottslärarna i studien använder för att motivera eleverna. Dessutom upplever idrottslärarna varierande och skilda svårigheter och utmaningar med att motivera eleverna beroende på en rad olika kontextuella faktorer.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka fördelar och nackdelar samt vilket lärande idrottslärare i årskurs 7–9 ser i samband med tävlingsmoment i undervisningen. Studien syftar även till att undersöka hur idrottslärarna relaterar tävlingsmoment till läroplanen.  - Vilket lärande uppfattar idrottslärarna i årskurs 7–9 att eleverna uppnår med användandet av tävlingsmoment? - Vilka nackdelar och fördelar ser idrottslärarna i årskurs 7–9 i samband med tävlingsmoment i undervisningen?  - Hur använder idrottslärarna i årskurs 7–9 tävlingsmomenten i relation till läroplanen? Metod Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Vi har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med idrottslärare i årskurs 7–9. Urvalet av idrottslärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna har sedan transkriberats, bearbetats och analyserats. Resultat I resultatet framkom det att lärarna ser olika möjliga läranden i samband tävlingsmoment som exempelvis samarbete. Det framkom även att idrottslärarna ser både för- och nackdelar med tävlingsmoment som att det kan vara utvecklande eller leda till sänkt självförtroende. Därutöver framkom det att lärarna gör olika anpassningar av tävlingsmomenten i samband med undervisningen som exempelvis att nivåanpassa klassen. Lärarna ser en koppling av tävlingsmoment till läroplanen genom bland annat det centrala innehållet som handlar om att utveckla komplexa rörelser i samband med spel. Slutsats Det lärandet som idrottslärarna såg i samband med tävlingsmoment återfinns i tidigare forskning men i denna studie sker det även viss avvikelse. Detta tror vi beror på de anpassningarna av idrotter och spel som idrottslärarna gör i samband med skolidrotten, då dessa anpassningar till viss del förändrar vilket lärande som sker genom tävlingsmomentet. Idrottslärarna såg både möjliga för- och nackdelar med tävlingsmomenten i samband med undervisningen och för att motverka eventuella nackdelar, hålla sig till läroplanen samt skapa ett lärande för samtliga elever, ansåg idrottslärarna att tävlingsmomenten bör anpassas efter elevernas förutsättningar.