Det råder inga tvivel om att den svenska skolan har blivit alltmer mångkulturell de senaste decennierna. Detta har inneburit nya utmaningar och möjligheter i undervisningen och dess huvudroll, att gynna den enskilda elevens lärande och utveckling. Resultatet av PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningen från år 2015 visade att elever med svenska som andraspråk fick sämre resultat i matematik än elever med svenska som modersmål. Med denna studie ville författarna undersöka om begränsade kunskaper i det svenska språket påverkade matematikinlärningen hos elever med svenska som andraspråk och i sådana fall på vilket sätt. Dessutom ville författarna till denna studie undersöka hur lärarna gått tillväga för att undervisa elever med svenska som andraspråk i matematik. Denna studie hade alltså som syfte att ta reda på om elever med svenska som andraspråk påverkades i sin prestation på grund av sin bristande kunskap i svenska och hur matematiklärare gått tillväga för att inkludera elever med svenska som andraspråk i sin matematikundervisning. För att kunna utföra denna studie och få en inblick i det svenska klassrummet har författarna till denna studie intervjuat matematiklärare i det flerspråkiga klassrummet i skolans låg och mellanår och även en forskare som skrivit en avhandling om ovanstående ämne. Författarna till denna studie har tittat på resultaten av PISA undersökningen från år 2015 och utformat intervjufrågor utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Författarna till denna studie har funderat kring om flerspråkiga elever kunnat få ett annorlunda resultat på textuppgifterna om de fått begreppen förklarat för sig eller om man uteslutit eller bytt ut klassiska svenska ord mot andra ord. Resultatet av denna forskning visade att begränsningar i det svenska språket hade en betydande roll för prestationen hos elever med svenska som andraspråk, men att det inte endast var språket som var ett hinder. Under rubriken resultat presenteras resultaten av denna forskning närmare.

I läroplanen (Skolverket, 2011) framgår det att skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning. I denna studie kommer vi rikta in oss på nyanlända elever och hur två exempelskolor arbetar med undervisning av nyanlända elever. Arbetet består av en forskningsbakgrund där vi belyser vad tidigare forskning beskriver inom ämnet för utbildning av elever med annat modersmål. Vi gjorde därför en kvalitativ studie där vi genom intervjuer med fyra grundskolelärare, på två skolor, i två kommuner, studerat hur skolorna och kommunerna följer skolverkets intentioner. Utifrån vår forskningsbakgrund, som är vår teoretiska utgångspunkt, har vi redogjort för hur exempelskolorna följer Skolverkets (2008) allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Vårt resultat har visat att exempelskolorna inte kan fullfölja de intentioner skolverket presenterar av olika anledningar.

Det svenska samhället är idag mångspråkigt och mångkulturellt vilket avspeglar sig i skolans klassrum, där flertalet lärare möter flerspråkiga elever i den ordinarie undervisningen. I ljuset av denna mångkulturella kontext blev det övergripande syftet att undersöka om skolor kan erbjuda en likvärdig och fullgod utbildning för elever med annat modersmål än svenska, där skolans kunskapsförmedlande och sociala funktion upprätthålls.   Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv.  Forskningsansatsen är empiriskt kvalitativ med fenomenografiskt angreppsätt men innehåller även kvantitativa inslag. För att svara på uppsatsens frågeställningar utifrån olika perspektiv har triangulering använts. En webbenkät har genomförts och fyra semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att det finns goda ambitioner hos informanterna att tillgodose flerspråkiga elever den utbildning de har rätt till enligt skollagen. Men brist på studiehandledare och modersmålslärare samt resurser gör att flerspråkiga elever inte ges en skolgång, där de får samma möjligheter att utvecklas så långt som det är möjligt. Dessutom råder ett visst bristtänkande hos lärarna som gör att de inte ifrågasätter sin egen kompetens, undervisningspraktik eller utmanar den enspråkliga ideologi som finns i majoritetssamhället. Slutsatsen är att skolan inte är fullt redo att fylla sin sociala och kunskapsmässiga roll i relation till de flerspråkiga elever och kan i nuläget inte erbjuda en god och likvärdig skola av jämbördig kvalitet för alla.

<p>Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever.</p><p>Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.</p><p>Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.</p>

Innan jag skrev denna uppsats så funderade jag väldigt länge kring vad som lämpade sig bäst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svårigheter i ämnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flerspråkiga elever. Jag delade upp mina elever i två kategorier, elever med goda språkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men däremot bristande språkkunskaper, exempelvis sådana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen. Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkätundersökningar även använt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att språket spelar en stor roll för elevens lärande.

Mellan flerspråkiga elever och elever med svenska som modersmål har en stor skillnad i resultat kunnat ses i årskurs nio, både gällande nationella prov och slutbetyg. Vidare har det visats att de flerspråkiga eleverna möter många språkliga utmaningar i skolan, bland annat i de läroböcker som används. En aspekt i läroböckerna som visats innebära en potentiell svårighet för dessa elever är mångtydiga ord. Eftersom få studier av ordanvändning har gjorts i läroböcker för de lägre årskurserna granskas därför i denna studie två läroböcker framtagna för årskurs tre utifrån huruvida mångtydiga ord förekommer i dem och i sådana fall på vilket sätt de används. I studien framkommer att mångtydiga ord används i en mycket stor utsträckning på ett flertal olika sätt i läroböckerna. Användningen och förekomsten av de mångtydiga orden ser relativt lika ut mellan de båda läroböckerna men vissa skillnader i vilka ord som förekommer och den frekvens olika ord förekommer i kan ändå ses. Användningen av mångtydiga ord i läroböckerna anses i studien vara så pass omfattande att den potentiellt skulle kunna ge problem i förståelsen för de flerspråkiga eleverna.

