No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The study explores and discusses the expression of authenticity and identity in relation to the use of archived material and tradition. For this purpose the study relies on multimodal discourse analysis of two works: the music video for Vargtimmen, by the band Hedningarna, as well as the video for Ramunder, by the band Garmarna. The two bands are rooted in the field of scandinavian folk music but have come to explore new and different contexts for this tradition. As such this study explores how ideology and ideals, tied to tradition, have come to be manifested or rejected in the recontextualization present in the new work as an expressed chronotope. This analysis is also grounded in interviews carried out with Totte Mattsson from Hedningarna and Stefan Brisland-Ferner from Garmarna. The analysis is as such broadened from the specific work and takes on a wider perspective, trying to identify how parts of history and tradition have come to be adapted and transformed in not only the work but also in practice. A practice that has been informed by their respective practitioners' approach to the use of history as are source. The study concludes by presenting authenticity as a sort of successfully conveyed ‘proof’ of knowledge. Knowledge regarding original context, new context as well as an understanding for the personal role in recontextualization. Identity can be said to be found in the management of that personal role.

In this comparative analysis of three kinds of traditional Swedish 3/4-measure music, three different tunes, representing three groups of tunes within the genre respectively (the groups bodapolska, slängpolska and finnskogspols), are analysed in two ways. First, a quantitative analysis of the song's beat, which is discussed in relation to the concept of asymmetrical beat, measure, tempo, and the subjective experience. Second, a listening analysis that takes point in the experience of the music, and the “musical landscape” it creates. This musical landscape is examined using the metaphor theory of musical forces described by Steve Larsson, combined with the three-dimensional model applicable to Swedish traditional music, developed by David Kaminsky. These two parts are then synthesised and the advantages of the use of metaphor theory for discussing phenomena in Swedish traditional music is presented.

Sammanfattning  Efter att ha skrivit biografin om Mohamad Abdelkarim och analyserat hans olika stilar genom att skriva noter till melodierna så har jag förstått ännu mer varför Mohamad anses vara en av dem som genom historien haft bäst teknik och känsla för sitt instrument, Bizq. Han behärskade instrumentet och var väldigt självsäker i sin musik. Han hade rest runt, bekantat sig med många olika kulturer och tagit influsenser av respektive kultur, vilket gör honom till en unikt mångsidig instrumentalist och komponist. Jag har lärt mig mycket teknik om instrumentet genom att försöka spela låtarna som Mohamad gjorde. / Biografi Ali shaker  Ali Ali känd som Ali Shaker, föddes år 1985 i staden Hassake i den syriska delen av Kurdistan. Ali växte upp i en musikalisk familj- hans pappa sjöng kurdisk folkmusik på fritiden och hans storebror spelade saz och buzuq. Själv började Ali spela darbukka, arabisk trumma, samtidigt som han började skolan. När Ali skulle börja andra klass, dvs. när han var 8 år gammal började han spela trummor på bröllop och mindre fester för att kunna försörja sin familj. Det hände ofta att Ali blödde i händerna då han var tvungen att spela i flera timmar- det var ju hans jobb.  När Ali var 13 år gammal började han spela saz då det var lättare instrument att spela i flera timmar i sträck, det var därför han började spela saz på bröllop. Dessutom är instrumentet en viktig del av den kurdiska vardagen- det finns nästan i varje kurdiskt hem i Syrien. Vid 17 års ålder började ryktet om en duktig sazspelare sprida sig i Hassake-regionen. 19 år gammal kallas Ali in för att göra lumpen i huvudstaden Damaskus. Ali hade tur som blev placerad just där, då alla kända studior var där. Ali började visa framfötterna och snart var han känd bland de flesta verksamma musiker i landet. Efter lumpen började Ali även verka utomlands. I bl.a. Beirut och Dubai, som är navet för arabisk popmusik har Ali medverkat i en otalig mängd låtar och skivor, tillhörande många av arabvärldens största stjärnor. En dröm kvarstod dock- att studera musik på en hög akademisk nivå, en dröm som inte var möjlig tidigare efetrsom Ali var tvungen att jobba hela tiden och hjälpa sin familj. I början på år 2012 flyttade Ali till Sverige, efter att ha gift sig med den kända kurdiska sångerskan Narin Feqe. Han började snabbt att ta de steg som krävdes för att förverkliga sin dröm och studera musik, och det gick snabbt. År 2013 började Ali studera folkmusik från andra kulturer på Kungliga Musikhögskolan.

No description available.

No description available.

No description available.