No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to understand the structure and governance of sports and gambling policy that has been applied in Sweden. Furthermore, the aim is to examine who has had power and who has power in the contemporary design of sports and gambling policy, based on archaeological and genealogical perspectives and technologies of power. The method used in this study was a systematic literature review and a document analysis. The analytical tool used was the hermeneutic circle, and Foucault's theoretical ideas on scientific classification, division methods, subjectivation, and power technologies. The results of the study show that from a genealogical perspective, the politics of sport has always had the status of a political free zone, which has contributed to the increased importance of gambling policy, because the gambling market has financed the sport movement for a long time. Archaeological research methods show that Swedish sports and gambling policy can be described as consisting of three significant historical objects. These objects are the following - the creation of the Swedish model in 1930, the change that takes place from 1980 onwards, and the creation of the Gambling Act in 2019. The research shows that gambling policy has typically addressed four dimensions - revenue, gambling harm, regulation, and regulatory systems. Sweden's approach is that it has been to a significant extent to use the gambling market as a source of revenue, where this has been considered acceptable, as revenues finance public purposes. This is also how Sweden's gambling policy has been scientifically classified. The influences on sports and gambling policy have been complex, with the government, the Swedish Sports Confederation, and the European Union all influencing its design.

Låg energitillgänglighet (LEA) kan ge konsekvenser på prestation och hälsa. Orsaken bakom LEA verkar vara multifaktoriell och idrottsmiljön kan ställa krav på olika kroppstyper. Denna studie undersöker förekomsten av LEA hos unga, kvinnliga idrottare i intermittent- och uthållighetsidrott, med hjälp av Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Vidare jämfördes viktrelaterade beteenden och upplevd press att uppnå ett kroppsideal i den specifika idrotten, med resultat från LEAF-Q. Kroppsideal, viktrelaterade beteenden oc hsynen på kroppssammansättning i denna population beskrevs också. Tjugosex (n = 26) uthållighetsidrottare och tjugofem (n = 25) intermittenta idrottare, rekryterades från nationella/regionala idrottsgymnasier i Sverige. Idrottarna deltog i en enkätstudie, bestående av LEAF-Q samt frågor om kroppsideal. Ingen signifikant skillnad i förekomsten av LEA observerades mellan idrottare utifrån poäng på LEAF-Q (p <.21). Vid jämförelse mellan idrottare med ökad risk för LEA och idrottare utan uppvisad risk, noterades inga signifikanta skillnader gällande upplevd press att uppnå kroppsidealet inom idrotten (p <.823). Idrottare med risk för LEA upplevde press från tränare/lagkamrater att uppnå kroppsidealet inom sporten i högre utsträckning än idrottare utan påvisad risk (p <.04). Strävan efter viktminskning var signifikant högre bland uthållighetsidrottare med risk för LEA, än intermittenta idrottare med ökad risk (p <.01). Uthållighetsidrottare hade uppfattningen om tunnare kroppsideal, samt föreställningen om att en lägre vikt/förändrad kroppssammansättning skulle leda till prestationsförbättringar (38 %) i större utsträckning, vid jämförelse med intermittenta idrottare (16 %). Sammanfattningsvis sågs ingen signifikant skillnad bland idrottarna i förekomsten av LEA. Idrottare med ökad risk för LEA upplevde i större utsträckning press från tränare/lagkamrateratt leva upp till idealet inom sin idrott. I jämförelse mellan idrottare i risk för LEA, verkade uthållighetsidrottare sträva efter viktnedgång. Uthållighetsidrottare hade även uppfattningen om ett smalare kroppsideal samt i högre grad föreställningen om att en viss kroppssammansättning/vikt skulle leda till prestationsförbättringar, i jämförelse med intermittenta idrottare. / Low energy availability (LEA) can generate performance and health consequences. The cause of LEA seems to be multi factorial and the sports environment can make demands on different body types. This study investigates LEA in female adolescent athletes in endurance- and intermittent sports, using Low Energy Availability in Females Questionnaire (LEAF-Q). Further, LEAF-Q is compared to weight-related behaviors and perceived pressure to attain a body ideal in the specific sport. Body ideal, weight-related behaviors and the view of body composition in this population is also described. Twenty-six (n = 26) endurance athletes and twenty-five (n = 25) intermittent athletes were recruited from national/regional sports high schools in Sweden. A survey-study consisting of LEAF-Q and body ideals questions, was conducted. No significant difference was found between athletes in risk of LEA from LEAF-Q score (p<.21). In comparison to athletes at risk of LEA and not at risk, no significant difference was found in perceived pressure to attain the body ideal within the sport (p <.823) but in perceived sports body ideal pressure from coaches/teammates (p <.04). In comparison between athletes at risk of LEA, endurance athletes seemed to strive for weight loss (p <.01). Additionally, they had the perception of a thinner body ideal and the idea that a lower weight or different body composition would lead to a performance improvement (38%) in a greater extent than intermittent athletes (16%). Conclusively, prevalence of LEA did not significantly differ between athletes. Athletes in risk of LEA experience body ideal pressure from coaches/team mates in greater extent than athletes with no risk. In athletes at risk of LEA, only endurance athletes seemed to strive for weight loss. A leaner body ideal and the perception of improved performance from a certain body composition/weight, was greater in endurance athletes than in intermittent athletes.

