<p>Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Ahlbergs bilder fungerade i förhållande till den rådande synen på bilder som frikyrkan hade mellan 1900-1940. Jag har studerat frikyrkans framväxt och på vilket sätt Evangeliska fosterlandsstiftelsen bidrog till den syn på bildbruk som rådde i frikyrkan då Ahlberg var verksam. Jag har även diskuterat huruvida man kan kalla henne för konstnär eller inte. Jag har tittat närmare på hennes tekniska kunskaper och den frikyrkliga kontext hon befann sig i. Jag upplever Ahlbergs bilder som en omedveten strävan mot naivism. Troligtvis hade hon för avsikt att framställa sina bilder på ett naturalistiskt vis såsom de förlagor hon använde sig av, dock räckte inte hennes tekniska kunskaper inom färg, anatomi m.m. till. Ändå anser jag att hon kan benämnas som konstnär. Ada Stark-Ahlbergs liv och hennes konstnärskap har både fascinerat men också inspirerat mig under arbetets gång. Hon var en ovanligt stark och mycket modern kvinna för sin tid. Hon brann för sitt måleri men också för att hennes barn skulle få så bra utbildning som möjligt särskilt då flickorna. Trots sina många bilder till både frikyrkor och privatpersoner är hon nästan okänd av en senare generationer, vilket gjort mitt arbete mer spännande, att lyfta fram hennes bilder som nu nästan är bortglömda.</p>

Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom från Tyskland. Pietismen präglade frikyrkorörelsens synsätt på bildbruket inom kyrkan. Från 1800-talets mitt och framåt värderade frikyrkan äkthet och sanning i bilder som på något sätt skulle användas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring Värnamo och Sävsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men även gift med en pastor i missionskyrkan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Ahlbergs bilder fungerade i förhållande till den rådande synen på bilder som frikyrkan hade mellan 1900-1940. Jag har studerat frikyrkans framväxt och på vilket sätt Evangeliska fosterlandsstiftelsen bidrog till den syn på bildbruk som rådde i frikyrkan då Ahlberg var verksam. Jag har även diskuterat huruvida man kan kalla henne för konstnär eller inte. Jag har tittat närmare på hennes tekniska kunskaper och den frikyrkliga kontext hon befann sig i. Jag upplever Ahlbergs bilder som en omedveten strävan mot naivism. Troligtvis hade hon för avsikt att framställa sina bilder på ett naturalistiskt vis såsom de förlagor hon använde sig av, dock räckte inte hennes tekniska kunskaper inom färg, anatomi m.m. till. Ändå anser jag att hon kan benämnas som konstnär. Ada Stark-Ahlbergs liv och hennes konstnärskap har både fascinerat men också inspirerat mig under arbetets gång. Hon var en ovanligt stark och mycket modern kvinna för sin tid. Hon brann för sitt måleri men också för att hennes barn skulle få så bra utbildning som möjligt särskilt då flickorna. Trots sina många bilder till både frikyrkor och privatpersoner är hon nästan okänd av en senare generationer, vilket gjort mitt arbete mer spännande, att lyfta fram hennes bilder som nu nästan är bortglömda.

<p>Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan.</p><p>Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild. Varje kategori har en teori knuten till sig. Till kategorin värderingar är det Thorleif Petterssons förklaring av Ronald Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” som används. När det gäller omsorg är det Carol Gilligans teori att omsorg är mognad. Gudsbild, här är det Ana-Maria Rizzutos förklaring till uppkomst och användning av gudsrepresentation.</p><p>Resultatet är att samtliga kvinnor anser att man måste vara ärlig mot sig själv trots att det kommer att innebära kompromisser när det gäller relationen till föräldrarna och kyrkan.</p>

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan. Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild. Varje kategori har en teori knuten till sig. Till kategorin värderingar är det Thorleif Petterssons förklaring av Ronald Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” som används. När det gäller omsorg är det Carol Gilligans teori att omsorg är mognad. Gudsbild, här är det Ana-Maria Rizzutos förklaring till uppkomst och användning av gudsrepresentation. Resultatet är att samtliga kvinnor anser att man måste vara ärlig mot sig själv trots att det kommer att innebära kompromisser när det gäller relationen till föräldrarna och kyrkan.

Sexmissbruk inom frikyrkan har länge varit ett tabubelagt ämne, präglat av skam och spår från en tid i Sverige då kyrka och stat var tätt sammankopplade och lagar kring utomäktenskapligt sex existerade. År 2022 belystes problemet i en artikel från Dagen, författad av representanter från den kristna stödorganisationen "Starta Om," som uppmanade till förlåtelse för den historiska skambeläggningen. Stigmatiseringen av sexmissbruk har varit en understuderad fråga, där den tidigare forskningen antyder att kristna individer ser pornografi som en beroendeframkallande faktor och en huvudsaklig orsak till sexmissbruk, i motsats till mindre religiösa personer. En studie från 2021 visade även att män med sexmissbruk mötte strängare bedömningar än kvinnor. Syftet med vår studie var att analysera attityder inom frikyrkan kring sexmissbruk, med frågor om förklaringar, förståelse, acceptans samt synen på män och kvinnor i relation till sexmissbruk. Metoden innefattade semistrukturerade intervjuer med ledare inom frikyrkan, där vi använde delar av analysmetoden grundad teori. Resultaten visade att frikyrkan kopplade sexmissbruk till pornografi som både en öppning samt en huvudsaklig orsak. Okunskap, från brist på diskussion om sexmissbruk både inom frikyrkan och samhället i stort, framkom också. Dessutom visade resultaten att kvinnor med sexmissbruk möttes med mindre förståelse än män med samma problem. Vidare indikerade resultaten en skillnad i synen på manligt och kvinnligt sexmissbruk, där män tillskrevs hög sexuell lust medan kvinnor associerades med emotionella problem och möjliga psykiska svårigheter. / Sex addiction within the Swedish free church has historically been a taboo subject, characterized by shame and remnants of a period when the church and the state were closely intertwined with strict laws on extramarital sex. In 2022, the issue gained attention in a Dagen article by representatives from the Christian support organization "Starta Om," advocating forgiveness for the shame-induced stigmatization. The stigmatization of sexual addiction remains a neglected topic, with past research indicating that Christians often view pornography as an addictive factor and a primary cause of sexual addiction, in contrast to less religious individuals. A 2021 study highlighted that men facing sexual addiction encounter harsher judgments than women. Our study aimed to explore the Swedish free church attitudes toward sexual addiction, covering explanations, understanding, acceptance, and perceptions of men and women in relation to this issue. Conducted through semi-structured interviews with church leaders, the results revealed that the free church associated sexual addiction with pornography as both an entry point and a significant cause. The findings also uncovered ignorance resulting from a lack of discourse on sexual addiction within the church and society, with women receiving less understanding than men with the same problem. Moreover, the results hinted at a disparity in the perception of male and female sexual addiction, attributing high sexual desire to men while associating women with emotional and potential mental challenges.