En puisant d’une part dans une tradition propre à la communauté africaine-américaine d’entretenir et d’étendre les liens familiaux et communautaires et d’autre part dans la tradition de l’ « activist mothering », les femmes africaines américaines se sont organisées au sein de leur communauté pour faire face aux problèmes qu’elles rencontrent en société. S’étant fédérées autour des deux combats abolitionniste et suffragiste au cours du 19e siècle et dans les réseaux préexistants des églises afro-américaines, cette solidarité donnera naissance au tournant du XXème siècle à un réseau de clubs de femmes noires activistes. En effet, le mouvement de clubs de femmes noires reposa sur une tradition de self-help, issue de l’idéologie de l’ « uplift ». Cette étude traverse donc le vingtième siècle, jusqu’à nos jours, et décrit les stratégies des réformatrices noires contemporaines, tout particulièrement au sein du West Side Chapter du National Council of Negro Women à Chicago, qui, tout en s’adaptant aux besoins évolutifs de la communauté, illustre des éléments d’héritage et une survivance de leur activisme. Les femmes afro-américaines organisent leur communauté à travers un processus d’empowerment et se placent dans un double mouvement de changement de conscience des individus et de transformation sociale des institutions. C’est donc un activisme empreint de pragmatisme mais dont la visée est politique. Il doit se comprendre dans la situation d’oppression constante dont sont historiquement victimes les Afro-Américains au sein de la Nation américaine. C’est donc des stratégies de résistance qui sont décrites dans ce travail, qui soulignent la résilience et les ressources des femmes noires en milieu défavorisé.L’importance de la famille dans les démarches de cette association va illustrer une continuité avec les préoccupations premières des clubs du début du XXème siècle. La forme de famille encouragée par l’association Sankofa Safe Child Initiative met en effet en lumière une circulation facilitée des enfants au sein des familles afro-américaines à l’étude et ce depuis plusieurs générations. Cette « tradition » qui se perpétue sera mise en lien avec les phénomènes de fosterage, courant en Afrique et de par le monde, bien qu’ici en seront spécifiés le mode ainsi que la fonction c’est-à-dire un usage stratégique de la famille au sein de cette communauté pour faire face aux défis qui se posent à elle, particulièrement en milieu hostile. / Spawning from a tradition of maintaining and extending kinship and community ties, and secondly from a tradition of activist mothering, African American women have organized within their community to solve the predicaments they face in society. From their organizing experience in the abolitionist movement as well as the early women’s movement of the 19th century and relying on the networks they established through their church work, an African American club movement formed at the turn of the 20th century. Indeed, the Black women’s club movement built upon a tradition of self-help, defined by the uplift ideology. As this thesis spans the twentieth century till today, this essay describes the strategies employed by contemporary African American women reformers, specifically the West Side chapter of the National Council of Negro Women in Chicago, who constantly adapt to the evolving needs of their community but still inherited from this legacy.Through an empowerment process, African American women seek to change the people’s consciousness and transform social institutions. It is an activism with a pragmatic edge but a political goal. Acknowledging the oppression weighing on the African American community, the strategies described in this study are strategies of resistance, with a particular interest in the resilience and the resources of Black women in the underserved communities.The focus on family issues in these associations’ approach shows a continuity with the primary preoccupations of the clubs at the turn of the century. The form of the family promoted by the association Sankofa Safe Child Initiative sheds light on a facilitated circulation of children among the African American families under study, through several generations. This “tradition” will be linked to the fosterage phenomenon, current in Africa and other parts of the world, of which the mode as well as the function will be specified, notably a strategic use of the family within the underserved African American community to face challenges in a hostile environment.