Den här studien gjordes för att undersöka transspråkande som undervisningsstrategi. Forskningsfrågorna utformades för att ta reda på hur svensk grundsskola kan bli bättre på att utforma och anpassa undervisningen för flerspråkiga elever och då med särskilt fokus på elevers språkliga förmågor och identitetsutveckling. Vår metod hade en kvalitativ ansats och vi intervjuade sex lärare på två olika skolor där transspråkande användes. Respondenterna hade teoretisk bakgrundskunskap om och praktisk erfarenhet av transspråkande. När vi tolkade våra resultat utgick vi från Vygotskijs teorier om det sociokulturella perspektivet och vår grundhypotes var att människan lär sig i grupp i samspel med andra där språket har nyckelrollen. Enligt vår tolkning av studiens resultat och av tidigare forskning skulle transspråkande kunna vara en undervisningsstrategi som kan ge möjlighet och förutsättningar för flerspråkiga elever att utveckla sina språkliga förmågor och sin identitet.

För att skapa en förståelse för hur matematikundervisning med flerspråkiga elever kan utformas genomfördes en studie med syfte att lyfta fram hur lärare beskriver att de undervisar i matematik för att stötta flerspråkiga elever i deras matematiklärande. Flerspråkighet definieras i denna uppsats som elever som har med sig olika språk in i undervisningen. Uppsatsens teori vilar på ett sociokulturella perspektiv och genomsyras av att lära i gemenskap med andra människor. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och data samlades in med strukturerade intervjuer som skedde via skriftlig kommunikation. Resultatet lyfter fram tre lärares erfarenheter och perspektiv från deras undervisning i matematik med flerspråkiga elever. De beskrev att arbetssätt som stöttar flerspråkiga elever i matematikundervisning är praktiskt arbete, att tillsammans med andra få arbeta med konkret material och under laborativa former. För att nå den potential av kunskapsutveckling som flerspråkiga elever besitter gynnas de av en undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande. Detta innebär en undervisning som arbetar med begreppsförmåga, många möjligheter till rik kommunikation och interaktion med andra elever. Flerspråkiga elever stöttas även av att alla språk finns tillgängliga som resurs i undervisningen. För att optimera användningen av modersmål som resurs i undervisningen önskade lärarna ett bättre samarbete med modersmålslärare samt en tydligare ledarskap som ger lärarna större möjlighet till kollegialt lärande, kompetensutveckling samt mer planeringstid.

Syftet med denna studie är att utforskar hur lärare hanterar elevernas begränsade svenska språk vid hinder för matematikinlärningen. För att kunna få en inblick i hur det går till ute i verksamheten, kontaktades olika skolor i låg stadiet, varav olika lärare intervjuades. Intervjufrågorna utformades utifrån sociokulturellt perspektiv. Sammanställningen av dessa intervjuer visade ett resultat som antyder att språkanpassning är avgörande för lösning av textuppgifter. Resultatet styrkte även att anpassning från lärarens håll är en tydlig påverkande faktor. Flerspråkiga elever har även visat generella svårigheter i att uppnå gott resultat på matematik på grund av begränsningar i det svenska språket. Avslutningsvis diskuteras det olika för och nackdelar med materialet som erhölls via metoden, samt vilka möjligheter det hade funnits vid val av vidare forskning. Ett djupt, brett och multifaktoriellt syfte som kan forskas vidare på ur många fler perspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor: - Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? - Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? - Hur framträder flerspråkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation? Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna. Lärare uppfattar ofta flerspråkiga elever som ”jobbiga” eller som ”struliga”. De flerspråkiga eleverna ses ofta som elever som är i behov utav särskilt stöd. De flerspråkiga eleverna ges inte samma chans som enspråkiga, svenska elever att skapa sig en egen identitet som elev i den svenska skolan. Istället tillskrivs de ofta en roll på grund utav de förutfattade meningar och föreställningar som lärare, övrig personal på skolan och andra elever har om de flerspråkiga eleverna. Samhället idag ser på flerspråkighet som något positivt. Det anses vara positivt att kunna flera språk, att resa och se sig om i den alltmer globaliserade värld som vi lever i. En slutsats som vi drar är att det är besynnerligt och nedstämmande att flerspråkighet i skolans värld ses som något negativt och som förknippas med lågpresterande elever som är ”jobbiga” att arbeta med. Vårt kunskapsbidrag är alltså tvåfallt; Forskningsfältet flerspråkighet i skolan domineras av ett tal om flerspråkighet som något problematiskt och detta ställer krav på (blivande) lärare inom svensk skola att dels vara medvetna om denna diskurs dels, arbeta aktivt för att förändra den.