Urbanization has reduced the population in rural areas while the urban population has increased in Sweden. As a consequence, also the number of distance forest owners increases continuously and today they own one third of Sweden's privately-owned forests. The purpose of this study was to describe the forest owner cooperative Norrskog’s distance forest owners, their perception of Norrskog's current services and their demand for services in the future. Data was collected through a web-based and a postal questionnaire. The results showed that the average age of Norrskog's distance forest owners was 63 years, a large proportion lived in metropolitan areas and a majority had more than 500 km to their forest property. Most of them owned their forest property together with relatives, 67 % were quite or very satisfied with their forest management, although most of them thought they had little knowledge of forest management. According to forest ownership, management of the family's land was valued the highest along with the feeling of ownership. Maximum yield and growth were valued the lowest. It was found that the forest owners in general were satisfied with the services offered by Norrskog. Thinning and precommercial cleaning got the highest average rating values and forest management plan and property valuation got the lowest. Among services for the future, - documentation of implemented silvicultural measures in the forestry plan was the most popular. Among Norrskog's distance forest owners many generational changes will likely occur soon. The new owners may be more interested in new ways of communication and services and therefore Norrskog should broaden its service portfolio to ease distance forest ownership.

A digital timbermarket helps forest owners reach out to severaltimber purchasers and be able to compare the forest companies’ price lists. The purpose of this study was to examine how the forest owners would respond to a digital timbermarket.The study analyzes if Swedish forest owners are interested in the use of a digital timbermarket. By using a web survey, the forest owner’s responses about a digital timbermarket have been collected and analyzed. The results of the study showed that most of the forest owners were positiveabout using a digital timbermarket. The forest owners who were positive usually had smaller properties, no education or work experience in forestry.Those who were most unwillingto use a digital timbermarket were mostly over 70 years old, had made more than 30timber sales and own forest properties over 300 hectares. / En digital virkesmarknad är en webbplats där skogsägaren kan nå ut till flera olika virkesköpare vid försäljning av virke, köpare somskogsägarna i vanliga fall inte nått ut till. Här finns även offentliga prislistor från flera köpare samlade och detta kan på så sätt leda till en trasparantare virkesmarknad. Frågan är om skogsägare i Sverige är intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad, där olika bud kan jämföras. Om skogsägarna är det, vilka skogsägare är i så fall öppna för en digitaliserad marknad och vilka vill fortsätta sälja på traditionellt sätt. För att ta reda på hur intresset ser ut, har en webbenkät publicerats på Internet där skogsägare från hela Sverige kunnat fylla i enkäten. Totalt svarade 173 skogsägare. Deras svar har sedan sammanställts och analyserats för att se vad som skiljer skogsägare som är intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad från de som hellre säljer virke på traditionellt sätt. Studien visade att majoriteten (72 %) av skogsägarna var intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad. De skogsägare som skulle kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid försäljning av sitt virke har oftast mindre fastigheter, ingen skoglig utbildning, använder Internet dagligen, ägt skogsfastigheten mindre än 10år och därmed gjort färre virkesaffärer. De som inte skulle kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid försäljning av sitt virke är oftast över 70år, fastigheten är på över 300ha och gjort fler än 30 virkesaffärer.

En av världens mest brandbenägna regioner är Australien. Stora skogsbränder har ökat globalt och trenden väntas fortsätta – även i Sverige, där frågor kring förmågan att hantera stora bränder aktualiserats. Studiens syfte var att beskriva skogsägares och brandmäns erfarenheter av arbete med skogsbränder i Australien och därigenom bidra till insikter som är värdefulla i en svensk kontext. Intervjuer genomfördes med respondenter från räddningstjänstorganisationer, frivilliga brandkårer och skogsbolag. Analysen gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat – Samverkan och ständigt lärande för att klara allt större bränder och risker med begränsade resurser i ett förändrat klimat, idag och i framtiden – belyser att nyckeln var en väl fungerande samverkan mellan många aktörer, ett ständigt lärande och att hantera tillgängliga resurser smart. Erfarenheter som kan ses ge implikationer i Sverige handlar bl.a. om räddningstjänsts och skogsägares samverkan, säkerhetshöjande teknik, hur goda relationer byggs till lokalsamhället och om hur lokal kunskap och lokala resurser tas tillvara. / Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd

