Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. / Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.

In the midst of the green energy transition, the need for flexible grid solutions is growing. One of the most desired and suitable flexible solutions are Battery Energy Storage Systems (BESS), in both stationary and mobile applications. The faster response times and flexible service capability of the BESS enables the introduction of variable renewable energy sources, along with replacing the needs for traditionally fossil fuel-powered temporary applications. To take full advantage of BESS and its flexibility, the unit requires integration into the modern interconnected smart grid, where control and monitoring are of great importance to manage and optimize assets within the smart grid. To ease the control and monitoring aspects, both manufacturers and users must cooperate to understand the common needs and best practices to find a suitable middle ground. Therefore, an interoperable and readily used communication interface shall be agreed upon. Although several attempts at reaching such middle ground have been made over the years, few have gained traction outside of specific use cases. Thus leaving many redundant and complicated proprietary communication solutions, requiring heavy integration work for the manufacturer and user side. This thesis project, carried out at Northvolt Systems, aims to analyze the existing and readily used communication interfaces for a specific set of mobile BESS applications. The analysis is performed by a literature review of typical mobile BESS applications with the identified corresponding communication interfaces. Among the identified interfaces is the IEC 61850 standard, which shows suitability in smart grid applications, enabling interoperability, vendor-independence, and standardization. To provide a real-life analysis of the IEC 61850 benefits and applicability to mobile BESS, an integration of the standard to a Northvolt mobile BESS was performed. The results of the analysis and integration work show that the interoperability, vendor-independence, and standardization enabled from the IEC 61850 standard give large benefits for mobile BESS use cases. Furthermore, gaps in the suitability of the standard were identified. Providing clear suggestions on future work and expansion of the standard to better accommodate the mobile use cases. / I den gröna energiomställningen växer behovet av flexibla nätlösningar. En av de mest önskade och lämpliga flexibla lösningarna är användningen av Batterienergilagring (BESS), i både stationära och mobila applikationer. Genom de snabbare svarstiderna och flexibla användningsförmågarna möjliggör BESS integreringen av variabla förnybara energikällor i kraftsystemet, även genom att ersätta behoven för traditionellt fossilbränsledrivna tillfälliga applikationer. För att dra full nytta av en BESS och dess flexibilitet kräver enheten interaktioner i det moderna sammankopplade smarta nätet. Där kontroll och övervakning är av stor vikt för att hantera och optimera tillgångarna inom det smarta nätet. För att underlätta kontroll- och övervakningsaspekterna måste både tillverkare och användare av BESS samarbeta för att förstå de gemensamma behoven och användningarna för att hitta en lämplig mellanväg. Slutligen för att komma överens om ett driftskompatibelt och lättanvänt kommunikationsgränssnitt. Flertalet försök att nå sådana kompromisser har gjorts genom åren, men ytterst få har slagit igenom utanför dess specifika användningsfall. Därmed finns det många redundanta och komplicerade proprietära kommunikationsgränssnitt som kräver tungt integrationsarbete av både tillverkar- och användarsidan. Detta examensarbete, utfört hos Northvolt Systems, ämnar att analysera de befintliga och använda kommunikationsgränssnitten för mobila BESS-applikationer. Analysen utförs av en litteraturgenomgång av typiska mobila BESS-applikationer för att identifiera motsvarande kommunikationsgränssnitt. Bland de identifierade gränssnitten finns IEC 61850-standarden, som visar lämplighet i smarta nätapplikationer, vilket möjliggör interoperabilitet, leverantörsoberoende och standardisering. För att ge en verklig analys av IEC 61850-fördelarna och tillämplighet hos en mobil BESS utfördes en integration av standarden till ett av Northvolts mobila BESS. Resultatet av analys- och integrationsarbetet visar att IEC 61850-standarden möjliggör interoperabilitet, leverantörsoberoende och standardisering, vilket ger stora fördelar för de mobila BESS-användningsfallen. Vidare identifierades brister i standardens lämplighet. Därtill ges tydliga förslag på framtida arbete och utvidgning av standarden för att tillgodose de mobila användningsfallens kravställningar.