No description available.

No description available.

Obesity is a major problem facing the United States today. Physical inactivity can lead to obesity resulting in a variety of health problems, including premature death. Therefore the objective of the study was to identify physical fitness differences between gender, age, and physical activity level in college students. A fitness assessment test consisting of cardiorespiratory endurance, flexibility, muscular strength, and muscular endurance was performed in seventy-nine (43 male, 36 female) subjects ranging in age from 18 to 22 years old. Results indicate greater physical fitness in upper classmen when compared to lower classmen. Also, our data indicate that students that exercise 150 or more minutes per week are more physically fit when compared to students that exercise less than 150 minutes per week. In conclusion, physical activity interventions should be offered to college students and especially underclassmen to decrease the incidence of inactivity and obesity.

The early years are characterized by dramatic growth and the development of healthy behaviours, such as physical activity (PA). The objectives of this thesis were to assess one year tracking of fitness and PA in preschoolers and to investigate the relationship between fitness and PA over a one-year period. Four hundred preschoolers (201 boys, 199 girls; 4.5±0.9 years) participated in year 1 and year 2 assessments, 12.1±0.7 months apart. Height and weight were measured to calculate body mass index (BMI) and body fat percentage (%BF) was assessed with bioelectrical impedance analysis (BIA). Two components of fitness were assessed: short-term muscle power (STMP) with a 10-second modified Wingate Anaerobic Test, and aerobic fitness with the Bruce Protocol progressive treadmill (TM) test. Peak Power (PP) and Mean Power (MP) were measures of STMP. TM time and 60-sec heart rate recovery (HRR) were indicators of aerobic fitness. PA data were collected for 7 days with ActiGraph accelerometers, and PA was quantified as the % of wear time (%WT) spent in moderate-to-vigorous PA (MVPA) and vigorous PA (VPA). At year 2, participants were significantly heavier (year 1: 17.9±3.2; year 2: 20.3±3.8kg; p=0.000) and taller (year 1: 106.6±7.8; year 2: 113.5±7.8 cm; p=0.000). From year 1 to year 2, BMI decreased from 15.7±1.3 to 15.6±1.4 m/kg2 (p=0.008) and %BF decreased from 23.2±4.6 to 21.1±4.7% (p=0.000). Both PP and MP improved approximately 30 Watts (p=0.000) from year 1 (PP: 94.1±37.3; MP: 84.1±30.9) to year 2 (PP: 125.6±36.2; MP: 112.3±32.2). TM time increased 2.4±1.4 minutes (p=0.000) from 9.4±2.3 to 11.8±2.3 minutes and HRR was unchanged at 65±14 beats per minute (bpm). MVPA increased from 13.3±2.9 to 13.9±3.0 %WT (p=0.003) and VPA increased from 5.8±1.7 to 6.3±1.8 %WT (p=0.000). PP and MP tracked moderately to substantially (PP: r=0.89, κ=0.61; MP: r=0.86, κ=0.56). TM time and HRR tracked fairly to strongly (TM time: r=0.82, κ=0.56; HRR: r=0.52, κ=0.23). MVPA and VPA tracked fairly to moderately (MVPA: r=0.59, κ=0.28; VPA: r=0.37, κ=0.38). At year 1 and year 2, PP, MP and HRR were weakly correlated to PA variables (r=0.13-0.23, p=0.000-0.02). TM time was correlated to VPA at year 1 (r=0.131, p=0.016) and to MVPA and VPA at year 2 (r=0.12-0.15, p=0.006-0.023). Boys engaged in more MVPA at year 1 and year 2 (p=0.000). Boys and girls were separately divided into groups that decreased, maintained or increased MVPA or VPA from year 1 to year 2. Girls who maintained MVPA had higher weight %iles and %BF than girls who increased MVPA, at both year 1 and year 2. Boys who increased VPA saw a greater increase in HRR than those who maintained VPA (p=0.000). Our findings indicate that fitness tracks better than PA over a 12-month period during the early years, and that a weak, positive relationship between these variables exists. Other factors, including measures of body composition, are likely influencing these relationships. / Thesis / Master of Science in Kinesiology