The forest plays a large role both nationally and internationally towards a sustainable planet. Therefore, understanding non-industrial private forest owners’ preferences is important to achieve the environmental targets, since they are a large ownership group in Sweden. The present study focusses on non-industrial private forest owners’ harvesting decisions in Norrbotten. Furthermore, the study extends to analyze how the forest owners’ preferences towards promotion of ecosystem services are affected if compensation is offered. To understand the harvesting decisions of non-industrial private forest owners’, an empirical approach was used where a questionnaire was constructed. The data were analyzed through logistic regression. The results suggest that non-industrial private forest owners’ harvesting decision is positively affected by previous experience in the forest, days present in the forest, membership in a forest cooperative and a price increase of timber. Forest owners with economic objectives harvest more than owners with no or other objectives. No significant relationship between nature- and economic objectives in the harvesting decisions were identified. The results related to willingness to promote ecosystem services for compensation indicated ambiguous results.

Through qualitative interviews and secondary research, the emotional and ecological layers to a forest have been explored. Several studies and sources of data speak against Swedish forestry being sustainable, and the industry often views the forest through anthropocentric ethics with focus on economic value. The aim is to inform and inspire small-scale private forest owners in their decision making in forestry to consider more environmentally sustainable cultivation methods. There is a gap in communication between facts on forestry and small-scale private forest owners which the project aims to fill. The project looks at the forest holistically, through biocentric ethics and the Swedish folk art Kurbits, and covers ecological and cultural sustainability. This takes the shape of a booklet which uncovers a forest’s layers in both text and visuals.

The majority of the forested land in New England is owned by private landowners, a large number of whom are at or above retirement age. In the coming decades these landowners are going to be making decisions about what happens to their land once they no longer own it. Female landowners specifically play a critical role in the long-term planning and decision-making process. Women generally have a longer life expectancy than men and assess their level of confidence and financial stability in ways that differ from men. This difference in perception influences the decisions they make about their land. Despite this, little is known about decisions female landowners are making and barriers they face to formulating informed decisions that are in line with their goals. In order to understand more about female landowners’ estate planning objectives, I conducted a mixed-methods study. Through a mail survey and subsequent qualitative interviews, I found that women were more likely than men to have lower confidence confidence in moving forward with plans for the land, lower certainty that their financial resources were adequate to move forward, and less certainty when it came to future decisions about their land. However, women who were certain about their estate planning objectives were more likely than men to have a conservation-based decision. The results of this mixed-methods study are applied to peer-to-peer network events and outcomes are discussed.

Sweden is one of the countries in the world that has a great proportion of privately owned forests where up to half of all forests are owned by private individuals. What potential use do they have of their forest management plan? The purpose of this study was to examine whether there was any connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and the use of the forest management plan. A digital survey was conducted in cooperation with Vida, a private saw timber company. The respondents had two weeks to answer the survey and after that the analyses to find out any connection started. The results of the study showed that the forest owner had great use of the forest management plan. They were satisfied with it and the main objective of owning forest land was to manage it on to future generations. The conclusion of the study showed that there was a connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and use of the forest management plan. / Sverige är ett av de länder i världen som har en stor andel privatägd skog. Skillnaden mellan olika typer av skogsägare är stor och återspeglas i ägarens målsättning och intresse med hur fastigheten drivs. Idag bor och arbetar en allt större andel av skogsägarna i en urban miljö vilket innebär att de inte fått en naturlig inskolning i och kunskap om skogsbruket från sina föräldrar som det varit i tidigare generationer. Skogsägare har olika behov av beslutsstöd beroende på kunskap, intresse, ekonomi, självverksamhetsgrad och fastighetens karaktär men ett bra underlag för att fatta beslut behövs både av erfarna och oerfarna skogsägare. Skogsbruksplanen är en sammanställning av skogsfastigheten och ger också förslag på åtgärder utifrån förhållandena i skogen och skogsägarens mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det för privata skogsägare finns något samband mellan kunskapen om skog, målet med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland privata skogsägare med en aktuell skogsbruksplan som upprättats av Vida Skog. Enkäten gjordes i form av en webbenkät som skickades ut via mail. Totalt svarade 175 personer (40%). Respondenternas svar sammanställdes, analyserades och samband undersöktes. Studien visade att 96 % av skogsägarna, i varierande grad, använder sin skogsbruksplan för att fatta beslut om skogliga åtgärder på fastigheten. Skogsbruksplanen skaffas för att underlätta skötsel samt för att den ger en bra översikt över fastigheten och ansågs som mest användbar för att se vad som behöver göras i bestånden eller för att se volym i bestånd. Skogsägare med liten skoglig kunskap uppvisade ett något större intresse för förvaltning av skogen för kommande generationer samt för att skapa miljö för rekreation. Skogsägare med stor skoglig kunskap hade ett större intresse för virkesproduktion och de tyckte också skogsbruksplanen följde deras mål med sitt skogsbrukande bättre än gruppen med låg kunskap beroende på att de i större utsträckning var med och påverkar utförandet av den. Studien visade också att större kunskap minskade intresset för att skapa miljö för biologisk mångfald. Det fanns även ett samband mellan mål med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen där de skogsägare som prioriterade biologisk mångfald använde skogsbruksplanen i större utsträckning än de med andra mål. Slutsatsen av examensarbetet blir att det finns ett samband mellan skoglig kunskap, mål med skogsbruket och användningen av skogsbruksplanen

