Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk. Till följd av beteendet kom flickorna i kontakt med vården som hade både för- och nackdelar. Slutsats: Den smärta som det innebär att leva med ett självskadebeteende kräver att allmänheten och vården får en ökad kunskap om beteendet. Detta för att de drabbade ska känna sig accepterade och förstådda samt få en god vård.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola. På så sätt fick vi fram viktig information till resultatet som vi sedan analyserat genom begreppet genus.

Tysta flickor och stökiga pojkar –en studie om lärarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys –a study of the teacher’s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren påverkar konstruktionen av genus i klassrummet. Syftet är även attta reda på lärarnas uppfattning om jämställdhet och genusarbete i skolan.Frågeställningarna handlar om hur läraren fördelar uppmärksamheten i klassrummet mellan flickor och pojkar och om hur läraren själv ser på jämställdhet och jämställdsarbete i skolan. För att besvara frågeställningarna i studien användsbådeen kvalitativ och kvantitativ metod i form av observation och en mindre intervju.Observationerna och intervjuerna utförsi fyra olika klasser i åk 2 och 5.Resultatet visar att lärarna totalt sett ger pojkar och flickor lika mycket beröm. Även fördelningen av ordet är nästan på procenten lika. Det som skiljer sig är fördelningen av tillsägelser,där pojkar får fler tillsägelser än flickor. Pojkarna får även mer hjälp än flickorna efter handuppräckning. Pojkarna tar i betydligt större utsträckning ordet utan att räcka upphanden. Lärarna beskriver pojkar och flickor på olika sätt. Gemensamt för två av läraranas beskrivningar är att flickor ses som ordningsamma och pojkar som rörliga. Tre av fyra lärare tycker inte att skolan är jämställd. Alla lärare jobbar aktivt med jämställdhet och genusrelaterade frågor.

I detta arbete undersöks teorin att flickor diagnostiseras senare än pojkar, och vad detta möjligen har för konsekvenser på fritidshemmet, både för personal, övriga elever och de elever med autism. Varför och vilka möjliga skillnader det finns som kan påverka diagnostiseringen för flickor. Syftet med arbetet är att besvara följande frågeställningar; • Hur visar sig diagnosen autism hos flickor? • Finns det skillnader i diagnosen mellan flickor och pojkar? • Vilka konsekvenser får detta för flickorna på fritidshemmet? Arbetet beskriver vidare om vilka konsekvenserna blir på fritidshemmet både för fritidshemmet och eleven själv. Resultatet visar att flickor med autism på fritidshem är ett område som tidigare inte är utforskat i större utsträckning. För att besvara dessa frågeställningar har pedagoger med erfarenhet deltagit i vår undersökning, som arbetar i skolverksamhet och personer med erfarenhet av flickor med autism utöver skolverksamhet. En del av de informanter som deltog kände att de inte hade tillräckligt med kunskap om flickor med autism, och/eller flickor med autism på fritidshemmet. Resultatet visar även att flickor med autism som inte får stöd riskerar utveckla psykisk ohälsa som exempelvis ångest och depression.

Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor. Under analysen skapar det en helhetsbild för studiens syfte. Genom att använda intervju som metod får läsaren en fördjupad insyn kring pedagogers åsikter om traditionella könsmönster samt jämställdhet på fritidshemmet. Resultatet är uppdelat i kategorier efter hur frågeställningen är formulerad. Resultatet visar att pedagogerna har en övergripande uppfattning kring de traditionella könsmönstren, däremot skiljer den sig från pedagog till pedagog. Det visar även på hur pedagogerna dagligen arbetar för ett jämställt fritidshem där flickor och pojkar bemöts utifrån samma villkor.

<p>Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.</p><p>Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.</p><p>Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori. Det preventiva arbetet i samband med självskadebeteende är begränsat dock förekommer samverkan mellan olika instanser som uppfattas som viktigt redskap när det gäller förebyggande arbete.</p>

<p>Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju. I studien gjordes en beskrivande analys av data. Behandlingen i den aktuella studien riktades mot föräldrar, skola och flickorna själva och betonade individualisering av behandling, flickornas sociala färdigheter och föräldrarnas situation. Resultaten indikerar en omfattande problematik bland flickorna samt att flickor med utagerande beteende bemöts negativt av omgivningen. Upplägg och utvärdering av behandlingen diskuteras i uppsatsen.</p>

<p><p>Mitt syfte med examensarbetet var att genom intervjuer samt enkätundersökningar undersöka leksakernas betydelse för barn och deras föräldrar. Leksaker stimulerar fantasin och får barnet att utvecklas. Jag har valt att intervjua barn på en förskola och till enkätundersökningen valde jag föräldrar på en annan förskola. Resultatet jag kommit fram till är att leksaker betyder mycket för barnen och att barnen även har liknande tankar och åsikter om leksaker. Föräldrarnas resultat varierade men i de allra flesta fall hade de likande åsikter om leksaker. Slutsatserna av denna undersökning är att leksakerna är väldigt viktig del i barnens vardag och att även barnen ska ha tillgång till leksakerna men att det inte alltid behöver vara färdigproducerade leksaker som barnen har tillgång till.</p></p>

No description available.

<p>Syftet med min undersökning var att studera 4-5 åringars bygglek på en förskola i min kommun. Jag ville också ta reda på om materialet påförskolan var det som barnen ville ha eller om de hellre skulle vilja leka med något annat i sin bygglek.</p>