Syfte och frågeställning I dagens skola utsätts majoriteten av lärare för psykiska påfrestningar och det kan tyckas vara ohanterligt eller att tiden inte räcker till för primära arbetsuppgifter, själva lärandet. De psykiska påfrestningarna kan ta många olika former och skepnader, men vad är det egentligen som orsakar denna turbulens, stress och oro bland lärare? Detta ska undersökas i studien med följande frågeställningar; syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin arbetsmiljö och hur påfrestningar påverkar lärarna och vad det är de utsätts för, hur de hanterar psykiska påfrestningar samt om påfrestningarna har någon negativ eller positiv effekt på lärares välmående? Metod För att undersöka lärares psykiska hälsa och arbetsmiljö valdes en kvalitativ studie där syftet var att förstå och söka djupare kunskap. För att samla in data valdes en semistrukturerad intervju där fyra lärare i Stockholmsområdet deltog. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom innehållsanalys för att identifiera teman som sedan användes som grund för resultatet. Det identifierade fyra teman som var relevanta för att förstå lärarnas psykiska hälsa och arbetsmiljö. De teman som identifierades är arbetsmiljö, påverkan på lärarens välmående, hantering av psykiska påfrestningar, meningsfullhet som lärare. I dessa teman får vi mer inblick i hur lärare ser på sin arbetsmiljö, vad och hur påverkas lärares välmående, hur lärarna hanterar psykiska påfrestningar, om de känner meningsfullhet i sitt yrke samt vad är det som gör arbetet meningsfullt eller ej meningsfullt. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang) (Antonovsky, 2005). Resultat Lärarna verkar ha varierande uppfattningar om sitt arbete, men generellt verkar de ha positiva erfarenheter av sina kollegor och elever. De uppskattar stöttning och samarbete från sina kollegor och känner att de kan hantera utmaningarna på arbetsplatsen. Lärarna verkar ha en övervägande positiv syn på sin arbetsmiljö. Sammantaget är lärarna engagerade och motiverade att göra en positiv skillnad i elevernas liv, men det finns också utmaningar i deras arbete. Ett exempel är att de upplever tidspress och tidsbrist att utföra sitt arbete.  Slutsats Forskningen visar att lärare ofta upplever hög arbetsbelastning och psykisk stress på grund av många olika faktorer. Resultaten av denna studie indikerar dock att de tillfrågade lärarna upplever färre stressorer och generellt har en mer positiv inställning till sin arbetsmiljö, även om de upplever några stressorer. Studien belyser vikten av att förstå och stödja lärares arbetsmiljö för att säkerställa att de kan utföra sina jobb effektivt och trivas på sin arbetsplats. Ämnet behöver belysas ytterligare för att förbättra lärares välmående och resurser samt att i helhet skapa en bättre skola för alla.