Syftet med denna uppsats är att beskriva den debatt som förts om museer i svenska tidningar från 2020fram till början av 2023, belysa hur debattörerna legitimerar sina åsikter och därigenom vilka diskursersom går att finna inom dessa debatter. Syftet är även att undersöka vilken idealbild och vilkafunktioner hos ett museum som samproduceras av texterna i debatten. Materialet består av tio debattoch ledarartiklar publicerade i Sveriges fyra största tidningar och delas upp i tre teman: fri entré,politisering och ekonomisk satsning. För att besvara uppsatsens frågeställningar utförs enlegitimeringsanalys på materialet, vilket mynnar ut i en diskursanalys. Resultaten av dessa två analyseranvänds sedan för att beskriva hur debattörerna samproducerar en bild av museers funktion. Resultatetvisar hur typerna av legitimeringar som används i texterna skiljer sig mellan materialets olika teman.Två diskurser framkommer i materialet: en demokratidiskurs och en kulturarvsdiskurs. Genomgåendeför alla tre teman är att värdena demokrati och kulturarv behandlas som legitima. Det framkommeräven fyra idealfunktioner för ett museum som samproducerats av debatten. Dessa är museet somförvaltare och förmedlare av ett gemensamt kulturarv, museet som offentligt rum, museet somfolkbildare samt det oberoende museet.

Introduction This master ́s thesis focuses on the financial situation in a number of museums located in Stockholm, Sweden. In particular the study focuses on external financing and sponsorship and which means that are given to meet the conditions surrounding financial support. The aim of the study is to increase the knowledge of how the financial situation for museums looks like and how the interaction between cultural and economic capital shows. Theory The theoretical framework for the study is based on the theory of cultural economics and Pierre Bourdieu's theory of cultural / economic capital and his concept of space. The study used Bruno Freys terms Superstar Museumsand thetotal experience. Method The main method for the study was a comparative method, but a mixture of quantitative and qualitative methods were also applied in the study. Interviews were conducted with informants from a number of the museums and data from all the selected museums was collected and compared. The material also consisted of a variety of written material, mostly annual reports, but also news articles, reports and official documents. Analysis & Results The material shows a wide range of factors defining the economic situation of museums in Stockholm. A large part of the income comes from public fundings for the public museums. The private museums are more dependent on incomes from admission fees and external financing. For many of the public museums the market based rents for the building is an issue that causes economic distress. Conclusions Many museums work with sponsorships and have a positive view on external collaborations, at the same time the majority of the museums report a low revenue from sponsorships. The legal framework makes it more difficult for public museums to work with external financing and the taxation system aggravates sponsoring in museums. The free admission reform was both criticized and applauded and divided the private and public museums.