Juan Velasquez is recognizing the difficulties that frame the fight against discrimination, segregation and racism in Sweden. Gender mainstreaming and anti-discrimination work usually go for disparate roads, in spite that growing racism, homophobia and antifeminism require bigger unification between civil society, administrators and the scientific community. To articulate these actors Velasquez proposes transversal politics. He has studied this type of transversal work within the frame of a research project conducted in the multicultural community of Fittja, Botkyka municipality in the metropolitan region of Stockholm. To advance this work he has developed a perspective based on participatory research that has turned into a transversal research. From the interaction among municipal officials, women’s networks and researcher, Velasquez seeks to make two fundamental contributions to the discussion on transversal politics. The first one is to engage in the local community. Transversal politics has been lifted as a perspective to build feminist alliances to overcome global patriarchal structures, and case studies on micropolitics related to that discourse are still few. Both the way in which women performed diversity as well as the search for community among them is subject to a series of conditions that frame what Velasquez in the context of a multicultural suburb in the Swedish welfare state calls a suburban feminism. The second contribution is based on a study how women in a place like Fittja overcome the conditions that frame their political underrepresentation. Velasquez shows how women practice what feminist scholars named ”rooting” to analyse their subordinate condition, advancing dialogues where the use of affections and feelings are fundamental. These affections have been important to make ”shifting”, to go from the understanding of subordination to the construction of a local alliance to face the patriarchal outline that concern them. The understanding of the conditions that frame the construction of local feminist alliances is also analyzed in relation to the problems that urban governance can generate, when a transversal frame between women networks, the public administration and researcher is established in order to empower underrepresented groups among women.

Gävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder? Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar. Vid memory-work är forskningsledare och deltagare på samma nivå och alla kan vara med i diskussionen. De teoretiska perspektiv vi ansåg vara relevanta för vår undersökning var Freuds teori om ångest och Birgitta Höijers teori om kulturella identiteter. Rolf Lidskogs teori om att ett samhälle läks eller faller sönder vid katastrofer och Ulrich Becks teori om risksamhället är två andra teorier som vi tog upp som troliga för de resultat vi förväntade oss. Resultaten visar att genom memory-work kommer undanträngda eller bortglömda minnen åter upp till ytan genom diskussionen tillsammans med andra. För att människor i utsatta områden ska känna tillit till myndigheter, behöver informationen vara kopplad till det lokala samhället eller regionen. Vi fann snarare ett accepterande än läkning eller sönderfall. Information behöver också vara i narrativ form, på ett sätt som gör att alla människor förstår informationen och kan relatera den till sig själva. I Sverige är vi vana vid att vi inte kan göra något åt vädret, så vi kunde inte göra något åt att det regnade ner cesium här. Regnet blev en budbärare för det farliga, det fanns med i alla minnen. Däremot försvann det farliga när snön kom. Har cancerfallen ökat i Gävleområdet? Nej, säger Strålsäkerhetsmyndigheten. Jo, säger forskaren Martin Tondel. Precis som 1986 är det upp till var och en vad man vill tro.

Denna uppsats för samman två fenomen – kunskapsöverföring och prestige. Båda fenomenen är väldokumenterade inom respektive teoretiska område men sambandet dem emellan har hittills lämnats relativt outforskat. Denna uppsats utgår från en abduktiv forskningsansats och ämnar undersöka hur prestigesökande påverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska världen och inom industrin. Som teoretiska referensramar använder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et. Al., (2006) lägger fram kring prestigesökande vid forskning och de diskussioner Cheng et al., (2013) för kring varför individer söker prestige. Teoriavsnittet leder till en modell som visar på det samband vi ämnar undersöka i vår empiriska studie. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt på avdelningen för mikrosystemteknik vid Uppsala Universitetet och på telekomföretaget Ericsson. 12 djupintervjuer genomfördes med individer på olika positioner i de två organisationerna. Vår slutsats blir att prestige påverkar kunskapsöverföringen främst positivt inom avdelningen för mikrosystemteknik, och främst negativt inom Ericsson. Vi såg även indikationer på att kamratstämning påverkar kunskapsöverföringen vid akademisk forskning. Vidare fann vi att kulturella skillnader påverkade kunskapsöverföringen i våra fallstudier; en påverkan som var negativ inom avdelningen för mikrosystemteknik och positiv inom Ericsson.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur radikaliseringen under 1960-talet påverkade ämnesvalen, i trebetygsuppsatser, för studenterna vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Syftet ska uppfyllas genom att undersöka ämnesvalen för och genomförandet av trebetygsuppsatser vid Historiska institutionen vi Uppsala universitet. Metoden som används är tredelad, dels undersöks materialet utifrån en komparativ metod som används för att jämföra resultatet mellan åren 1965-1974. Dels tolkas texten med viss inspiration från det hermeneutiska perspektivet för att på så sätt avgöra om studenterna som skrivit uppsatsen varit påverkad av radikaliseringen i sitt ämnesval. Dessutom har hela undersökningen ett källkritiskt perspektiv för att medvetengöra om problemen med att tolka andra individers influenser och orsaker till att skriva om det de gör. Det undersökningen kommer fram till är att det finns tydliga tendenser att studenter vid Historiska institutionen var påverkade av radikaliseringen och dess värderingar vid ämnesvalen till trebetygsuppsatser. Studien visar också att det var en större koncentration av uppsatsämnen som i studien ses som påverkade av radikaliseringen just 1968 och åren därefter.

