Spelling suggestions: "subject:"fut"" "subject:"funk""
21 |
Fuktsäkerhetsbedömning med Wufi / Moisture safety assessment with WufiFredriksson, Eric, Svensson, Mattias January 2009 (has links)
<p>Fuktsäkerhet är ett växande begrepp inom byggbranschen och det läggs ner mer och mer tid</p><p>på att konstruktioner ska bli fuktsäkra. Fukt är komplicerat att beräkna och det kan därför</p><p>underlätta att använda ett beräkningsprogram som hjälpmedel. Wufi är ett tyskt</p><p>fuktberäkningsprogram som nyligen har utkommit i en svensk version. Detta program har</p><p>WSP investerat i för att lättare kunna bedöma fuktsäkerheten i konstruktioner. WSP var</p><p>intresserade av en studie av Wufi för att underlätta introduktionen av programmet i företaget.</p><p>Målet med rapporten är att klargöra hur grundläggande parametrar ska beaktas i programmet</p><p>och hur tillförlitligt programmet är.</p><p> </p><p>För att möjliggöra en bedömning av programmet inleddes arbetet med självstudie av</p><p>programmet, som avslutades med en kort utbildning i programmet. Efter detta utfördes ett</p><p>antal parametertester i programmet för att få svar på hur dessa skall hanteras. För</p><p>bedömningen av tillförlitligheten i programmet utfördes därefter en större studie på</p><p>putsväggar med olika putssystem. Beräkningsresultaten från programmet jämfördes med de</p><p>problem som har uppstått på dessa konstruktioner.</p><p> </p><p>Parametertesterna visar att materialegenskaperna har stor påverkan på resultatet och det är</p><p>således viktigt att använda material på rätt sätt och med rätt värden. Val av tidssteg för</p><p>beräkningarna ger ingen större skillnad i resultat. Beräkningar i programmet kan därav utföras</p><p>med en timmes tidssteg och på så sätt minimera beräkningstiden.</p><p> </p><p>Används Wufi och dess parametrar på rätt sätt ger programmet tillförlitliga resultat.</p><p>Resultaten från de beräknade putsväggarna i Wufi följer de problem och diskussioner som har</p><p>uppkommit kring puts på träregelväggar. Programmet är dock helt beroende av vad man</p><p>väljer för indata och materialegenskaper. Kontrollerar man inte dessa noga finns det risk för</p><p>att resultatet blir felaktigt och då försvinner även tillförlitligheten till programmet.</p><p> </p><p>För att programmet skall få en slagkraft i en organisation som WSP, bör en genomarbetning</p><p>av materialdatabasen att utföras. Detta ökar användarvänligheten betydligt och projektörer</p><p>som normalt inte jobbar med byggnadsfysik skulle då kunna bedöma fuktsäkerheten i ett</p><p>aktuellt projekt. För att bibehålla kontrollen över fuktsäkerheten bör det dock finnas tydliga</p><p>föreskrifter för hur programmet skall användas.</p> / <p>Moisture safety is a rising concept in the construction industry and building designers spent</p><p>more and more time on the moisture safety designs. Moisture is complicated to calculate and</p><p>the use of a calculation program could make the process easier. Wufi is a German moisture</p><p>calculation program that recently has been presented in a Swedish version. WSP has invested</p><p>in the program to better assess the moisture safety in structures. WSP was interested in a study</p><p>of Wufi to facilitate the introduction of the program in the company. The objective of this</p><p>report is to clarify how the basic parameters are to be considered in the program and how</p><p>reliable the program is.</p><p> </p><p>In order to make an evaluation possible the process started with self-study of the program, and</p><p>ended with a short education in the program. After this a number of parametric tests were</p><p>conducted in the program to answer how these should be dealt with. For the assessment of the</p><p>reliability of the program a major study on plaster walls with different plaster system was</p><p>made. The results were compared with the problems that have occurred on these structures.</p><p> </p><p>The parameter tests shows that material properties have a major impact on the outcome and it</p><p>is therefore important to use materials in the right way and with the right values. The test of</p><p>time steps indicates small difference in outcome. Calculations in the program can therefore be</p><p>carried out with an hour time step and thus minimizing the calculation time.