Sammanfattning Titel:                                   Swot-modellen – Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen   Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:                         Joachim Saillard   Handledare:                       Lars Torsten Eriksson   Datum:                               2012-07-16   Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker?   Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material. Avsikten är att lägga en grund samt skapa en utgångspunkt för fortsatt forskning om modellen som verktyg för företagsutveckling i den regionala miljön.                                             Metod:                                Studien bygger på en genomgång av ett stort antal forskningsartiklar om swot-modellen. De flesta artiklar analyserar enskilda aspekter av modellen, medan några visar sig ge en översikt över olika modellstudier. Eftersom det visar sig att ytterst få studier redovisar empiriska data om modellens användning och fortsatta empiriska studier behövs, har en genomgång också gjorts av swot-kommentarer i en databas för regionala företag – det så kallade Framför-projektet som drivs av bland annat Svenskt Näringsliv, Aktiv Revision och kommunerna i Gästrikland. I databasen finns registrerade data för små- och medelstora företag, åren 2002-2012. Databasen bygger på standardiserade intervjuer där svar registrerats om swot-data. Baserade på dessa har en sekundäranalys gjorts och den empiriska genomgången har behandlats som en pilotstudie om företags beskrivning av interna faktorer.   Resultat & slutsatser:       Studien ger en analys av forskningen om swot-modellen. Den visar att antalet teoretiska studier om swot-modellen ökat, medan få empiriska studier gjorts. Den empiriska delen visar att företagen i regel är väl förtrogna med modellen, men inte alltid har aktuella värden för dess huvudkategorier. Den aktuella databasen behöver förstärkas och modellen ges en bättre koppling till aktiv implementering.    Förslag till fortsatt forskning:                           Fortsatta studier behövs om företagens strategiska beslutssituationer utifrån swot-modellen som utvärderingsverktyg, och möjligen andra kompletterande teorier/modeller.   Uppsatsens bidrag:            Studien ger en överblick över den hittillsvarande forskningen om swot-modellen, dess användning och användbarhet för olika organisationer. Eftersom förvånansvärt få empiriska studier hittills gjorts kan uppsatsens empiriska studie ses som ett särskilt forskningsbidrag.   Nyckelord:                         Swot, företag, interna faktorer det vill säga starka och svaga sidor, strategisk planering, Framför-databasen, swot-modellens dualperspektiv. / Abstract Title:                                   The swot model – the model, its usage and usefulness for successful firms in the region   Level:                                 Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author:                               Joachim Saillard   Supervisor:                        Lars Torsten Eriksson   Date:                                  2012-07-16   Background:                      The swot-model provides a structure for description and analysis of an organizations strong and weak sides, its opportunities and threats. The model has existed approximately 50 years and has attained a big spread. What has the present research on swot concluded? How do small- and medium sized firms in the region of Gävle treat the model in their practices?   Aim:                                    The aim of the thesis is to do a state-of-the-art review on the research concerning the swot-model, and to show how a group of regional small- and medium sized firms use the model as well as to conduct a critical examination of the Framför-databases potential as empirical substance. The intention is to form a basis and starting point for future research, regarding to the model as a tool for business development in the regional environment.   Method:                             The study is founded on a review of a big number of research papers about the swot-model. Most of them analyze certain aspects of the model, while others seem to give a summary over different model studies. Since there has been shown to be exceedingly few studies who account for empirical data about the models use and further empirical studies is needed, a review of a database containing swot-comments – the so called Framför-project which is run by the Federation of Swedish Enterprise, Aktiv Revision and the municipalities in Gästrikland, has also been carried out. In the database there are registered data for small- and medium sized firms between the years 2002-2012. The database builds on standardized interviews of which swot-data have been registered. Based on this, secondary analysis has been carried out and the empirical review has been attended as a pilot study about firms’ descriptions of their internal factors.   Result & Conclusions:      The study provides an analyze on research concering the swot-model. It shows that the number of theoretical studies about the swot-model has increased, while few empirical studies have been carried out. The empirical part of the study shows that the firms generally are well familiar with the model, but that they don’t always have current values for its main categories. The current database needs to be strengthened and the model given a better connection to active realization.   Suggestions for future research:                 Future research is needed about the firms strategic decision situations with the swot-model as an evaluation tool as starting point, and possibly other complementing theories/models.   Contribution of the thesis:                          The thesis provides an overview over the research up until now concerning the swot-model, its use and usefulness for different organizations. Since surprisingly few present empirical studies have been carried out, the empirical study that the thesis provides can be seen as a particular research contribution.    Key words:                         Swot, firms, internal factors i.e. strong and weak sides, strategic planning, the Framför-database, swot-model dual perspective.

The purpose of this study is to describe from a didactic point of view how teachers work with reading aloud and reading comprehension strategies. This is based on the fact that if the teacher does not always involve reading strategies in reading that develop students' reading comprehension, it can lead to reading difficulties. At the end of third grade, a goal is also for pupils to have developed a basic reading comprehension. There is also a lack of research on Swedish reading education. In this study, the following questions are based:  What reading comprehension strategies does the reading aim to develop among pupils and how do teachers reason about their teaching?   Do teachers use a working material when they teach reading aloud, and how do teachers reflect on it?  The survey is based on observations and an interview and teachers' speech documents. The theoretical framework of the study builds Barbro Westlund's teori on reading aloud and reading comprehension strategies. The results of the survey show that the reading is a working method and reading comprehension strategies are included. Teachers need to discuss new word meaning and let pupils predict what the text will be about by looking at the title and the book's illustrations. The teacher should allow pupils to summarize and discuss questions that the text may have raised with the pupil. The pupils should also be involved by connecting the text to their own experiences and answering thought-developing questions. This can make it easier for the teacher to start reading on the basis of a work material that has a clear connection to reading comprehension strategies in order to be able to conduct a teaching where more pupils develop a basic reading comprehension at the end of year three.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.