<p>inspelningen startar efter några minuter.</p>

Ett examensarbete innehållandes:- Ett stilanalysarbete om Karen Tweeds dragspelande med fokus på swing och instrumentspel- En reflektion kring Alfred Gefverts examenskonsert, en intim föreställning med irländsk och svensk folkmusik. / <p>Alfred Gefvert - Dragspel, bodhran, sång</p><p>Justyna Krzyżanowska - Keltisk harpa, sång</p><p>Per Johansson - Bodhran, sång, tin whistleHampus Grönberg - Gitarr, sång</p><p>Ida Hellsten - SångLovis Jacobsson - Cittern</p><p>Markus Skagerberg - Tin whistle, sångNiklas Ejnar - Gitarr, sångAlbin Sundin - Banjo, sång</p>

No description available.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka roller producenter av inspelad folkmusik i Sverige intar, för fortsatt forskning om producentroller inom ljudoch musikproduktion. Djupintervjuer med fem producenter verksamma i Sverige har genomförts. Tidigare forskning visar att producenter av inspelad musik som syftar till att skapa intäkter till skivbolag agerar ur olika roller. Teori för analys används från Gullö (2009) och Burgess (2013). Med användning av Gullös teoretiska modell för analys av producenters arbetssätt i inspelningsstudio visar resultatet att producenterna som skapar inspelad folkmusik intog en stöttande roll för att hjälpa artisten genomföra sina intentioner. Från resultatets jämförelse med Burgess producentyper agerade folkmusikproducenter nära typerna Artist, Underlättande eller Samarbetsvillig. Min tolkning av varför producenterna intar dessa roller är att folkmusikgenren är väldigt icke-kommersiell i den mening att artistens primära intentioner inte är att sälja så mycket som möjligt av en låt eller produktion.

<p>Text, bild, medverkande och repertoar om examenskonsert och stilanalysarbete finns i dokumentet.</p><p>Repertoar: Vals av Joel Böhlén; Polska av Joel Böhlén; Polska efter Spelgulle, Borgsjö;  Polska från Haverö; Frustration av Sandra Arvman; Myr av Sven Ahlbäck; Adventslåten av Gustaf Jernberg; Polonesse ur Ludvig Olssons notbok; STorpolska från Liden; Kålbölepolskan efter Ellika Frisell; Bancolåten efter Sven Ahlbäck; Polska efter Per Jonas Lång, Haverö; Polska efter Pål Nilsson, Jämtland; Polska efter Per Danielsson, Jämtland; Polska efter Isak Isaksson, Haverö; Polska efter Jonk JOnas, Haverö; Ekot över Djuphorten, Polska av Evert Dvärby, Haverö; Behåvningslåten av Evert Dvärby, Haverö; Bryggarvalsen efter Anders Bryggarn Ohlsson; Medverkande: Villads Hoffman, Cittern; Petter Ferneman, Dragspel; Mårten Hillbom, Slagverk; Uno Dvärby, Kontrabas; Agnes Darelid, Trombon; Hannes Junestav, Trombon; Lars Ullberg, Trombon; Leon Falk, Trombon; Gusten Brodin, Fiol</p>

No description available.

<p>Medverkande;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Johan Nilsson - gitarr</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p><p>Ali Ali - saz</p><p>Mats Gawell - gitarr</p><p>Anna Rubinsztein - fiol</p><p>Bifogat finns även en ljudinspelning från del 1 av konserten.</p><p>Medverkande i del 1;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p>

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik.  Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod: Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna. Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande. Här beskrivs hur metoderna appliceras dels genom att referera till författarens egna tidigare musikaliskt-konstnärliga erfarenheter och dels genom att beskriva författarens examenskonsert som tar sin utgångspunkt i liknande metoder och förhållningssätt som ligger till grund för undervisningen. Metoderna sätts i ett sammanhang av en bredare beskrivning av konstnärliga val, parametrar för samspel och en musikalisk estetik. Arbetet i sin helhet syftar till att nå kunskap om användbarhet, giltighet och funktion hos vissa musikteoretiska koncept och modeller genom ett konstnärligt utforskande. Arbetet är alltså inte en vetenskaplig undersökning av en pedagogik utan en beskrivning av en metod genom ett konstnärligt utforskande. Metoder från undervisningen prövas alltså i första hand utifrån en konstnärlig praktik. Genom detta ger arbetet exempel på hur metoderna kan fungera i olika sammanhang och tillämpningar både mer allmänt och i relation till en viss estetik. Arbetes slutsats är att applicerandet av dessa metoder kan skapa vissa estetiska kvaliteter och ge förutsättning för ett elastiskt, varierat och improvisatoriskt förhållningssätt i musikskapandet. Förhoppningsvis kan också beskrivningen vara till nytta för den som är intresserad av att undervisa på liknande sätt, eller som är intresserad av en jämförande studie. / <p>Examenskonsert Master Musikteori – Olof Misgeld Improco 28/5 2014 19.30 . Länk till examenskonserten: http://youtu.be/8Hs97kOobfk</p><p>Program:</p><p>Improvisation - Vallåt efter Stina Sundelin och Polska av Gustav Jernberg</p><p>Vallåt fritt efter Hjort Anders</p><p>Polskor - trad efter Niklas Larsson</p><p>Maka emot den/Polska efter JemtOlle/Trolltämjaren - trad efter Gustav Jernberg/trad efter Gössa Anders/av Olle Lindvall</p><p>Gammelkäring - trad efter Hanne Kjersti Yndestad</p><p>Varför kom du hit? - av Olof Misgeld</p><p>Min ros min lilja - trad Dalarna</p><p>Tänkartravare - av Olof Misgeld</p><p>I Seljordsdalen - trad efter Margit Finnekåsa</p><p>Vid Hallonbacken - av Olof Misgeld</p><p>Kring Seljordsdalen/Halling efter Jörn Hilme - av Olof Misgeld/ trad efter Olav Moe</p><p>Vals Briqolage - av Olof Misgeld</p><p>Hambraeuspolskan - trad efter Gössa Anders</p><p>Da hömin The Evening Twilight - trad Shetland, översättning av Karin Ericsson Back</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Olof Misgeld – fiol och viola Petter Berndalen – slagverk Emma Johansson – flöjt, altflöjt Maria Misgeld – sång Leif Ottoson – ackordeon Anna Öberg – dans </p>

No description available.