Inledning Kommunen och dess tjänstemän är en viktig aktör då det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. På uppdrag av två kommuner har tjänstemäns tidigare erfarenheter av policyarbete och implementering undersökts. Policyprocessen är komplex och det finns ingen universell definition av policybegreppet. Policyn är en viktig del i den offentliga sektorn och är ett stöd i det hälsofrämjande arbetet. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka tjänstemäns erfarenheter och upplevda behov inför implementering av nya policier. Metod En kvalitativ metod valdes för att undersöka tjänstemännens erfarenheter. Tre olika fokusgruppsintervjuer genomfördes med tjänstemän med olika befattningar. Analysen utgår från en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Erfarenheter visar att policyn gärna får ha en koppling till det egna arbetet eller egna vardagen för att kännas relevant och intressant. En del policier upplevs vara mycket otydliga och svåra att följa. Vissa policier produceras för att det finns krav på att de ska finnas, men läggs sedan undan utan att användas. Rätt tidpunkt, god information och diskussioner upplevs som goda förutsättningar för att en bra implementering av policyn ska ske. För att en policy ska efterlevas kan gemensamma definitioner, kompletterande riktlinjer och en förståelse för policyns syfte vara betydelsefullt. Slutsats En strategi för hur nya policydokument ska spridas och en gemensam definition av bland annat policybegreppet kan vara lönsamt inför framtida implementeringsarbete. Även om implementering är kontextbundet och svår att generalisera kan en plan för framtida arbete vara lönsamt. Nyckelord: folkhälsopolicy, implementering, erfarenheter, tjänstemän, kommun / Introduction Officials of the municipality are working to create good living conditions for the citizens. On behalf of two municipalities; officials’ experiences of policy implementation was investigated. The policy process is complex and there is no universal definition of the policy concept. Policy is an important part of the public sector and creates a support in the health promotion work. Aim The aim of this study is to examine officials’ experience and possible needs when implementing a new policy. Method A qualitative approach was chosen to investigate the officials’ experiences. Three focus group interviews were conducted with officials with different positions. The analysis is based on a qualitative content analysis. Result Officials’ experiences show that a policy should have a connection to their work to gain relevance. Policies are often vague and hard to follow according to the participants. Some policies are produced because there are demands for them to be, but are then not put into practice. The findings show a diversity of needs regarding policy implementation. Needs that refer to definition of the policy concept, discussions concerning the existent policies to create understanding and knowledge, and continuous evaluation of the policies. Conclusions A strategy for diffusion of new policies and mutual definitions of the concept policy are important for future implementation of policies. Policies are difficult to generalize and its implementation is defined by its context. Although, a plan of implementation is by importance for future work in the municipalities. Keywords: public health policy, implementation, experience, officials, municipality

Titel: Vad tycker chefen? – En kvalitativ intervjustudie angående chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats. Bakgrund: Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsplatsen och arbetsmiljön har en inverkan på hälsan, men att även individuella faktorer spelar in. Vi har inte funnit någon tidigare forskning som med hjälp av kvalitativ ansats undersökt chefernas syn på hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva chefers syn på relationen mellan hälsa och arbetsplats. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem chefer inom matvaru- och kontorsverksamheter. En innehållsanalys av transkriberingarna gjordes, vilket resulterade i fyra huvudkategorier baserat på informanternas utsagor. Resultat: Hälsans ömsesidigheter ur ett holistiskt perspektiv, det som cheferna anser bidrar till hälsan hos medarbetarna och chefens ansvar att tillhandahålla en god arbetsmiljö. Diskussion: Informanterna påpekade vikten av att ge uppmuntran till sina anställda, vilket kan leda till meningsfullhet som är en del av teorin känsla av sammanhang. Kommunikationen användes för att personalen skulle få möjligheten att vara med och bestämma, vilket då ger individen kontroll över sin egen situation om krav-kontroll-stödmodellen appliceras. Dessa två teorier har tillämpats på resultatet tillsammans med tidigare forskning och egna reflektioner. Slutsats: De anställdas hälsa sågs som viktig både för individen och för företaget. Det patogena synsättet genomsyrade informanternas uttalanden kring hälsa samt vad som krävdes för att skapa denna hälsa.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar. Resultat: Teman som framkom var: socialt stöd, arbetstillfredsställelse, ledarskap och organisation. Socialt stöd visade sig ha en stor betydelse för både psykisk hälsa och arbetsklimat. Ett tryggt och harmoniskt arbetsklimat visade sig främja hälsa på arbetsplatsen. Arbetstillfredsställelse bidrog till positivt till den anställdes psykiska hälsa. Ett fungerande ledarskap ledde till bättre gruppsammanhållning och bättre arbetsklimat. Organisatorisk rättvisa påverkade psykisk hälsa och arbetstillfredsställelse på ett positivt sätt. Implikation: Psykisk hälsa på arbetsplatsen kommer att påverkas av många faktorer. Ledarskap och organisatorisk rättvisa har visat sig vara en betydande del för arbetslivet och därför skulle ytterligare forskning inom området i relation till psykisk hälsa vara angelägen.