Šio magistrinio darbo tikslas buvo identifikuoti veiksnius darančius įtaką privataus miško savininkų ir valstybinio miško valdytojų, miškininkavimo sprendimų priėmimui. Šio tikslo įgyvendinimui buvo atliktos kokybinės apklausos dviejuose tyrimo vietovėse: „Suvalkijoje“ ir „Žemaitijoje“. Duomenų analizei buvo pasitelkti kokybinės analizės metodai. Tyrimo metu buvo paklausti 29 respondentai: 18 privataus miško savininkų ir 11 valstybinių miškų valdytojų. Analizuojant duomenis buvo atskleisti veiksniai darantys įtaką privataus miško savininkų ir valstybinio miško valdytojų miškininkavimo sprendimams. Nustatyta, kad miškininkavimo sprendimų priėmimui įtakos turi vidiniai (įvairios motyvacijos ir tikslai) ir išoriniai veiksniai (gamtinės sąlygos, teisinis reguliavimas, visuomenės poreikiai). Remiantis darbo rezultatų analize buvo išskirtos keturios privataus miško savininkų miškininkavimo motyvacijų grupės: paslaugos; aplinkosauga; socialinės funkcijos; ekonomika. Atskleista, kad privataus miško savininkų miškininkavimo sprendimams įtaką daro grupė motyvacijų. Valstybinio miško valdytojų apklausų kokybinė analizė nustatyta, kad valstybinių miškų valdytojai vadovaujasi ne tik miškininkavimą reguliuojančiais dokumentais, bet jų darbo sprendimams įtaką daro asmeninis požiūris į miškininkavimą. Apklausų duomenys parodė visuomeninius, aplinkosauginius ir ekonominio efektyvumo, tikslus ir motyvacijas darančius įtaką valdytojų miškininkavimo sprendimams. Nustatyti išoriniai veiksniai... [toliau žr. visą tekstą] / In this master thesis, analysis was done to identify factors influencing the decision making process of private forest owners and state forest managers’. In order to identify these factors an interview method was used throughout, this involved qualitative inquiries into two research areas: “Suvalkija” and “Žemaitija”. Data analysis was also performed using qualitative methods. During the research, 29 interviews were conducted: 18 with private forest owners and 11 with state forest managers. Results of the analysis revealed the following main factors that affected the decision making process of private forest owners and state forest managers. The main factors were internal factors such as motivations and objectives. Fr main groups of motivations and objectives of private forest owners were found: amenities, environmental protection, social and economic. The study showed that usually there is not one but multiple motivations and objectives affecting the decision making process. Qualitative analysis of state forest managers’ interviews revealed that they make decisions not only following rules and regulations but also are driven by their individual view about forestry. The motivations and objectives of state forest managers that influenced the decision making process were as follows: societal, environmental protection, economic efficiency. In addition there were external factors that influenced the decision making process of both private forest owners and state forest managers... [to full text]

