1 |
Flickor och sociala medier : En kvantitativ studie kring hur flickor påverkas av de sociala medierna Facebook och InstagramNilsson, Rebecka, Karlsson, Linda January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor påverkas av sociala medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton på sociala medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på sociala medier. Jakten på ”likes” verkar bottna i flickornas bekräftelsebehov i att bli sedda och accepterade av andra. Baksidan av sociala medier är mobbning och kränkningar som visar sig vara relativt vanligt bland flickorna i vår undersökning.
|
2 |
Barns lek i förskolan : en studie om eventuella skillnader ur ett genusperspektivBerggren, Sara, Vikman, Elin January 2016 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka och studera flickors och pojkars lek i förskolan. Vi valde att fokusera på genusperspektivet med en inriktning på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek. Vi tog stöd i läroplanen som nämner att barn ska få leka i en trygg miljö där leken ska vara rolig. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar som handlar om verksamma pedagoger kan se skillnad eller inte i den fria leken och vilka faktorer som kan ha betydelse för dessa skillnader i flickors och pojkars lek. Metoden som vi valde att arbeta med var intervjuer till verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt sju pedagoger från fyra olika förskolor. Alla verksamma pedagoger som blev intervjuade var kvinnliga förskollärare och de har arbetat inom förskoleverksamheten i 1-36 år. Det resultat som vi kom fram till var att samtliga pedagoger som blev intervjuade delvis kunde se skillnader i flickors och pojkars lek. De faktorer som bidrog till dessa skillnader var hur hemmiljön såg ut, vilka leksaker barnen leker med och vilka intressen som varje enskilt barn har. De verksamma pedagogerna tyckte även att det handlade om vilken slags attityd föräldrarna har till genus, om skillnaderna i leken beror på biologiska- eller sociala skillnader. Vidare visade resultatet att alla pedagogerna instämmer med att den fria leken ska vara fri där pedagogerna inte går in och avbryter en lek om den inte verkar gå överstyr. Samtliga pedagoger tyckte att genus var något som de ansåg vara väldigt aktuellt i dagens samhälle och något som var väldigt intressant att fundera och arbeta kring.
|
3 |
Framtidstankar hos unga kvinnor som skär sigThorstensson, Rebecca, Jonsson Sörensson, Charlott January 2006 (has links)
<p>The number of young women who self-mutilate in different ways has increased dramatically in recent years. Self-mutilation is a way of trying to feel better for the moment. People who self-mutilate often have some other underlying illness such as borderline disease. Women are overrepresented in this group of people and their behaviour is often rooted in a history of childhood trauma, sexual abuse, and psychic maltreatment. The aim of this study is to reveal thoughts about the future among young women who self-mutilate. There are few documented reports in this area. Most of the documented reports are about behaviour. In this study seven young women with a history of self-mutilation described their thoughts in a diary about the future. The results revealed that many of their thoughts about the future concerned their future relationships and related concerns. Even their future education and work is important. There were major concerns about their future and whether they could live an independent life.</p>
|
4 |
Flickor och dataspelBerling Bengtsson, Kristina January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen behandlar flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka flickors värderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger på fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest användbart behandlar attityder och värderingar kring kön, och hur pojkar och flickor förhåller sig till varandra när de spelar dataspel. Flickornas identifiering med dataspelandet och dataspelen har främst varit gemenskapen och interaktionen med andra spelare. Flickorna har olika värderingar och åsikter om, och vad det väljer att identifiera sig med i spelen och dem de spelar med.</p>
|
5 |
Framtidstankar hos unga kvinnor som skär sigThorstensson, Rebecca, Jonsson Sörensson, Charlott January 2006 (has links)
The number of young women who self-mutilate in different ways has increased dramatically in recent years. Self-mutilation is a way of trying to feel better for the moment. People who self-mutilate often have some other underlying illness such as borderline disease. Women are overrepresented in this group of people and their behaviour is often rooted in a history of childhood trauma, sexual abuse, and psychic maltreatment. The aim of this study is to reveal thoughts about the future among young women who self-mutilate. There are few documented reports in this area. Most of the documented reports are about behaviour. In this study seven young women with a history of self-mutilation described their thoughts in a diary about the future. The results revealed that many of their thoughts about the future concerned their future relationships and related concerns. Even their future education and work is important. There were major concerns about their future and whether they could live an independent life.
