Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete. Undersökningens metod utgörs av fem intervjuer som berör pedagogers upplevelser av att arbeta i en fristående förskola, med fokus på stora barngrupper. Resultatet visar att pedagogerna i de undersökta förskolorna hittat likartade strategier för att hantera de växande barngrupperna. Något som hade stor betydelse var att de själva fick ta besluten och ansvara för ekonomin. En slutsats av undersökningen är att pedagogerna organiserar personalgruppen och verksamheten på så sätt att det stora barngruppsantalet inte upplevs som ett hinder.

Abstract Integrated mental training is a method that entails a systematic and long-term training of mental processes (thoughts, images, emotions) that aims to enhance performance as well as gratify feelings and improve thought processes. This training develops an alternative system of control by using substitute state of consciousness and self-hypnosis. The method is concerned with both mindfulness and performance approaches, which is crucial in order to feel and function better. The intent of this study is to highlight the experience of the different steps of integrated mental training to gain an understanding of how, where, and when changes occur. To achieve the objective of this study, a qualitative empirical method was used. As far as analysis is concerned, phenomenology analytic approach was adopted. The study participants were six long-term sick listed women. During the eight meetings they were introduced to the process and in between the meetings they performed the training using self-instructor CD. Their experience of the training was recorded through the diary entries upon which the study’s analysis was based. The finding shows that it takes different time-spans to reach the different stages and that large positive experience of change occur during the first steps. This suggests that a mindfulness approach is instrumental in feelings enhancement. Further, the first part of the mental conceptions gives strengthened self-esteem and increased faith in oneself. There is no illuminating finding with regard to self-creation of mental representations, which may be due to the short training time for this group.

Sammanfattning Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor – En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Datum:  28 maj 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck Linda Lundin Titel: Ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor - En studie om hur fem kommuner ger ersättning för lokalkostnader utifrån likabehandlingsprincipen och transparens. Handledare: Mona Andersson Nyckelord: Fristående skola, grundskola, likabehandlingsprincipen, lokalkostnader, transparens. Frågeställningar: För att kunna undersöka ersättningen för lokalkostnader ur ett kommunalt perspektiv har vi valt följande frågeställningar: - Vad ingår i kommunernas lokalkostnader?  - Använder kommunerna genomsnittlig lokalkostnad eller faktisk lokalkostnad vid fördelning av ersättningen för lokalkostnader? - Har det skett några förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades? - Hur uppfyller kommunerna transparensen för ersättningen av lokalkostnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att få insikter i hur kommunerna uppfyller lagens intentioner om likabehandlingsprincipen och transparens vid ersättningen för lokalkostnader. Metod: Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod, för att få förståelse för informationen som inhämtades. Vid insamling av primärdata var intervjuer den datainsamlingsmetod som användes med ett frågeformulär. Därefter analyserades den empiri som blev insamlad från intervjuerna. Slutsats:  Slutsatsen redovisar att det inte går att jämföra hur kommunernas hyror bestäms. Men det går delvis att dra slutsatser om vad som ingår i lokalkostnaderna för kommunerna. Kommunerna använder sig av genomsnittlig lokalkostnad per elev när de ger ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor. Det har skett förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades år 2010. Fyra av fem kommuner kan visa underlag för hur ersättningen för lokalkostnader har beräknats.

Sammanfattning Titel: Drivkrafter och strategier hos fristående mikroföretag i den svenska fastighetsmäklarbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lovisa Hidesten & Mathilda Larsson Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 - maj Syfte: Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever på en konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäter in, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys. Resultat & slutsats: Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hos mikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den största konkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, och mikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt deras möjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittat statistiska samband mellan strategisk planering och framgång. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersöker mikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidare forskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen. Uppsatsens bidrag: Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varför egenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel och överlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad. Nyckelord: Fastighetsförmedling, fastighetsmäklare, fristående företag, mikroföretag, konkurrens, drivkraft, strategi, överlevnad

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn. Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning. Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir.

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristående skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristående gymnasieskolor. Malmö har valts som lägeskommun och författaren är verksam som lärare där. Genom såväl innehålls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande. Undersökningen baseras uteslutande på tryckt material. De flesta av ansökningarna om etablering avslås i utbildningsnämnden med hänvisning till att stora kommunala investeringar inte utnyttjas om tillstånd ges till fristående gymnasieutbildningar, då utbildningen redan finns i kommunen. De borgerliga partierna har en motsatt mening och bifaller samtliga ansökningar. Bland Malmös kranskommuner är bilden mindre entydeig. De flesta ansökningarna godkänns däremot av Statens skolverk. Myndigheten hänvisar till Skollagen Kap.9, där det står, att om friskoleetableringen inte är negativt för kommunen och att denna inte i sin konsekvensbeskrivning kunnat påvisa detta, skall ansökan bifallas. De ansökande huvudmännen använder olika argument för att motivera sina ansökningar och är de som är mest aktiva i kommunikationsprocessen. Såväl kommunala som fristående gymnasieskolor presenteras för att översiktligt belysa utbildningsutbudet på Malmös gymnasieskolor 2008. Habermas samhällskritiska modell om samhällets olika sfärer ger uppsatsen en teoretisk tolkningsram. Genom denna kan visas hur utbildning på gymnasieskolan succesivt överförs från stat till marknad. Riksdagsbesluten att ändra huvudmannaskapet för gymnasieskolan från statligt till kommunalt och att ge Statens skolverk makten att besluta om etableringstillstånd av fristående gymnasieskolor i kommunen leder till motsättningar mellan stat och kommun. Delar av en deliberativ modell används för att analysera kommunikationsprocessen. Genom denna analys framkommer inga exempel på samförstånd. Det deliberativa inslaget är obefintligt. Resultatet av undersökningen är, att det finns mycket stora skillnader i tolkningen av etableringsrätten för fristående gymnasieskolor mellan de olika aktörerna. Kommunen anser, att det fristående alternativet skall vara ett komplement till den befintliga utbildningen, som därmed får ett bredare utbud. Skolverkets uppfattning är, att de fristående skolorna ska konkurrera med de kommunala.

Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ”Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?” och 2. ”Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?”För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats. Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter. Den första är ”Vägledningens spänningsfält” som är en modell av Gunnel Lindh (1997). Den andra är Lennart Henryssons begrepp ”Syo-kultur” (1994).Resultaten av studien visar att studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter vid den fristående gymnasieskolan framförallt består av två saker: information och vägledningssamtal. Tendensen är att det till största del handlar om informationsdetaljer (urval och behörighetsfrågor) snarare än att studie- och yrkesvägledningen utgår från ett bredare framtidsperspektiv (yrkesvägar och livsmål). Därutöver har arbetet olika förutsättningar. Respondenterna har olika tidsutrymme för sitt arbete vid skolan. De har också i stor utsträckning kombinerade tjänster och/eller arbetsuppgifter utanför ett mer renodlat studie- och yrkesvägledningsarbete. I deras arbetsuppgifter ingår inte sällan marknadsföring.När det kommer till uppfattningar om samarbete och beslutsutrymme visar studien att studie- och yrkesvägledarna i den fristående gymnasieskolan har stort beslutsutrymme, undantaget den begränsade tid de får sig tilldelad för arbetet. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar i liten utsträckning med övrig skolpersonal. Studie- och yrkesvägledaren avgör själva i stor utsträckning vad arbetet skall innefatta. Det är således studie- och yrkesvägledaren själv som får utgöra kärnan i syo-kulturen.