<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län <strong></strong></p><p>Seminariedatum: Den 14 januari 2010 <strong></strong></p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng <strong></strong></p><p>Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo <strong></strong></p><p>Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor <strong></strong></p><p>Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. <strong></strong></p><p>Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. <strong></strong></p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? <strong></strong></p><p>Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. <strong></strong></p><p>Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. <strong></strong></p><p>Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. <strong></strong></p><p>Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.</p></strong></p>

Sammanfattning Examenstitel: Tillämpning av balanserat styrkort i offentlig verksamhetsstyrning: En fallstudie av Folktandvården i Stockholms län Seminariedatum: Den 14 januari 2010 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Författare: Thomas Borgmäster och Marcello Longo Handledare: Sune Tjernström, universitetslektor Nyckelord: Verksamhetsstyrning, balanserat styrkort, offentlig sektor, Folktandvården. Målgrupp: Intresserade av offentlig verksamhetsstyrning och styrmedlet balanserat styrkort. I synnerhet de som intresserar sig för att implementera balanserat styrkort i offentlig regi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera verksamhetsstyrning inom Folktandvården i Stockholms län. Varför används det balanserade styrkortet och på vilket sätt tillämpas det? Metod: En fallstudie har genomförts, byggd på empiriska data insamlade genom semistrukturerade intervjuer samt tolkning av interna dokument. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket baserar sig på relevanta litteraturstudier om det balanserade styrkortet samt kritiska artiklar, i syfte att skapa en teoretisk dialog kring styrkortets möjligheter och begränsningar. Empiri: Fallstudien baseras på intervjuer med Noomi Näsström, klinikchef på kliniken för medicinsk tandvård, Lars Odelmark, verksamhetscontroller på Folktandvårdens huvudkontor i Stockholms Län och Dan Örblom, klinikchef på Rosenlundskliniken, samt interna dokument från Folktandvården. Slutsats: Den studerade tillämpningen av balanserat styrkort inom Folktandvården förefaller ha bidragit till ökad effektivitet inom organisationen. Tyngdpunkten i tillämpningen har varit att förbättra prestationsmått inom den operativa verksamheten, medan det balanserade styrkortets potential inom strategisk styrning av verksamheten – förverkligande av visioner – utnyttjats i mindre grad. Goda möjligheter finns att utveckla verksamhetsstyrningen inom organisationen, t.ex. genom att tillföra ett tydligare utvecklingsperspektiv, i enlighet med upphovsmännens grundföreställningar.

<p><strong>Examensarbetets titel:</strong> Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.</p><p> </p><p><strong>Seminariedatum:</strong> 16 januari 2009.</p><p> </p><p><strong>Ämne/Kurs:</strong> Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Martin Karlsson och Rikard Magnusson</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Ulla Pettersson</p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.</p><p> </p><p><strong>Problemdiskussion: </strong>Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen.<strong> </strong>Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.</p>

<p>För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2).</p><p>Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3). Nyckeltal används dessutom inför beslutsfattande rörande lokalutnyttjande, men också inför långsiktiga strategiska beslut 4). Måttet används ofta som ett försök att förenkla eller konkretisera ett i grunden komplicerat tillstånd 5).</p><p>I den här rapporten beräknas nyckeltal över ett antal Folktandvårdskliniker i Falun/Borlänge området för att visa hur väl anpassade lokalerna är för verksamheten och belysa vad som faktiskt skulle kunna förbättras inom lokalutformningen. Som referens till folktandvårdens lokaler har även motsvarande nyckeltal beräknats för en privattandvårdsklinik.</p><p>Folktandvården Dalarna har idag en väldigt hög produktivitet, där man egentligen inte kan ta emot fler patienter med rådande antal tandläkare och behandlingsrum. Däremot har Folktandvården en lokaleffektivitet som visar att man har alldeles för stora ytor för sin verksamhet, om man sätter dessa i relation till den privata tandvårdskliniken.</p><p>1) www.newsec.se 2007-05-09 14:15</p><p>2) Hampton, 2003, sid. 6</p><p>3)www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02</p><p>4) Widlund och van Dijk 2003, sid. 27</p><p>5) www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02</p>

