Patriarchal power structures and oppression from the occupation are two major influences in how women in Dheisheh refugee camp can live their lives. Gender roles are strict and traditional and women are homebound and generally marginalized in the community. Daily life is made difficult by the occupation making violence, fear and loss a plainness. However, the occupation has caused traditional gender roles to sway, in terms of women having to work outside the home in order to support the family, because husbands and fathers either being killed or imprisoned by the Israeli Occupation Forces, IOF. Women are also given higher education in a larger scale than before because education has become both a form of resistance but also a way and a hope for the younger generation to build a better future for themselves and the community. Making work and education tools and strategies for women to gain more independence. Strength is the outcome of living under dual oppression. Women are forced to be strong by the harshness of living under occupation and are made strong by constantly negotiating their roles as women within the stern framework of a patriarchal society under a violent occupation.

Bakgrund: Flyktingar och migranter tillhör en av Europas högriskpopulationer, vilka lever under utmanade förhållanden, med eller utan pandemier. Det finns begränsad kunskap om situationen i flyktingläger under Covid-19 pandemin. Syftet: Att undersöka hjälparbetares erfarenheter från Covid-19 preventionsarbetet i Moria, Europas största flyktingläger. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hjälparbetare i Moria, under våren 2021. Intervjuerna genomfördes i person eller via videosamtal, varade mellan 42-79 minuter, spelades in, transkriberades, och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut tre kategorier; Bristande grundförutsättningar, I motvind lyfter draken och Sociokulturella svårigheter, som sammanlagt innehöll åtta underkategorier. Kategorierna skildrar ett bortglömt hörn av Europa. Lägret är överbefolkat, antalet hjälparbetare är underdimensionerade liksom utrustning och stödet från ansvariga myndigheter. Detta till trots, gjorde de sitt yttersta för att följa Världshälsoorganisationens rekommendationer. Samtidigt hanterades stigma riktad mot invånarna i lägret som begränsade tillgång till vård och behandling. Sammantaget bildade kategorierna ett underliggande tema; Prevention i dubbel motvind, som illustrerar hur hjälparbetarna under redan bristande grundförutsättningar kämpade för att försöka lindra förödande konsekvenser av pandemin. Slutsats: Många faktorer försvårade Covid-19 preventionsarbetet i Moria. En djupgående, strukturell problematik skildras där avsaknad av stöd och resurser var av central betydelse. Å andra sidan, visade hjälparbetarna på stor vilja och engagemang att driva ett proaktivt och outtröttligt preventionsarbete, en kamp i motvind. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Varje år flyr tusentals människor sina hem på grund av olika anledningar, år 2018 var 70,8miljoner människor på flykt. Många av dessa människor bor i olika typer av flyktingläger, ochutsätts dagligen för olika prövningar. Sverige tar emot omkring fem tusen människor varje årpå flykt från sina hem. Studiens fokus undersöker genom semi strukturerade intervjuer hur sjurespondenter påverkats av sin flykt till Sverige. Hur har respondenternas resa och dessutmaningar påverkat respondenterna fysiskt och psykiskt. Samt hur har miljön och omgivningi flyktingläger bidragit till denna påverkan. Studien redogör för sju unga mäns resa till Sverigeoch beskriver huruvida respondenterna levt i en trygg miljö eller inte. Studien beskriver om deunder vistelse och själva resan känt en koppling till de platser de vistats på. Studien presenterautmaningar respondenterna mött, deras känslor och identifierar hur miljö och omgivningpåverkat dem och andra runt omkring dem.