<p>Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen;</p><p>vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade</p><p>tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot</p><p>bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat,</p><p>undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och</p><p>imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska</p><p>ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av</p><p>ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg & Thulin får illustrera tidigare</p><p>forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya</p><p>kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett</p><p>kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer</p><p>112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler</p><p>kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer</p><p>komplex.</p>

Denna studie ses som ett försök att bryta ny mark inom kriskommunikationsforskningen; vilken kan anses fokuserad på stora samhälleliga katastrofer, potentialen hos avancerade tekniska larm- och varningssystem samt massmediernas roll som meningsskapare. Mot bakgrund av detta, samt det faktum att vi lever i ett allt mer mobilt kommunikationsklimat, undersöker denna uppsats människors inställning till samhälleliga larmfunktioner; idag och imorgon. Empirin har genererats genom en rad fokuserade gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Beck och Baumans tankar om ett senmodernt samhälle karaktäriserat av ökad institutionaliserad individualism. Castells och Frändeberg &amp; Thulin får illustrera tidigare forskning och teorier kring människors användning av och inställning till nya kommunikationstekniker. Resultaten belyser en stor komplexitet i dessa frågor. Generellt sett kan dock sägas att medborgarna har ett högt men samtidigt diffust förtroende för larmnummer 112. I samband med detta kan ny mobil kommunikationsteknik tänkas ge allt fler kontaktmöjligheter, men samtidigt göra relationen mellan individ och larmfunktion allt mer komplex.

Primärvården står i dagsläget inför utmaningar gällande omhändertagandet av psykisk ohälsa. Integrerad beteendehälsa (IBH) är en organisatorisk modell med potential att underlätta för hur evidensbaserad psykologisk behandling kan bedrivas i en primärvårdskontext. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en sedvanlig IBH-vårdmodell, kontextuell bedömning följt av fokuserade insatser, med en utökad bedömningsprocedur följt av valet att inleda fokuserade insatser eller vägledd självhjälp, samt de två behandlingsuppläggen fokuserade insatser (oavsett bedömningsförfarande) och vägledd självhjälp efter utökad bedömning. Effekter på vardaglig funktionsnivå, betydelsen av antal behandlingskontakter samt den kontinuerliga upplevelsen av problemets svårighetsgrad, tilltro till den egna förmågan att förändras och besökens hjälpsamhet undersöktes. 69 primärvårdspatienter randomiserades mellan de två vårdmodellerna. Resultaten indikerade på en signifikant förbättring i vardaglig funktionsnivå för samtliga patienter oavsett vårdmodell och behandlingsupplägg. Inget samband mellan antal sessioner och förbättring upptäcktes. Skillnader i utfall och patienternas kontinuerliga upplevelser av behandlingsinterventionerna diskuteras. / The primary healthcare system faces challenges concerning the treatment of mental health. Integrated behavioral health (IBH) is an organizational model with the potential to implement evidence-based psychological treatment in a primary care setting. The aim of this study was to compare a standard IBH treatment model, contextual assessment followed by brief interventions, with an extended assessment procedure followed by brief interventions or guided self-help, as well as the two different treatment plans brief interventions (regardless of assessment procedure) and guided self-help post an extended assessment procedure. Effects on everyday functioning and correlations between number of sessions and treatment effect are evaluated along with the continuous patient experience regarding the severity of the problem, confidence in ability to change and session helpfulness. 69 primary care patients were randomized between the two treatment models. The results indicated a significant improvement in everyday functioning regardless of treatment model or treatment plan. No significant correlation between number of sessions and improvement was found. Differences in treatment outcome and patient experience are discussed.

The Covid-19 pandemic meant a sudden adjustment for many Swedish employees which resulted in them being forced to work remotely. The purpose of this qualitative, interview-based study was to investigate, from a sociological perspective, how collaboration between colleagues changed when working from home began and what significance it has for the perceived effectiveness, both for the individual and for the work group. As many employees wish to work more from home in the future, knowledge about how the collaboration with colleagues is changing and how the individual is affected by this change is important. Using interaction rituals and individualization, the respondents' descriptions of their working days have been analyzed. It's harder to connect with colleagues when the unfocused interaction is no longer there. It is also difficult to know when a colleague is available when you no longer visually see the colleague. The respondents also describe what they do to become more efficient by avoiding interactions with colleagues and thus can work undisturbed. There are signs of individualization among the respondents and collective thinking has decreased.