För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv. Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text. Genom SWOT- analys identifieras och kategoriseras starka sidor, svaga sidor, möjligheter och hot bland faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Starka sidor och möjligheter betraktas som framgångsfaktorer.  Resultaten visar vilka faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling utifrån lärarens perspektiv. Den studien belyser framgångsfaktorer för utbildning för hållbar utveckling i praktiskt arbete. Min förhoppning är att min undersökning ska öka förutsättningarna för att utveckla en internationell dialog och samarbete inom kompetensutveckling inom utbildning för hållbar utveckling.

Idén till denna studie kom när ett barn talade om att vår planet skulle må bättre om vi återanvände saker. Däri väcktes vår idé om en låne-/bytesplattform mellan förskolor av material som tillfälligt inte används på förskolan. Vår studie har förankrats teoretiskt i läroplansteori samt forskning om utbildning inom hållbar utveckling i barns tidiga levnadsår. Syftet med studien var att undersöka hur verksamma inom förskolan förhåller sig till en låne-/bytesplattform, där material som inte används på en förskola återanvänds på en annan förskola, i arbetet för hållbar utveckling. Studien har genomförts i två delar, delstudie I och delstudie II utifrån kvantitativ metodik. Delstudie I omfattade 13 förskolor inom ett förskoleområde och bestod av ett projekt med en epostplattform för utbyte som skulle följas upp i form av en enkät. Delstudie I upphörde efter utebliven aktivitet bland verksamma inom förskoleområdet. Delstudie II genomfördes därefter i form av webbenkät publicerad på Facebook, för att nå ut till olika delar i landet med flera verksamma personer inom förskolan. Resultatet från delstudie II visade att en större del av de 60 respondenterna ansåg att en låne/bytesplattform kunde ha en positiv effekt på den hållbara utvecklingens tre dimensioner dvs. ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dels uppfattade respondenterna att låne-/bytesplattformen var miljövänligt och ekonomiskt fördelaktigt men också ett sätt för barnen att skapa förståelse för andra människors livssituationer. Dock visade resultatet från båda delstudierna att olika faktorer kan påverka låne-/bytesplattormens tillämpning på förskolorna. Studien i sin helhet visar att det finns en potential för en låne-/bytesplattform och att den har inverkan på arbetet med hållbar utveckling inom förskolan.