Syftet med den här studien var att undersöka om, och i så fall hur, uppgifterna i två läromedel som riktade sig till kursen svenska som andraspråk 1 på gymnasiet uppmuntrade elever att använda sin flerspråkiga resurs. Läromedlen var publicerade efter att den nya läroplanen togs i bruk 2011. Uppgifterna i läromedlen undersöktes utifrån kvalitativa såväl som kvantitativa aspekter. Resultatet visade att läromedlen hade uppgifter som uppmuntrade elever till att använda alla sina språk men att de uppgifterna utgjorde en liten del av det totala antalet uppgifter som fanns i läromedlet. Uppgifterna delades in i två kategorier beroende på om de explicit eller potentiellt uppmuntrade till att använda fler språk än svenska. De explicita uppgifterna hade en direkt angivelse om att elevernas förstaspråk och andra språk de kan skulle användas. Uppgifter som potentiellt uppmuntrade eleverna att använda sitt förstaspråk hade en potential för att eleverna kan ta hjälp av ett annat språk än svenska. Uppgifterna kategoriserades även efter hur uppgifterna skulle lösas. Sammanfattningsvis visade resultatet att läromedlens uppgifter beaktade elevers flerspråkighet i en liten utsträckning trots att forskning visar att förstaspråket bidrar till andraspråkutvecklingen.

Forskning visar att matematikinlärning kan vara problematisk för flerspråkiga elever och att lärare skulle behöva mer kunskap i området. Forskningen visar vidare att lärare tenderar att missgynna de lärandemöjligheter som flerspråkiga elever behöver och att lärarens förhållningssätt till flerspråkigheten i klassrummet avgör vilken lärandemiljö som skapas.Syftet med denna studie är att undersöka en lärares förståelse av fenomenet flerspråkighet i matematikundervisning genom tolkning av hens utsagor och handlingar. Studien är en kvalitativ fallstudie som bygger på en intervju och två observationer av en lärare. Studien har en fenomenologisk teoretisk utgångspunkt och det som studeras är lärarens förståelse för fenomenet. Resultatet analyseras tematiskt och utifrån analysverktyget LAR-modellen.Resultatet visar att läraren upplever att elevernas språkliga tillkortakommanden är något som kan kompenseras för med olika typer av stöttning såsom praktiskt material, bildstöd och studiestöd. Det visar vidare att läraren uppfattar flerspråkighet som en resurs, utifrån ett bristperspektiv, där modersmålet ska agera likt en hävstång för att möjliggöra att eleverna når målspråket svenska. Läraren upplever tydlighet som extra viktigt vid undervisning av flerspråkiga elever och lyfter vikten av att använda ett formellt matematikspråk framför informellt. I analysen är läraren till viss del rörlig i LAR-modellen men befinner sig nästan uteslutet i nedre vänstra kvadranten där hen separerar på såväl matematik som språk.

I dagens globaliserade samhälle har den språkliga situationen inom svenska skolan förändrats markant de senaste åren och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att på en vetenskaplig grund kunna göra val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos alla elever. Syftet med den här empiriska studien är att öka kunskapen om transspråkande som arbetssätt för att stärka flerspråkiga elevers lärande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes klassrumsobservationer och intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 på en mångkulturell skola. Resultatet av analysen visar att transspråkande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling positivt. Genom att synliggöra elevers olika språk och kulturella erfarenheter samt använda dem som resurs i undervisningen utvecklas och stärks elevers identitet och självkänsla vilket i sin tur medför större motivation och engagemang bland eleverna. Transspråkande arbetssätt ger elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs för sitt lärande och de kan på så sätt utveckla sina språk- och ämneskunskaper parallellt. För att kunna uppnå en effektiv transspråkande undervisning krävs dock en medvetenhet kring arbetssättet där flera olika aktörer inom skolans verksamhet behöver integreras med varandra. / In today’s globalized society, the linguistic situation within the Swedish school has changed significantly in recent years and more and more students are multilingual with different first languages. As a teacher, it is important to take part of current research in order to create a scientific basis for choosing teaching approaches to develop knowledge in an inclusive way for all students. The purpose of this empirical study is to increase knowledge about translanguaging as a teaching approach to strengthen multilingual students’ learning. To answer the research questions of this study, classroom observations and interviews were conducted with six teachers in grades 4–6 at a multicultural school. The results of the analysis show that translanguaging approaches have a positive effect on multilingual students’ language and knowledge development. By acknowledging the students’ different languages and cultural experiences and using them as a resource in the teaching, students’ identity and self-esteem are developed and strengthened, which in turn leads to greater motivation and engagement among the students. Translanguaging approaches give students the opportunity to use all of their languages as a resource for learning and they can thereby develop both their language as well as their subject knowledge simultaneously. In order to achieve an effective translanguaging teaching, it is however crucial to have an awareness of the teaching approach where several different educators within the school need to be integrated with each other.