Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om kurdiska kvinnors kamp för jämlikhet, rätten till utbildning och att vara en del av samhället. Som teoretisk utgångspunkt använder jag Paolo Freires teori om pedagogik för förtryckta och Géertz teori om tolkning av kultur. Jag använder en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor, vilket leder mig till en djup förståelse av fenomenet, och i analysen söker jag samband mellan det teoretiska perspektivet och det som framkommit ur intervjuerna. I resultatdiskussionen jämför jag resultat och analys med tidigare forskning. Resultatet visar att förtryck mot kvinnor ligger i tolkningsramar, religion och kulturella föreställningar om kvinnlighet och rykten kopplade till heder. Att vara analfabet leder till underlägsenhet. Kvinnans underordning i samhället kopplas till brister i jämställdhet, särskilt inom politiken. Orsaken kan vara låg utbildning, positioner och mindre kunskap om medborgarligarättigheter och förhindras av männens dominans. Studien visar även att strikta lagar som stiftades med religionens tolkningar i Iran ökade förtrycket mot kvinnor. Under revolutionen hade de nya makthavarna inte kontroll över den kurdiska landsbygden. Vilket skapade möjlighet för Komala att arbeta med medvetenhet hos den kurdiska befolkningen. Det ledde till att respondenterna valde att delta i Komala. Deras kamp ledde framförallt till läs- och skrivkunnighet. Genom undervisning i delaktighet, lärande och rättvisa ökade självkänslan. De gavs även möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och arbeta med spridning om barn och kvinnors rättigheter i samhället. Slutsatsen är att medvetenhet leder till reflektion kring kulturella föreställningar om kön och förtryck samt att delaktighet och gemenskap leder till motivation till förändring bland annat genom att lära sig läsa och skriva.

Det finns en stor ojämlikhet mellan olika grupper i samhällets i Sverige idag, vilket är ettsocialt problem. Denna studie har fokuserat på en idrottsförening i Västsverige som aktivtarbetar med social inkludering i sin verksamhet för att minska denna ojämlikhet. Syftet medstudien var att ur ett ledarperspektiv belysa vilka faktorer som är avgörande för att kunnaskapa inkludering av nyanlända barn och ungdomar i en idrottsförenings verksamheter iVästsverige. För att tolka resultatet har en teoretisk referensram bestående av socialinkludering, social rättvisa, empowerment och frigörande pedagogik använts i studien.Studien har en tolkande kvalitativ innehållsanalys ansats då det empiriska materialet hargrundats på intervjuer. Den empiri som använts i studien var redan insamlad av forskare frånHögskolan Väst, Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad och fanns tillgänglig somelektroniskt inspelningsmaterial. Materialet bestod av en djupintervju medverksamhetsledaren för idrottsföreningens olika projekt samt två gruppintervjuer med tvåkvinnliga respektive två manliga ledare. Tolkningarna av resultatet ledde till tolv kategoriersom därefter delades in i tre teman. Det första temat inkluderande värdegrund består avkategorierna goda relationer, förtrogenhet med det svenska språket, kunskap om normer,gemenskap, respekt och disciplinering och jämlikhet. Det andra temat, ledarkompetens ochbehovsanpassning består av kategorierna “rätt” personal, engagemang och ansvar,gränsdragningar samt behovsanpassade aktiviteter. Det tredje temat, goda yttre villkor, bestårav kategorierna goda ekonomiska förutsättningar samt fler och bättre resurser. För attförbättra inkluderingsarbetet krävs att de olika faktorerna främjas. Det bör också läggas merfokus på att involvera föräldrarna mer i föreningen, i syfte att skapa en bättre balans mellanledarnas arbetsliv och fritid. De tre teman som tolkades fram från resultatet krävs för attuppnå en social inkludering. För framtida forskning kan det vara intressant att studera andraperspektiv av inkluderingsarbetet, t.ex. ungdomarnas, deras föräldrar och samhällets olikaverksamheter som kommuner, skolor och polis. / There is inequality between different groups in society in Sweden nowadays, which is a socialproblem. This study has been focusing on a sport association in the western part of Sweden,which is actively working with social inclusion with the aim to minimize this inequality. Thepurpose of this study was to illuminate which factors, from a leadership perspective, arecrucial for the creation of inclusion in their work with youth immigrants in a sport associationin western part of Sweden. The theories of social inclusion, social justice, empowerment andpedagogy of the oppressed has been used in order to interpret the results. The study has aninterpretative qualitative content analysis approach since the material was based oninterviews. The empirics used in the study was already collected by