Vaikai sudaro penktadalį visų Lietuvos gyventojų. Lietuvai atgavus nepriklausomybę teko susidurti su daugybe problemų: tai plintanti narkomanija, alkoholizmas, pornografija, bedarbystė ir kt. Dėl to daugėja Lietuvoje be priežiūros paliktų vaikų, kuriems reikalinga globa. Bešeimiai vaikai globojami šeimose, šeimynose, įvairiose valstybinėse globos įstaigose. Palankiausia vaikui – būti globojamam darnioje šeimoje. Tik šeimoje gali vykti pilnavertė vaiko socializacija, kai žmogus, gyvendamas tarp žmonių, natūraliai perima jų patirtį, elgesį, papročius. Globojant vaikus šeimoje kyla daug problemų. Kaip, kokiais būdais auklėti vaikus šeimoje, iš kur pasisemti patirties, kad būtų pasiektas teigiamas galutinis rezultatas, ir yra šio darbo problema. Tyrimo objektas – vaikų auklėjimo ypatumai ir būklė vaikus globojančioje šeimoje. Tyrimo tikslas – atskleisti auklėjimo ypatumus bei auklėjimo būklę šeimose, savanoriškai globojančiose vaikus. Šio darbo uždaviniai: apžvelgti vaikų globos raidą bei dabartinę jos padėtį Lietuvoje; ištirti vaikų auklėjimo būklę bei jų auklėjimo ypatumus vaikus globojančioje šeimoje; išsiaiškinti teikiamą šeimoms pagalbos mastą ir jos poreikį; nustatyti šeimos narių tarpusavio santykius; nustatyti socialinių darbuotojų bei pedagogų požiūrį į šias šeimas. Šiame darbe panaudoti kokybiniai ir kiekybiniai tyrimai. Interviu metodu buvo apklaustos keturios šeimos, globojančios vaikus. Taip pat anketų pagalba buvo apklausta 30 specialistų – socialinių pedagogų ir... [toliau žr. visą tekstą] / About 20% of all inhabitans in Lithuania are children. After getting back the independence Lithuania faced with many difficulties: pervasive drug addiction, alcoholism, pornography, unemployment and etc. Thats why the number of unattended children which need our care is increasing nowdays. Children which are left by their parents are usually in care of other families and different state and private Foster Homes. The best thing is then the child is fostered in harmonious family. Only in a family the child can have the total socialization, when a person is in communication with other family member he naturally obserbs their experience, behaviour, tradicions and language. People who have fosterchildren usually have a lot of difficulties. The main problem of the reseach work is in what ways to bring up children, how to get experience on purpose to achieve the final positive rezult. It means total socialization of the child in society. The main subject of the reseach work ie the peculiarities and state of parenting in families which have fosterchildren. The aim of the reseach work is to show the peculiarities and state of parenting in families which voluntarily have fosterchildren. The pieces of the work are: to review the development of fosterage and its recent state in Lithuania, to survey the situatio and peculiarities of fosterchildren bringing up in families, to see how such families are supported to know what support they need most of all, what support they lack to find... [to full text]

<p>Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan – en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande. Det förefaller som att datorn inte anses vara högt prioriterad i förskolans verksamhet. Andra aktiviteter, värden och behov, såsom språkutveckling och utevistelse, värderas högre. En slutsats är att aktörernas synsätt präglas till stor del av en omsorgsrationalitet. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av en gemensam grundsyn hos aktörerna gällande hur datorn som pedagogiskt verktyg kan användas i förskolans verksamhet.</p> / <p>The purpose of this study is to explore and illuminate opinions to computer use as educational tools in pre-school from pedagogues, children, parents and school principal perspective, ie from different participant perspectives. Research on computer use in pre-school is marginal, so the ambition of this study is to some extent contribute to knowledge in this area. Ljung-Djärfs (2004) dissertation has been used as a source of inspiration as part of her performance has been the basis for our questions: What opinion do participants have about the computer as a pedagogical tool related to other activities? What opinion do participants have about the computer as a free choice in the pre-school activities? What opinion do the participants have about the computers’ relevance as an educational tool in the pre-school activities? The study has a qualitative approach in the form of a case study and was conducted at a pre-school in central Sweden with the help of interviews, surveys and observations. The results suggest three approaches to computer use as educational tools in pre-school - a complementary activity, a competing option, and a tool of learning. It appears that the computer is not considered high priority in the pre-school activities. Other activities, values and needs, such as language development and outdoor activities, are valued higher. One conclusion is that the views are characterized largely by a caring rationality. Finally it discusses the importance of a common view among the pedagogues in how the computer as an educational tool can be used in the pre-school activities.</p>

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan – en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande. Det förefaller som att datorn inte anses vara högt prioriterad i förskolans verksamhet. Andra aktiviteter, värden och behov, såsom språkutveckling och utevistelse, värderas högre. En slutsats är att aktörernas synsätt präglas till stor del av en omsorgsrationalitet. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av en gemensam grundsyn hos aktörerna gällande hur datorn som pedagogiskt verktyg kan användas i förskolans verksamhet. / The purpose of this study is to explore and illuminate opinions to computer use as educational tools in pre-school from pedagogues, children, parents and school principal perspective, ie from different participant perspectives. Research on computer use in pre-school is marginal, so the ambition of this study is to some extent contribute to knowledge in this area. Ljung-Djärfs (2004) dissertation has been used as a source of inspiration as part of her performance has been the basis for our questions: What opinion do participants have about the computer as a pedagogical tool related to other activities? What opinion do participants have about the computer as a free choice in the pre-school activities? What opinion do the participants have about the computers’ relevance as an educational tool in the pre-school activities? The study has a qualitative approach in the form of a case study and was conducted at a pre-school in central Sweden with the help of interviews, surveys and observations. The results suggest three approaches to computer use as educational tools in pre-school - a complementary activity, a competing option, and a tool of learning. It appears that the computer is not considered high priority in the pre-school activities. Other activities, values and needs, such as language development and outdoor activities, are valued higher. One conclusion is that the views are characterized largely by a caring rationality. Finally it discusses the importance of a common view among the pedagogues in how the computer as an educational tool can be used in the pre-school activities.