Till Sverige har det idag från utlandet adopterats ca 49 500 personer. Bland dessa personer har psykisk ohälsa och social problematik visat sig vara vanligt förekommande. I Folkhälsorapport 2009 uppmärksammas att barn som adopteras från länder utanför Europa vårdas två till tre gånger så ofta på sjukhus under ungdomsåren på grund av psykiatrisk sjuklighet, som ungdomar födda i Sverige. När det handlar om hälsa hos adopterade är det viktigt att beakta den speciella livssituation som det innebär att vara adopterad. Internationellt adopterade individer växer ofta upp i familjer med bättre socioekonomiska förhållanden, än den genomsnittliga ungdomen i Sverige. Trots det så talas det om en ökad sårbarhet hos adopterade. Avsikten med denna uppsats var att beskriva hur vuxna internationellt adopterade upplever sin hälsa, samt på vilket sätt de anser att situationen som adopterad påverkar hälsan. Intresset var att betrakta hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio vuxna informanter, adopterade från länder utanför Europa. Data analyserades med innehållsanalys, där det framkom olika teman. Dessa var: upplevd hälsostatus, faktorer som påverkar hälsan, samt: tankar kring hur situationen som adopterad påverkar hälsan. Av resultatet framgick att informanterna upplever sin hälsa som god. Faktorer som har inverkan på informanternas hälsa är bland annat kost, fysisk aktivitet, stressnivå och att ha goda sociala nätverk. Det förekom en medvetenhet hos informanterna om att situationen som adopterad kan bidra till ohälsa, även om de framhåller att det inte berör dem själva. Omständigheter kring att ha ett avvikande utseende framkom som den främsta orsaken till att situationen som adopterad påverkar den psykiska hälsan. / Today, Sweden has an estimated 49 500 adoptees from overseas. According to reports, many of these adoptees experience mental ill-health as well as social problems. The 2009 Public Health Report indicated that children adopted from countries outside Europe had two to three times higher risk of hospitalization during adolescence due to psychiatric morbidity as compared to those born in Sweden. International adoptees often grow up in families with better socioeconomic conditions, than the average youth in Sweden.  However, evidence shows that they experience increased vulnerability. The purpose of this study was to describe how adult international adoptees perceive their health and how they think the situation as an adoptee affect health. Qualitative interviews were conducted with ten informants who were adopted from countries outside Europe. Data were analyzed using content analysis, which revealed various themes (perceived health status; factors that affect health and thoughts how the situation as an adoptee affect health). Results showed that respondents perceived their health as good. Informants perceived health, including diet, physical activity, stress level and having good social networks as factors which had impact on their health and well being. Furthermore there was recognition by informants that the situation as an adoptee can contribute to ill health, although they stressed that it did not concern themselves. However, many referred that their appearance had a significant impact on their psychological well-being.