Magistro darbe analizuojama Lietuvos privačių miškų kontrolės sistema. Darbo objektas – Lietuvos privačių miškų valstybinės kontrolės sistema. Darbo tikslas – išanalizuoti privačių miškų valstybinės kontrolės sistemą Lietuvoje bei ištirti miško kontrolės pareigūnų ir miško savininkų požiūrį į jos funkcionavimą. Darbo metodai: dokumentų analizė, anketinė apklausa ir loginė analizė. Darbo rezultatai: Lietuvos privatus miškų ūkis sąlyginai smulkus. Savininkams trūksta žinių ir pasiruošimo. Nors dauguma savininkų pelno nesiekia, privatūs miškai naudojami intensyviau nei valstybiniai. Valstybinę privačių miškų būklės, naudojimo, atkūrimo ir apsaugos kontrolę vykdo bei miško savininkus konsultuoja regionų aplinkos apsaugos departamentų rajoninės agentūros. Pareigūnų darbą apsunkina netobula teisinė bazė bei resursų trūkumas. Kontrolė daugiau grindžiama tiesioginiu reguliavimu, veiklą ribojant draudimais arba išduodant leidimus, o ne informacinėmis (mokymu ir konsultavimu) ar ekonominėmis (subsidijomis ir mokesčiais) priemonėmis. Nors dabartinė kontrolė respondentų vertinama gerai, dalis jų pripažįsta, kad ji perdėta, o dauguma sutinka, kad ateityje jos apimtys turėtų mažėti ir būtų taikomi mažesni reikalavimai. Respondentai nurodė, kad šiuo metu konsultacijų savininkams nepakanka, o ateityje jų turi daugėti. Išaugęs konsultacijų ir savininkų švietimo kiekis ne tik sumažintų miškuose daromų pažeidimų kiekį, bet ir kartu su ekonominėmis priemonėmis skatintų savininkus efektyviau... [toliau žr. visą tekstą] / Lithuanian private forests control is being analyzed in this master thesis. Object of the work – the state control system of Lithuanian private forests. Objective of the work - to analyze the state control system of Lithuanian private forests and to survey the attitude of control officers and forest owners towards its functioning. Methods: Document analysis, questionnaire, logical analysis. Results: Private forestry in Lithuania is relatively small scale. Private forest owners lack knowledge. Even if most of the owners do not seek for profit, private forests are used more intensively than state ones. The control of private forests state, utilization, regeneration and protection is carried out by the agencies of regional environment protection departments. The work of control officers is hampered by lack of recourses and imperfect legal acts. The control of private forest owners in Lithuania is mostly based on direct regulation (restrictions and permissions), but very little on extension services and economic incentives. The present control is described as good by the respondents, but some agree that it is too strict and most declare that its amounts and requirements should be reduced in the future. Respondents indicated that there is a lack of consultations at the moment and consulting amounts should grow in the future. Bigger amounts of consulting and training should not only reduce the amount of violations in private forests, but also, together with economical incentives... [to full text]

Markkompaktering ökar risken för stress och skador på träden, såsom stormfällningar och rotröta. Idag spelar klimatfrågan en viktig roll, både i samhället och inom skogsbruket. Därför är det intressant att undersöka intresset för att använda alternativa skogsskötselmetoder. Syftet med denna studie var därför att undersöka skogsägares attityder till att använda hästar till drivning. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland skogsägare i fem kommuner i Dalarna, med en svarsfrekvens på ca. 36%. Baserat på inkomna svar gick det inte att se några skillnader mellan certifierade och icke certifierade skogsägare. Däremot spelade inställningen till hyggesfritt skogsbruk och storleken på skogsinnehavet in. Slutsatserna var att det fanns ett intresse av att använda häst till drivningen av virket, speciellt vid uttag av vindfällen och fröträd. Skogsägarna bör ta ett större ansvar för sina kunskaper inom skogsskötsel och skogsbruk, medan hästentreprenörer och skogsbolag har ett stort ansvar i att visa på lämpliga alternativ till skogsmaskinerna.