|
6 |
Flickor och dataspelBerling Bengtsson, Kristina January 2008 (has links)
Uppsatsen behandlar flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka flickors värderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger på fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest användbart behandlar attityder och värderingar kring kön, och hur pojkar och flickor förhåller sig till varandra när de spelar dataspel. Flickornas identifiering med dataspelandet och dataspelen har främst varit gemenskapen och interaktionen med andra spelare. Flickorna har olika värderingar och åsikter om, och vad det väljer att identifiera sig med i spelen och dem de spelar med.
|
7 |
Spontanidrott : En studie kring flickors spontanidrottande i Karlstad / Spontaneous sport : A study of girls spontaneous sport in KarlstadPettersson, Sarah, Broo, Josefin January 2015 (has links)
Being physically active is important for a healthty lifestyle, but what do the girls who have quit playing sports in an atheltic club do afterwards, or the girls who are not active within an athletic club what so ever. It is the girls who are not active in an athletic club that Karlstad municipality wants to attract to the spontaneous sports sites there are within the city limits. They also want the girls opinion on how to improve the sites in order for the girls to want to go there. The purpose with this study was to investigate this. This study used qalitative research method. The study interviewed seven girls aged 14-17 years. There were three interviews, including one group interview and two individual interviews. The study revealed that the municipity could improve in order to attract girls to the spontaneous sport sites. From the interviews we recevied the information that the placement of the sport sites and its usement have a significant role in order to attract girls to the sites. If one does not have information of where the surfaces are located or how to use them, one can not make use of them. Another conclusion we attained is that outlined activity days or nights would attract the girls to spend more time at the spontaneous sport sites. One of the conclusions we draw from the study was that if measures are at the worn spontaneous surfaces so would girls remained there more often. / Att vara fysiskt aktiv är viktigt för en hälsosam livsstil, men vad gör flickorna som slutat idrotta inom en förening eller de som inte föreningsidrottat alls? Det är de flickor som inte är aktiva i en förening som Karlstad kommun vill intressera till att aktivera sig på de spontanidrottsytor som finns. De vill även få fram information om vad flickorna tycker kan bli bättre för att de ska vilja gå dit. Syftet med vår studie blev då att undersöka detta. I denna studie användes den kvalitativa forskningsmetoden. I studien intervjuades sju flickor i åldern 14 - 17 år. Det blev tre intervjuer varav en gruppintervju och två enskilda intervjuer. I studien kom det fram att kommunen kan förbättra vissa delar för att intressera fler flickor till att gå till spontanidrottsytorna. Ur intervjuerna kom det fram att informationen om spontanidrottsytornas plats och användningsområden har en betydande roll. Vet man inte vart ytorna finns och vad man kan göra där, använder man dem inte. Det kom även fram att anordnade aktivitetsdagar eller kvällar skulle locka flickorna till att spendera mer tid på spontanidrottsytorna. En av slutsatserna i studien var att åtgärder vid slitna spontanidrottsytor skulle få flickor att vistats där oftare.
|
8 |
Behandlares förhållningssätt till flickor med självskadebeteende / Professionals attitudes to girls with self-harmKlaar, Rebecca, Johansson, Emmelie January 2015 (has links)
Denna studie utgår från en kvalitativ metod och belyser behandlares syn på svårigheter och möjligheter i bemötandet av flickor som har ett självskadebeteende. Vidare undersöks hur behandlaren uppfattar sin betydelse och sitt ansvar för att förändring ska ske genom behandlingsinterventionen samt vilken form av erfarenhet och kunskap som är av vikt för att förändring ska ske. Hermenautisk forskningstradition genomsyrar arbetet och undersökningen utgår från semistrukturerade intervjuer. Fyra respondenter har intervjuats som alla har erfarenhet av att arbeta med flickor som har ett själskadebeteende. Resultatet förklaras utifrån von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet tydliggörs att bemötandet är en viktig del i förändringsprocessen. Behandlare ska bemöta patienter med självskadeproblematik som ett subjekt, med empati, respekt och lyhördhet. Det är betydelsefullt att behandlare har ett förhållningssätt som inte oavsiktligt uppmuntrar beteendet, utan istället motiverar patienten så denne finner nya strategier som ersätter självskadebeteendet. Resultatet visar att behandlare bör ha kunskap om självskadebeteende och vad det fyller för funktion, för att en tillförlitlig behandlingsrelation ska kunna skapas.
|
9 |
Att utveckla handlingskraft : om flickors identitesskapande processer i stallet /Forsberg, Lena, January 2007 (has links)
Licentiatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007.
|
10 |
Embodying morality : girls' socialization in a north Vietnamese commune /Rydstrøm, Helle, January 1900 (has links)
Diss. Linköping : Univ., 1999.
|
Page generated in 0.028 seconds