För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2). Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3). Nyckeltal används dessutom inför beslutsfattande rörande lokalutnyttjande, men också inför långsiktiga strategiska beslut 4). Måttet används ofta som ett försök att förenkla eller konkretisera ett i grunden komplicerat tillstånd 5). I den här rapporten beräknas nyckeltal över ett antal Folktandvårdskliniker i Falun/Borlänge området för att visa hur väl anpassade lokalerna är för verksamheten och belysa vad som faktiskt skulle kunna förbättras inom lokalutformningen. Som referens till folktandvårdens lokaler har även motsvarande nyckeltal beräknats för en privattandvårdsklinik. Folktandvården Dalarna har idag en väldigt hög produktivitet, där man egentligen inte kan ta emot fler patienter med rådande antal tandläkare och behandlingsrum. Däremot har Folktandvården en lokaleffektivitet som visar att man har alldeles för stora ytor för sin verksamhet, om man sätter dessa i relation till den privata tandvårdskliniken. 1) www.newsec.se 2007-05-09 14:15 2) Hampton, 2003, sid. 6 3)www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02 4) Widlund och van Dijk 2003, sid. 27 5) www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland – En studie utifrån tre aktörers upplevelser.   Seminariedatum: 16 januari 2009.   Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng.   Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation.   Problemdiskussion: Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg.   Syfte: Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet.   Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning. En kvalitativ metod användes.   Teoretiska perspektiv: Studien tar upp relevant teori inom områdena kring det balanserade styrkortet, den professionella organisationen samt de tre aktörerna.   Empiri: Empirin grundar sig på intervjuer med Pernilla Andersson och Helena Tengbert, ekonomer i Folktandvården Västmanland, Ingvar Nordén, landstingsfullmäktige i Landstinget Västmanland och Bo Stigberger, klinikchef på Folktandvården Herrgärdet. Övrigt material kommer från interna dokument från Folktandvården Västmanland.   Slutsats: Folktandvården Västmanlands balanserade styrkortet skiljer sig på många sätt ifrån grundmodellen. Det balanserade styrkortet upplevs olika beroende på vilken aktör som tillfrågas. Det balanserade styrkortet används mer som ett uppföljningssystem än som ett styrverktyg. Nyckeltalen utformades av klinikcheferna. Kommunikationen och beslutsunderlaget upplevs ha förbättrats.

Bakgrund: Sedan mitten på 1900-talet har många faktorer kommit att påverka organisationers sätt att samordna och organisera sig. Förändringstryck såsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förändringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populärt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hälso- och sjukvården. De finns dock ett flertal forskare som hävdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i Folktandvården i Uppsala län. Vidare ämnar vi, att utifrån ett klinikperspektiv, påvisa vilken inverkan införandet av balanserade styrkort haft på Folktandvården i Uppsala län. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie utförts på Folktandvården i Uppsala län. Datainsamlingen har skett genom sammanställning av relevant litteratur samt intervjuer med 11 respondenter från ledning samt kliniknivå. Resultat: Vår fallstudie har visat att det balanserade styrkortet har haft en positiv inverkan i Folktandvården i Uppsala län på så sätt att arbetsuppgifterna blivit tydligare i verksamheten. Vi har kunnat se att det balanserade styrkortet går att förankra i en komplex organisation men dock inte problemfritt. Styrkortet kan lätt tendera till att expandera och målen i styrkortet kan bli otydliga för de anställda. För att lyckas krävs ett stort engagemang och delaktighet från alla inom organisationen. Utbildning och kommunikation är centrala delar för att förbättra medarbetarnas förutsättningar till att lyckas med användandet. Ledningens engagemang kan ses som avgörande för att styrkortet ska kunna förankras i verksamhetens olika led.

