Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning. Resultatet av litteraturanalysen är att huvudpersonerna i böckerna ständigt gör genus, feminitet och maskulinitet, för att uppnå olika mål och till och med överleva. Zlatan vill framstå som tuff och imponera på andra män medan Katniss måste följa de kvinnliga skönhetsidealen i huvudstaden för att få sponsorer. I båda böckerna är karaktärerna i majoritet män, vilket i Zlatans fall beror på hans karriär som är mansdominerad och följer mönstret för medelklassmannen som skapar sin manlighet i en homosocial sfär. I Hungerspelen är de viktigaste personerna som omger Katniss män, men den är i övrigt mer uppblandad och traditionella könskodade yrken är inte lika könskodade. Båda böckerna problematiserar klass och det är stor skillnad på män och kvinnor från arbetarklass och överklass. Både Katniss och Zlatan gör en klassresa igenom boken. När det kommer till elevernas läsning är det endast en av fyra lärarvalda böcker som passar pojkars läsning, övriga tre stämmer bättre överens med flickors val av litteratur. De böcker som valts av eleverna har en jämn spridning av kvinnliga och manliga författare. Pojkar föredrar att läsa deckare, biografier och fantasy, medan flickor hellre läser böcker som handlar om kärlek och romantik.

This study aims to examine professionals’ views of girls who commit sexual abuse in order to problematize norms and conceptions of gender and sexuality in the work with children and young people. In order to do this, we used a vignette study and combined it with focus groups interviews as a method to gather data. We had two focus groups where one consisted of three social workers and the other of four teachers. Our two vignettes depicted a fictional case where the characters in the vignettes were two children, age 10 and 12, where the oldest child sexually abuses the youngest. The only difference between the vignettes was the perpetrator’s gender. The purpose of the vignettes was to examine the professionals’ views of girls who commit sexual abuse as well as norms and conceptions of gender and sexuality linked to the problem. To analyse the results, we used Hirdman’s theory of gender system and Gagnon’s and Simon’s theory of sexual scripts. In line with the previous research we presented, our results show that the knowledge of girls who commit sexual abuse among professionals is not sufficient and that prevailing gender structures and conceptions of men’s and women’s sexuality affect the professionals’ views of girls who commit sexual abuse. The main result of our study shows that the professionals use different explanatory models regarding sexual abuse committed by girls and boys, which can be seen as new knowledge that our study has identified as this has not been addressed in the precious research we have taken part in.