</p><p> </p><p>Used correctly, the Wufi program and its parameters provides reliable results. The result from</p><p>the plaster walls in Wufi follows the implications and discussions that have aroused about the</p><p>plaster on wood frame. However, the application is entirely dependent on what you choose for</p><p>input and material properties. If these are not carefully controlled, there is a risk that the</p><p>results are wrong and the reliability of the program is then gone.</p><p> </p><p>For the program to reach a useful position in an organization such as WSP, an update of the</p><p>material database ought to be done. This increases the usability significantly and building</p><p>designers who do not normally work with building physics could then be able to determine</p><p>the moisture safety in a construction. In order to maintain control over moisture safety,</p><p>however, there should be clear policies for how the program should be used.</p>
|
22 |
Risker med karbamidskumplast- och cellplastisolering i kulturhistoriskt värdefulla byggnaderAndersson, Sören January 2008 (has links)
Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar på att utreda om tidigare tilläggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, på tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader på Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulär besiktning, termografering, klimatmätning, materialtest, fuktkvotsmätning elektrisk, fuktkvotsmätning med metoden vägning-torkning-vägning, samt simulerade fuktdiffusionsberäkningar. Efter att ha sammanvägt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör något hot för väggkonstruktionerna så länge de har en hög ånggenomsläpplighet och har tätt ytskikt på utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid beräkningar av väggkonstruktionerna antas torka ut snabbt då konstruktionen har lågt ånggenomgångsmotstånd. De skador som upptäckts vid undersökningarna beror inte på byggnadernas isolering. Ett materialtest på karbamidskumplasten visar att fuktupptagningsförmågan är högre för material ifrån byggnaderna än från ett nyare material. Det innebär att om byggnaderna utsätts för inträngande vatten kan detta sugas upp kapillärt. Därför är det av vikt att den yttre tätningen som endast består av träpanel och färg har ett tätt skikt. Polystyrencellplasten antas däremot inte ha någon större kapillaritet alls. Då konstruktionerna har ett mycket begränsat värmemotstånd och vetskapen om att ogenomtänkta åtgärder kan skapa problem, bör det företas en kartläggning av byggnadernas möjlighet till att bli mer fuktsäkra och inte minst mer energieffektiva.
|
23 |
Energieffektiviserande åtgärder och klimatutredning av krypgrund / Energy efficiency measures and climate investigation of a crawl space foundationJanshagen, Marcus, Eliasson, Alexander January 2012 (has links)
I det här examensarbetet behandlas problematiken i krypgrunder i allmänhet och för Kungsmadskolan i Växjö i synnerhet, där undersökning av energiförlust samt en klimatutredning gjorts för nuvarande konstruktion. En lämplig energieffektiviserande åtgärd i form av tilläggsisolering tas fram och dess påverkan på klimatet i krypgrunden utvärderas. Kalkyler innehållande investeringskostnad och årlig besparing presenteras.
|
24 |
Inneluftsventileradekryprumsgrunder : en utvärdering av två tillverkare / Internal air ventilated crawl-space : an evaluation of two manufacturesRönngren, Andreas January 2002 (has links)
This Diploma work investigates internal air ventilated crawl-space in respect to construction and damp. The Diploma work assumes from a general description of crawl-space and general dump problems in ground construction. An internal air ventilated crawl-space is a construction where you take the ventilation air from the building and bring it down to the crawl-space and lets the air circulate before it passes through a retaining aggregate on the way out from the crawl-space. In this matter you get a worm space under the building and a lot less dump problems in form of · Ground damp · Build damp The ground dump reduces through draining around the building, different layer of gravel between the ground and the building and ventilation of the crawl- space. The build dump reduces through ventilation of the crawl-space as fast as possible. To make a internal air ventilated crawl-space work as it is thought it demands that the construction is completely airtight, or else you can get air leakage that makes warm air to leak out and could air can come in. From the literature study about internal air ventilated crawl-space and dump I have evaluated two different manufactures and have discovered that the differences according to construction problems and dump problems is marginal.