Introduktion: Under den tionde terminen av tandläkarprogrammet på Malmö högskola genomgår studenterna verksamhetsförlagd utbildning (VFU) sedan 2004. Detta sker i samarbete med Folktandvården Skåne och under 15 veckor arbetar studenterna en dag i veckan under handledning på folktandvårdens kliniker i närliggande område.Syfte: Att utvärdera erfarenheter efter genomgången VFU ur deltagarnas perspektiv.Metod: Alla tandläkarstudenter och handledare som genomgått VFU 2006 och 2015 tillfrågades om att besvara en utvärderingsenkät med numerisk bedömningsskala och utrymme för tillhörande kommentarer. Sex studenter och fem handledare som genomgått VFU år 2015 intervjuades även med en semistrukturerad intervjumetodik som sammanfördes genom en tematiserad innehållsanalys. Resultat: Enkät: Poängsättningen var genomgående hög för både 2006 och 2015. Studenterna poängsatte påstående 6 ”Det nuvarande upplägget med 15 veckor och en dags tjänstgöring i veckan är tillfredställande.” signifikant högre 2015 än 2006. Påstående 8 ”Det finns en samsyn avseende metoder och behandlingsval mellan skola och folktandvård.” poängsatte studenterna signifikant lägre än handledarna 2015. 2006 poängsatte studenterna påstående tre ”Sammansättningen av patienter var bra.” signifikant lägre än vad handledarna gjorde. Intervju: Studenter och handledare ansåg att VFU är fördelaktigt i utbildningssyfte och ger studenterna självsäkerhet och trygghet i ansvarstagande. Förslag på förbättringar förekom även under intervjuerna.Slutsats: Verksamhetsförlagd utbildning ger fördelaktigheter både för studenter och deras handledare. Studenter och handledare uttrycker uppskattning och är generellt nöjda efter VFU. / Introduction: The tenth semester of the dentistry program at Malmö university students undergoes an outreach program (internship) since 2004 and this is in collaboration with Folktandvården Skåne. During 15 weeks the students work at their assigned clinics one day a week under supervision from their tutors.Objective: To evaluate experiences after placement from the participants' perspective.Method: All dental students and tutors who have completed internship in 2006 and 2015 were asked to answer an evaluation questionnaire with numeric rating scale and scope for comments. Six students and five mentors who have completed internship in 2015 were interviewed with a semi-structured interview methodology, later analysed by content analysis method.Results: Questionnaire: rating was consistently high for both 2006 and 2015. The students scored significantly higher on question six “The set-up of one day of clinical work over 15 weeks were satisfying.” 2015 than in 2006. Students scored question eight“There is a consensus regarding methods and treatment options between the dental school and Folktandvården Skåne” significantly lower than their supervisors in 2015. In 2006 students scored question three “The composition of patients was good” significantly lower than the supervisors did. Interview: Students and tutors felt that the internship had been beneficial for training purposes, giving the students more self-esteem and confidence in taking responsibility. Improvements for the outreach program where proposed. Conclusion: The clinical training program is favourable, both for the students and their tutors. In general terms, the students and the supervisors were satisfied with the cooperation.