Samhällets beroende av elektrisk kraft samt sårbarheten i leveranserna är en viktig och ständigt aktuell fråga. Förändringar i samhällets struktur samt utveckling av den teknik som används i vardagen ökar ständigt vårt beroende samtidigt som medborgarnas krav på trygghet och förutsägbarhet är fortsatt stort. De senaste årens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordåd utgör en påminnelse om riskerna för samhällets normala funktion. De konkreta hot som vi förut uppfattat, främst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som är svårare att möta med planering och resursstyrning. Parallellt med ovanstående förändringar i vårt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att påverka aktörerna på elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrågan globalt medför också osäkerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov. Uppsatsen påvisar sådana konsekvenser av långvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sådana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte är försumbar. De största behoven av åtgärder finns inom områdena information, samverkan och fortsatta riskanalyser. Ämnet är utformat i samarbete med Länsstyrelsen i Värmlands län med avsikt att stödja pågående risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att översiktligt belysa riskanalysens element ”Konsekvens” och ”Sannolikhet” inom ämnesområdet, dra slutsatser som ger vägledning för lämpliga åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utredningsbehov.

The aim of this study was to investigate how maternity and child care was carried out at Regional Hospital in Morogoro, Tanzania as well as how it was perceived by mothers and children. The study was conducted with a qualitative method through observation and interviews. The results of the study showed that the staff knew what they were doing and how they should treat their patients and that they helped them without thinking about preventive measures. The study concluded that people wanted to seek the care provided at the hospital and some people stated that they had confidence in the staff. The people that came to the hospital sought care for various diseases and conditions and they all got medical attention of some sort. However, this occurred with limited resources and under inadequate circumstances, which in many cases meant that all women and children could not get optimal care.

Ilar A. Students´ experience of responsibility for friends´ alcohol habits- a qualitative study at Campus Helsingborg. Bachelor thesis. Program in Public Health. Faculty of Health and Occupational Studies, University of Gävle; 2011.   The aim of this study was to explore students’ experience of responsibility for friends´ alcohol habits, using a qualitative method. Semi-structured interviews were carried out with 16 students at Campus Helsingborg and the transcriptions were analyzed using content analysis. The findings suggested that the majority (62,5 %) of the participants felt a responsibility for their friends´ alcohol habits in contexts where alcohol was consumed. Responsibility was most often built on reciprocity in the friendship and the fact that they cared about each other not to end up in harmful situations. Perceiving a responsibility did not seem to be associated with taking responsibility to help, thus helping was rather linked to how well they knew each other, if they themselves were under the influence of alcohol and the severity of the situation. Further research is needed to understand students´ experiences of responsibility for friends´ alcohol habits in other contexts. These studies would provide more information to health policy makers and Student Health Service workers as they attempt to reduce alcohol-related health problems in Swedish Universities and colleges.

Abstract   Westerholm, I. (2011). Gravidas hälsovanor. Hälsopedagogiska programmet. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. This study aimed to investigate whether pregnant women change their health habits following recommendations and, if so, find out where they get this information from. Nineteen respondents participated in the study which was a non-random sample of pregnant women or women who were pregnant in the recent past, ranging from nine weeks of pregnancy to a mother who had her baby 17 months ago. Open-ended questions were answered and the results showed that counseling on health during pregnancy took place during the first visit to the maternal health care center. The main advice given regarded the foods women should avoid, to drink plenty of water and follow the plate model. Most respondents followed this advice carefully, more so if they were pregnant for the first time. Many participants searched more information about nutrition in pregnancy and this was mainly done through various internet sites but also through literature and acquaintances. To completely stop taking alcohol and tobacco when they found out they were pregnant was obvious to many respondents, however, there were some who felt that they could not completely resist the tobacco and went ahead anyway.   Keywords: pregnant women, health, recommendations.

Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika åldrar uppfattade begreppet hälsa ochvad de ansåg att de kunde göra för att främja hälsa, och om det fanns några speciella hinder till attfrämja hälsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett åldersspann på 22 – 65 år. Dessa personer var uppdelade i två fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp. Till en början skulle det vara tre stycken fokusgrupper men pågrund av bortfall blev det tillslut två stycken.Resultatet analyserades genom ett fenomenografiskt sätt där det som var mest relevant för studienplockades ut. Resultatet visar att hälsa för dessa kvinnor var något väldigt brett och att det är mångaolika faktorer som kan påverka vår hälsa. De olika faktorerna som kom på tal var: kost, motion,känsla av meningsfullhet, inre välmående och sociala kontakter. Det som grupperna hade mestgemensamt när de diskuterade begreppet hälsa var att kosten och motionen har en stor betydelse förvår hälsa. Det huvudsakliga som deltagarna gjorde för att främja sin egen hälsa var därför tänka påvad de åt och motionera så mycket de hade tid för. Just tiden ansåg dessa kvinnor vara ett hinder tillatt främja hälsa och de ansåg att den fysiska aktiviteten var det som de valde bort först när tidenblev för knapp för att hinna med allt.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress är idag ett växande problem och det har visat sig att det är många olika faktorer som orsakar stress. Det har också visat sig att stress ligger till grund för tillstånd av ohälsa, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Även socioekonomisk status är något som sammankopplas med både stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom befintlig forskning är något begränsad gällande huruvida arbetsrelaterad stress, socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar samvarierar var det av intresse att undersöka detta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av arbetsrelaterad stress i relation till socioekonomisk status och hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie och de databaser som användes vid datainsamlingen var PubMed och PsycInfo. Resultat: Personer med låg socioekonomisk status upplevde högre arbetsrelaterad stress än personer med hög socioekonomisk status. Personer med låg socioekonomisk status upplevde låg arbetskontroll och osäkerhet på arbetet medan personer med hög socioekonomisk status upplevde ett större socialt stöd på arbetet. Höga krav och låg arbetskontroll och obalans mellan ansträngning och belöning kunde leda till hjärt- och kärlsjukdomar, och det påverkade även blodtryck och det metabola syndromet. Låg arbetskontroll, lågt socialt stöd, hög arbetströtthet, övertidsarbete och aktiva och passiva arbeten kunde leda till hjärt- och kärlsjukdom. Personer med låg socioekonomisk status hade störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Risken att dö av hjärt- och kärlsjukdomar var störst för personer med låg socioekonomisk status. Implikation: Denna nya kunskap kan användas för att informera företagsledningar och individer i riskgrupperna för att minska risken att drabbas av stress och hjärt- och kärlsjukdomar. Kunskapen kring detta område bör ökas ytterligare för att detta problem skall kunna kontrolleras i framtiden. / Introduction: Job strain is a common problem and it has been shown that different factors causes stress. Stress is also the basis for the state of several health problems, including cardiovascular disease. Socioeconomic status is also something that is associated with both stress and cardiovascular disease. Because of insufficient research regarding whether job strain, socioeconomic status and cardiovascular disease correlates, it was of interest to investigate this. Aim: The aim of this study was to describe the experience of job strain in relation to socioeconomic status and cardiovascular disease. Method: The method that was used was a literature study and databases used for data collection was PubMed and PsycInfo. Results: Individuals with low socioeconomic status experienced higher job strain than individuals with high socioeconomic status. Individuals with low socioeconomic status experienced low job control and job insecurity, while those with high socioeconomic status perceived greater social support at work. High demands and low job control and imbalance between effort and reward could lead to cardiovascular disease, and it also affected blood pressure and metabolic syndrome. Low job control, low social support, high work fatigue, working overtime and active and passive jobs could lead to cardiovascular disease. People with low socioeconomic status had a greatest risk of developing cardiovascular disease. The risk of dying from cardiovascular disease was high for individuals with low socioeconomic status. Implication: This knowledge can be used to inform management and individuals at risk how to reduce the risk of stress and cardiovascular disease. To control this problem in the future it requires an increased knowledge in the field.