Högskolan Kristianstad har gamla anor med utbildningar från mitten av 1800-talet men grundades först 1977 i sin nuvarande form. De sista 4-5 åren har högskolan haft planer på att göra en omstrukturering. Förändringsarbetet tog fart förra året och vi blev intresserade av att skriva om de förändringar som pågick. Syftet med uppsatsen var att analysera förändringsprocessen vid Högskolan Kristianstad, samt undersöka hur de anställda påverkades av den. Vi valde att göra intervjuer med de anställda för att få inblick om hur de upplever sin situation. Våra frågeställningar var: Vad var de anställdas syn på omorganisationen? Vad har de anställdas förväntningar varit under processens gång?  Vad har de anställdas farhågor varit under processens gång och vilka motstånd har uppkommit från de anställda under processens gång? Våra slutsatser är bland annat att en förändring är nödvändig på Högskolan Kristianstad, att skolan behöver en stark och tydlig ledning, att det hade varit bra om ledningen hade ett bredare underlag om förändringar i en akademisk miljö. Eftersom det redan finns en färdig plan för hur Högskolan Kristianstad ska se ut år 2012 så är det extra viktigt att ledningen drar lärdom av det förändringsarbete som nu pågår.

Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin. Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten. Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010. Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska? Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare – har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen? Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt. Studien visar även att Nobelpriset i medicin ständigt får mer utrymme än Nobelpriset i kemi. Rapporteringen skiljer sig föga vid en kvinnlig pristagare och nationalitet har inte påverkat artiklarnas innehåll, utom möjligen då en av pristagarna var svensk.

Kvinnor reflekterar oftast inte över sitt könsorgans betydelse förrän de konfronteras med sjukdom eller komplikation kring det. Kvinnor som genomgår gynekologisk operation kan lida av känslor som otillräcklighet och skam p.g.a. okunskap och för-domar. Arbetets syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser i samband med gynekologisk operation. En systematisk litteraturstudie gjordes, där 15 veten-skapliga artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas sju teman som berör operationsbeslutet, information, oro, smärta, sömn, tillfrisk-nandet samt vårdtiden. Resultatet visade att tiden i samband med gynekologisk ope-ration upplevdes på många olika sätt. Tiden innan operationen präglades av kvin-nors behov och önskan om muntlig och skriftlig information. Det framkom även att upplevelsen av oro påverkade patientens smärtnivå negativt. Efter operationen upp-levde vissa en lättnad medan andra hade sömnsvårigheter och ett problematiskt till-frisknande. Uppfattningen av vårdtiden påverkades av alla dessa faktorer. Slutsatser av studien visade att bristande information ledde till preoperativ oro, vilket i sin tur kunde leda till ökad postoperativ smärta. Dessa faktorer medförde ett försämrat väl-befinnande som kunde resultera i negativa upplevelser av vårdtiden och i förläng-ningen även en negativ inställning till vården som helhet.

This essay contains explanations of what dyslexia is. It has concreate suggestions of how to plan and how to work with students with dysfunction. The focus on previous studies in the field of dyslexia is narrowed down to generally Swedish studies.