Information är idag en värdefull resurs i organisationer som blir mer och mer beroende av sina informationssystem. Information utsätts för olika hot och den behöver skyddas för att organisationer effektivt ska kunna driva sin verksamhet. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete hjälper organisationer att uppnå och upprätthålla en tillräcklig nivå av informationssäkerhet.   Studiens syfte är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer i allmänhet i nuläget. En fallstudie har genomförts på Folktandvården, Region Jönköpings län för att undersöka hur Folktandvårdens medarbetare hanterar informationssäkerheten. Dessutom syftar studien till att utvärdera medvetenhet om informationssäkerhet hos medarbetarna på Folktandvården och att presentera förslag på hur hanteringen av personuppgifter kan förbättras i organisationer.  Blandade tekniker har använts för att samla information.  Litteraturstudier inom området informationssäkerhet har genomförts. Empirisk data har samlats in genom en enkätundersökning, intervjuer och skriftliga frågor som har skickats via e-post till utvalda ansvariga som jobbar specifikt med frågor som berör informationssäkerhet inom Folktandvården. Denna studie använder de svenska standarderna SS-ISO/IEC 27001:2014 och SS-ISO/IEC 27002:2014 för att utvärdera informationssäkerhet på Folktandvården, Region Jönköpings län samt att få en bild av hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer. Organisationer kan upprätthålla säkerhet i sin informationshantering genom att tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som bevarar konfidentialitet, riktighet (integritet) och tillgänglighet av information.  Informationssäkerhetsarbetet och införandet av LIS skiljer sig mellan organisationer eftersom de kan påverkas av organisationens behov och mål, storlek och struktur. Fallstudiens resultat visar att Folktandvården, Region Jönköpings län genomför en aktiv hantering av informationssäkerhet. Folktandvården klarar de flesta kraven som ställdes i standarderna. Däremot föreslås det i studien att fler utbildningsprogram ordnas för att öka medvetenheten kring informationssäkerhet. Dessa utbildningsprogram bör uppdateras regelbundet för att det fortsätter att vara i linje med organisatoriska policy och rutiner. Det rekommenderas även att organisationen utför informationsklassning fullt ut enligt den modellen som Folktandvården har. Dessutom rekommenderas att utveckla planeringen av kontinuitet för informationssäkerhet. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetarna är medvetna om hur de hanterar informationssäkerhetsincidenter och upplever att systemen är tillgängliga för de behöriga. Flera av de förslag som presenterades av denna studie har hörsammats och kommer att leda till vidare arbete inom Folktandvården. Organisationers personuppgifter bör skyddas genom att tillämpa regler enligt gällande författningar. En ansvarig person i organisationen bör ge vägledning till de anställda om sitt ansvar för hantering av personuppgifter. / Information today is a valuable resource for organizations which become more and more dependent on their information systems. Information subject to various threats and the need to be protected in order that organizations can effectively run their business. A systematic information security helps organizations to achieve and maintain a sufficient level of information security. The study aims to investigate how information is managed within organizations in general. A case study has been performed in Folktandvården (the Public Dental Service), Region Jönköping County to investigate how the organization handle information security. In addition, the study aims to evaluate awareness of information security among employees at the business and to present proposals on how to improve handling of personal data. Mixed techniques have been used to gather information. Literature studies in the field of information security has been implemented. The empirical data collected through a questionnaire, interviews and written questions sent by e-mail to managers in Folktandvården. This study uses the standards SS-ISO / IEC 27001:2014 and SS-ISO / IEC 27002:2014 to evaluate the information in Folktandvården, Region Jönköping County and to get a picture of how information is managed within organizations. Organizations can maintain the security of their information by implementing an information security management system (ISMS) that preserves the confidentiality, integrity and availability of information. Information security and ISMS application differs between organizations, which could be affected by the organization's needs and goals, size and structure. Case study results show that Folktandvården, Region Jönköping County implements an active management of information. The organization manages most of the specifications in the standards. However this study proposes to organize more training programs for information security awareness. These programs should be updated regularly in order to continue to be in line with organizational policies and procedures. It is recommended that the organization performs information classification fully in accordance with the model it has. Additionally, it is recommended to develop the planning of continuity for information. The results from the questionnaire show that the employees are aware of how they handle information security incidents and they think that the systems are available for authorized access. Several of the proposals presented by this study have been heeded and will lead to further work in Folktandvården. Organizations' personal information should be protected by applying the rules in accordance with applicable regulations. A responsible person in the organization should provide guidance to employees about their responsibility for the handling of personal data.

Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en tandhygienist gör. Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en tandhygienist gör. En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge. Urvalet var konsekutivt, författarna till studien tillfrågade personligen personer, 16 år och uppåt, i den ordning de anlände till väntrummen om de ville delta i studien. Merparten av respondenterna kände till att en tandhygienist självständigt genomför undersökningar, informerar samt arbetar förebyggande. Respondenterna var tveksamt inställda till om tandhygienister fick ställa diagnos på och behandla tandlossningssjukdom. Slutsatsen av studien är att en majoritet av de människor som besöker en Folktandvårdsklinik inte till fullo vet vad en tandhygienist gör. / Dental hygienist is a relatively new profession and the profession has existed in Sweden for about 40 years. During this time it has gone through major changes. In the beginning, dental hygienists only treated people who were referred by a dentist. These factors may have resulted in that visitors to public dental clinics not always knowing what a dental hygienist does. The aim of this study was to investigate if people who visited public dental clinics know what a dental hygienist does. An empirical study was carried out using a questionnaire containing 22 multiple-choice questions. In total 150 questionnaires were answered by visitors to three public dental clinics within Blekinge county. The sample method used was consecutive. The authors asked people 16 years and older, in the order in which they arrived at the clinic, if they would participate in the study. The majority of the participants were aware that dental hygienists carry out examinations independently, inform and work preventively. The participants were unclear that dental hygienists could diagnose and treat periodontal disease. The conclusion of the study is that visitors to public dental clinics do not know entirely what a dental hygienist does.