Background & Aim: The main focus of this thesis was on the education for children with special needs in western Värmland's region during the period 1946 - 1951. Reports by the school inspector describing the organisation, and the work by different disciplines in the school were studied. The aim of the investigation was to simplify and clarify the picture of the complex activities regarding work on establishing ways to handle these children, described as having lower educational ability, within the school system. Methods: The underlying theory used the concepts of classification and framing to examine the conditions that the school system established for students with special needs. A qualitative research methodology has been leading the work with the source material.  Results & Conclusions: The most important finding in the reports by the school inspector is that we can clearly distinguish how the presence of students described as having low educational ability was considered a serious problem, both for themselves but mainly for the other children. The idea that students with "low educational ability" were considered a hindrance originates from the 1932 seminary experts’ advice and references, where several common positions are possible to make visible in the school inspector's annual reports and the experts' texts. However, I would argue that a more inclusive approach is taken through the later 1940 school investigation and the 1946 school commission, which explicitly show the advantages of a unitary school.  I believe this is reflected in the inspectors later reports and recommendations. The study’s results show that the work with special education is developed to be less strongly classified with a strong framework of control.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945. Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv. Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion. En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem. Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39. Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen. I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.</p><p>Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.</p><p>Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.</p><p>En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.</p><p>Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39.</p><p>Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen.</p><p>I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.</p>

No description available.

The thesis deals with the development of the secondary school teaching professionduring the second half of the 19th century and the early 20th century. The emphasisof the study is on the concurrence of three structural processes in this profession:feminization, professionalization and governmental bureaucratization.The "teachers of the people" found themselves deeply affected by radical economicand social structural changes during the transition from classical industrialcapitalism to organized capitalism at the end of the 19th century. These strucuralchanges aggravated the conflicts between the classes and the sexes in society, andthe elementary school became an important institution for social and ideologicalcontrol. But the teachers were not content to be the mindless instruments of thepredominant ideology. At an early stage the elementary school and the teachersthemselves began to live "a life of their own". Both male and female teachers beganto develop strategies in the struggle for power and control over their profession. Inother words, a process of professionalization began.At the same time as the teachers were organized collectively the women's share ofthe profession increased. The teaching of the lower classes was considered verysuitable for unmarried middle-class women, and the cheap female labour wasattractive to the politicians. There were risks of clashes between male and femaleinterests, since the profession also attracted young men from the farming andworking classes, who saw possibilities of social advancement in this sector of theschool system.The men developed different strategies against their female colleagues. Duringthe whole of the 19th century women were integrated into the professional project.At the turn of the century the men developed a strategy of social closure againstwomen, which meant that these were relegated to a lower level. At the same timethe government introduced regulations which were intended to impede women'sfast access to the profession. This triggered off an open conflict between the sexes inthe profession, since the changes were initiated by male elementary school teacherswho were leaders of the professional program as well as leading politicians in thegovernment and the Riksdag. / <p>Vissa bilder borttagna av upphovsrättskäl.</p> / digitalisering@umu