Distansarbetet under COVID-19-pandemin påskyndade den digitala transformeringen av arbetslivet och förskjutningen mot ökat hybridarbete. När arbete på heltid på ett fysiskt kontor utmanas som norm kan yteffektiviserande och flexibla kontorslösningar, t.ex. aktivitetsbaserat arbetssätt, bli mer attraktiva för arbetsgivare. Organisationer av idag hanterar därmed två trender samtidigt, dels att utforma hybridarbete i det ”nya normala” i dagens arbetsliv och dels att anpassa framtida kontorslösningar för flexibla arbetssätt. Chefer som leder hybridarbete behöver balansera närvaro på ett fysiskt kontor med distansarbete parallellt med styrning från organisationen och medarbetarnas individuella preferenser. Hybridarbete kan medföra inbyggda motsättningar (paradoxer) för chefer. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur chefer i offentlig sektor leder och hanterar utmaningar i att kombinera hybridarbete med ett aktivitetsbaserat kontor. En kvalitativ fallstudie har genomförts genom 14 semi-strukturerade intervjuer med chefer i en större svensk kommun som i samband med återgången efter pandemin infört både hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. En teoretisk modell om paradoxala ramverk tillämpas i denna studie på chefer som leder medarbetare i hybridarbete. Utifrån fem paradoxala ramverk: arbete-privatliv, avstånd-närhet, formell-informell, information-kommunikation samt kontroll-tillit, undersöks hur chefer hanterar inbyggda motsättningar i hybridarbete genom tre olika kognitiva processer, integrering, differentiering och polarisering. Studien visar att chefer hanterar motsättningar på olika sätt i respektive paradoxalt ramverk. Studien visade också på kopplingar mellan de paradoxala ramverken. Slutsatsen är att chefer gör balanserade avvägningar mellan flera paradoxala ramverk inom ramen för organisationens styrning av hybridarbete och medarbetarnas preferenser. En integrerad modell för chefer som leder hybridarbete föreslås som förenar de paradoxala ramverken med motsättningarna individ-grupp och organisation-grupp för att på en organisatorisk nivå undvika t.ex. suboptimering vid nyttjande av lokalerna och kunna nå målen med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Resultaten i studien bekräftar även i stort tidigare forskning om möjligheter och utmaningar med arbete på distans i kontexten av hybridarbete och aktivitetsbaserat arbetssätt. / Teleworking during the COVID-19-pandemic speeded up the digital transformation of work and the shift towards increased hybrid work. When full time work at a physical office is challenged as a norm, space efficient and flexible office solutions, for example activity-based working, can become more attractive to employers. Organisations of today are therefore managing two trends at the same time, on the one hand how to shape hybrid work in the “new normal” of today’s work life, on the other hand how to design future office solutions. Managers leading hybrid work need to balance work in the office with teleworking parallel with guidelines from the organisation and employees’ individual preferences. Hybrid work can entail inherent contradictions, paradoxes, to managers. The purpose of this study is to gain knowledge on how managers in the public sector lead and manage challenges with hybrid work in an activity-based office. A qualitative case study has been conducted through 14 semi-structured interviews with managers in one of Sweden’s largest municipalities, in which both hybrid work and activity-based working have been implemented after the pandemic. A theoretical model on paradoxical frameworks in hybrid work is in this study applied on managers leading employees in hybrid work. Using five paradoxical frameworks, work-life, remoteness-closeness, formal-informal, information-communication and control-trust, the study investigates how managers handle inherent contradictions in hybrid work through three different cognitive processes, integration, differentiation and polarisation. The study,shows that managers who lead hybrid work handle contradictions differently in each of the paradoxical frameworks. The results also showed connections between the paradoxical frameworks. The conclusion is that managers make balanced trade-offs between multiple paradoxical frameworks within the framework of the organisation’s guidelines for hybrid work and employees’ preferences. An integrated model för managers leading hybrid work is suggested which combine the paradoxical frameworks with the contradictions individual-group as well as organisation-group in order to avoid for example suboptimization in office use and to reach the goals with an activity based office. The study’s results also to a large extent confirm previous research on opportunities and challenges with teleworking in the context of hybrid work and activity-based work.