Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Företagsförvärv är ett allt mer vanligt sätt för företag att skapa tillväxt och får i takt med ökningen i popularitet mer uppmärksamhet inom den akademiska litteraturen. Samtidigt har flera studier på både den amerikanska och den brittiska marknaden konstaterat att den kortsiktiga effekten på ett köpande företags aktiekurs både kan vara negativ och positiv. Genom en eventstudie av 111 förvärv genomförda på den svenska marknaden mellan 2009- 2016 studerar vi den kortsiktiga abnormala avkastningen som sker som en reaktion på att företag annonserar ett förvärv. Köparen vid ett förvärv kan skapa en positiv abnormal avkastning men den kortsiktiga reaktionen på marknaden skiljer sig åt beroende på valet av betalningsmetod samt om målföretaget är privat eller publikt. Resultatet i studien visar att förvärv av privata företag genererar en positiv avkastning vid annonseringen av ett förvärv medan publika förvärvsannonseringar leder till en motsatt effekt. Vidare leder valet att använda aktier som betalningsmedel till en negativ abnormal avkastning.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006.

Företagsförvärv klassificeras in i tre olika förvärvstyper: horisontella, vertikala och konglomerade, baserat på branschtillhörighet och affärsrelation mellan förvärvande företag och målföretag. Det finns ett flertal bakomliggande motiv till företagsförvärv, vilka vanligtvis är kopplade till specifika förvärvstyper. Vidare ses de olika motiven som antingen värdeskapande, värdeneutrala eller värdeförstörande vilket bör speglas i de olika förvärvens förmåga att skapa mervärde. Syftet med studien är att undersöka hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av att ett företagsförvärv ska ske genom att studera abnormal avkastning i det förvärvande företagets aktiekurs. Vidare undersöks om förvärvstyp har någon påverkan på den abnormala avkastningen. Studien finner signifikanta resultat som visar att det vid offentliggörandet av företagsförvärv i Sverige uppstår positiv abnormal avkastning. Vidare finner studien att de horisontella och vertikala förvärvstyperna genererar signifikant högre abnormal avkastning än de konglomerade förvärven. Inga statistiskt säkerställda resultat påvisar någon skillnad mellan de vertikala och de horisontella förvärvens abnormala avkastning.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur HR arbetar med att integrera nya medarbetare i samband med företagsförvärv. Detta görs genom forskningsfrågorna “Hur ser processen ut för kunskapsöverföring i samband med företagsförvärv?”, “Hur ser HR- specialister på utmaningar och problem i processen för kunskapsöverföring i samband med företagsförvärv?” samt “Hur påverkar HR:s delaktighet i processen utfallet?”.Tidigare forskning belyser en ökning av företagsförvärv men problematiserar detta då företagsförvärv inte allt för sällan misslyckas (Laux, 2012). Studier som undersökt vad detta grundar sig i har funnit att kulturella skillnader och en dåligt genomförd integrering är primära anledningar till att förvärv misslyckas (Schuler & Jackson, 2001). Integrationsprocessen hanteras ofta till stor del av HR-avdelningen som ställs inför en rad utmaningar som uppstår när en större mängd individer från en dag till en annan skall integreras i ett företag. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter från olika arbetsplatser med erfarenhet av arbete med företagsförvärv. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys med grund i studiens teoretiska ramverk; organisatoriskt lärande, kunskapsöverföring, socialisering, förändringskurvan och Lewins trestegsmodell. Resultatet visar att HR:s arbete med att integrera förvärvade medarbetare i samband med företagsförvärv handlar om att hantera medarbetarnas upplevda oro och osäkerhet. Denna oro och osäkerhet har resultatet visat förhindras genom en gedigen plan samt genom fokus på god kommunikation och hög närvaro. Sammantaget upplever informanterna att hinder i integreringen av förvärvade medarbetare grundar sig i bristande kommunikation, medarbetarnas avhållsamhet till den nya organisationen, kulturella skillnader samt begränsade möjligheter till ett gediget förarbete. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how HR integrates new employees in company acquisitions and fusions. This is done through the research questions; "How is knowledge transferred to the employees in company acquisitions?", "How does HR specialists view challenges and problems in the process of knowledge transfer in company acquisitions?" and "How does HR's participation in the process affect the outcome?". Previous research highlights an increase in company acquisitions, but questions this as Merger & Acquisitions tend to fail (Laux, 2012). Studies that has examined what this is based on have found that cultural differences and poorly implemented integration are primary reasons to why acquisitions fail (Schuler & Jackson, 2001). The integration process is often handled to a large extent by the HR department who faces numerous challenges when integrating the employees. The study was conducted through semi-structured interviews with seven informants from different companies, all with experience from working with M&As. The result was analyzed through a thematic analysis and found that HR's work with integrating acquired employees is a complex process and that the main focus is managing the employees perceived concerns and uncertainties. Moreover, the result indicates that this can be prevented by a solid plan and by focusing on good communication and high presence. Overall, the informants feel that barriers in the integration of acquired employees are based on lack of communication, employees' restraint, cultural differences and lack opportunities for a substantial preparation.

Studien undersöker den abnormala avkastningen för de 100 största förvärven genomförda av svenska företag mellan 2007-2017. Studien beaktar även variabler som kan vara påverkande faktorer för denna avkastning. Variablerna som undersöks i denna studie är; betalningsmetod, affärsstorlek samt förvärvsland. Tillvägagångssättet som tillämpades för att mäta den abnormala avkastningen var i form av en eventstudie. Hypoteser framläggs utifrån studiens referensram, som sedan prövas via signifikanstest och multipel regressionsanalys. Resultaten visar en totalt positiv marknadsreaktion vid tillkännagivandet av förvärv. Samtliga portföljer genererar en värdeskapande affär, med undantaget av förvärv som uppstått i samband med kontantbetalning. Stora förvärv påvisade högre genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning än för små förvärv. Ett signifikant samband mellan förvärv finansierade av kontanter och positiv abnormal avkastning påvisades. Däremot visar studiens resultat att förvärv finansierade med aktier/tillgångar genererade en högre genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning jämfört med förvärv som var finansierade med kontanter. Detta resultat påvisar dock ingen signifikans. Ytterligare påvisas en högre positiv abnormal avkastning under händelsefönstret, för utländska förvärv. Det existerar ett signifikant samband, på 90%, mellan betalningsmetoden kontanter och den kumulativa genomsnittliga abnormala avkastningen. Studien fann inte ett signifikant samband för varken storlek på förvärv eller huruvida förvärvet var inhemskt eller utländskt och den kumulativa abnormala avkastningen. / This study examines the abnormal return for the 100 largest acquisitions made by Swedish companies between 2007-2017. The study also considers variables that may be influencing factors for the abnormal return. The variables examined in this study are; payment method, deal size and country of acquisition. The approach used to measure the abnormal return was an event study method. Hypotheses are presented based on the study's frame of reference, which is then tested via significance test and multiple regression analysis. The results show a total positive market reaction when announcing acquisitions. All portfolios generate value creation, with the exception of acquisitions with connection to cash payment. Large deal value acquisitions showed higher average cumulative abnormal returns than for small deal value acquisitions. A significant relationship between acquisitions financed by cash and positive abnormal returns was demonstrated. However, the study's results show that acquisitions financed by shares/assets generated a higher average cumulative abnormal return compared to acquisitions that were financed with cash. However, this result shows no significance. Further, a higher positive abnormal return is shown, during the event window, for foreign acquisitions. There is a 90% significant relationship between the cash payment method and the cumulative average abnormal return. The study did not find a significant relationship between either deal size or domestic/foreign acquisitions and the cumulative abnormal return.