researchers fromUniversity West, the University of Gothenburg, and Halmstad University and was available asan electronic recorded material. The material consisted of an in-depth interview with the mainleader of the sport association and two group interviews with two females as well as two maleleaders. The interpretations of the result led to twelve categories that was divided into threethemes. The first theme, inclusive values, consists of the categories good relationships,familiarity with the Swedish language, knowledge of norms, community, respect anddiscipline and equality. The second theme, leadership skills and needs adjustment, consist ofthe categories "right" staff, commitment and responsibility, boundaries and needs-adaptedactivities. The third theme, good external conditions, consists of the categories goodeconomic conditions and more and better resources. To improve the social inclusion withinthe organization is it necessary to support and develop these factors. There should also bemore focus on involving parents in the association, to create a better balance between theleaders work life and their private life. The three themes interpreted from the result arerequired to achieve social inclusion.When it comes to future research it might be interesting to study other perspective of thesocial inclusion as well as. For example, the perspective of the youths, their parents anddifferent organizations of the society, such as local authorities, schools and police.

Det blir vanligare att barn och ungdomar slutar spela fotboll när dem blir äldre vilket bland annat beror på avsaknad av tillhörighet, brist på autonomi och en känsla av otillräcklig kompetens, delar som är centrala i barnkonventionens grundprinciper. I Sverige blev barnkonventionen lag den första januari 2020 efter att Sverige kritiserats av FN:s barnrättskommitté, där brister upptäckts. För fotbollstränare innebär lagändringen ett ökat ansvar att arbeta i linje med barnkonventionen. Syftet med studien var att beskriva fotbollstränares uppfattningar av hur de, utifrån barnkonventionen, arbetar med att skapa goda förutsättningar att främja en hälsosam och pedagogisk miljö för barn i fotbollsföreningar. Det empiriska materialet har inhämtats från nio fotbollstränare genom intervjuer och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska referensramen utgår från frigörande pedagogik och känsla av sammanhang. Den insamlande empirin analyserades och skapade följande kategorier i resultatet: genom arbete med jämlikhet, genom att se till varje individ och genom att skapa delaktighet. Resultatet visade att fotbollstränares arbetssätt i förhållande till barnen gick emot barnkonventionen men att det även fanns arbetssätt hos tränarna som gick i linje med barnkonventionen. Tränarna ansåg att dem arbetade med jämlikhet och lika villkor för barnen. Samtidigt förekom vissa skillnader mellan könen samt selektering där barn kunde exkluderas. Det ansågs viktigt att se till barnens bästa men att fokus ibland hamnade på prestation istället. Tränarna arbetade med delaktighet men brister förekom även här. Vid de situationer som tränarna arbetar i linje med barnkonventionen kan vi se att de främjar en hälsosam och pedagogisk miljö. / It’s becoming more common for children and young people to stop playing football when they grow older due to lack of belonging, lack of autonomy and a sense of inadequate competence, parts central to the Convention on the Rights of the Child (CRC). In Sweden, the CRC became law on the first of January 2020 after Sweden was criticized by the UN Committee on the Rights of the Child, where shortcomings were discovered. The amendment increases responsibility on football coaches to work along the law. The purpose of the study was to describe football coaches perceptions of how, based on CRC, they work to create good conditions for promoting a healthy and pedagogic environment for children in football clubs. Empirical material has been obtained from nine football coaches through interviews and processed through a qualitative content analysis. The theoretical frame of reference is based on critical pedagogy and sense of coherence. The empirics were analyzed and created these categories in the result: through work with equality, by seeing each individual and by creating participation. Results showed that the coaches worked both against and along CRC. Selections occured where children could get excluded and there were inequalities between genders, even though the coaches established that they worked with equality. To look after the children's best interests was considered important but the focus sometimes ended up on performance instead. The coaches worked with participation but shortcomings also occurred here. When the coaches worked along with CRC it promoted a healthy and pedagogic environment.