|
25 |
Inneluftsventileradekryprumsgrunder : en utvärdering av två tillverkare / Internal air ventilated crawl-space : an evaluation of two manufacturesRönngren, Andreas January 2002 (has links)
<p>This Diploma work investigates internal air ventilated crawl-space in respect to construction and damp. The Diploma work assumes from a general description of crawl-space and general dump problems in ground construction. </p><p>An internal air ventilated crawl-space is a construction where you take the ventilation air from the building and bring it down to the crawl-space and lets the air circulate before it passes through a retaining aggregate on the way out from the crawl-space. In this matter you get a worm space under the building and a lot less dump problems in form of </p><p>· Ground damp </p><p>· Build damp </p><p>The ground dump reduces through draining around the building, different layer of gravel between the ground and the building and ventilation of the crawl- space. The build dump reduces through ventilation of the crawl-space as fast as possible. </p><p>To make a internal air ventilated crawl-space work as it is thought it demands that the construction is completely airtight, or else you can get air leakage that makes warm air to leak out and could air can come in. </p><p>From the literature study about internal air ventilated crawl-space and dump I have evaluated two different manufactures and have discovered that the differences according to construction problems and dump problems is marginal.</p>
|
26 |
Risker med karbamidskumplast- och cellplastisolering i kulturhistoriskt värdefulla byggnaderAndersson, Sören January 2008 (has links)
<p>Examensarbetet har genomförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge och Ronneby Kommun och syftar på att utreda om tidigare tilläggsisolering med karbamidskumplast och polystyrencellplastkulor, på tre stycken byggnadsminnesförklarade byggnader på Ronneby Brunn i Blekinge, har medfört eventuella fuktskador. Undersökningarna av byggnaderna har utförts med ett antal valda undersökningsmetoder som var, okulär besiktning, termografering, klimatmätning, materialtest, fuktkvotsmätning elektrisk, fuktkvotsmätning med metoden vägning-torkning-vägning, samt simulerade fuktdiffusionsberäkningar. Efter att ha sammanvägt de olika undersökningsmetodernas resultat för respektive byggnad antas det att isoleringen inte utgör något hot för väggkonstruktionerna så länge de har en hög ånggenomsläpplighet och har tätt ytskikt på utsidan. Den förhöjda relativa fuktigheten som har noterats vid beräkningar av väggkonstruktionerna antas torka ut snabbt då konstruktionen har lågt ånggenomgångsmotstånd. De skador som upptäckts vid undersökningarna beror inte på byggnadernas isolering. Ett materialtest på karbamidskumplasten visar att fuktupptagningsförmågan är högre för material ifrån byggnaderna än från ett nyare material. Det innebär att om byggnaderna utsätts för inträngande vatten kan detta sugas upp kapillärt. Därför är det av vikt att den yttre tätningen som endast består av träpanel och färg har ett tätt skikt. Polystyrencellplasten antas däremot inte ha någon större kapillaritet alls. Då konstruktionerna har ett mycket begränsat värmemotstånd och vetskapen om att ogenomtänkta åtgärder kan skapa problem, bör det företas en kartläggning av byggnadernas möjlighet till att bli mer fuktsäkra och inte minst mer energieffektiva.</p>
|
27 |
Fuktutredning av massivträkonstruktion : Analys av vägg utan ångspärr / Moisture analysis of solid wood construction : Analysis of a wall without vapour barrierOlsson Thor, Johan, Eriksson, Robert January 2014 (has links)
Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav. Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden. För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer. Provtagningen utfördes med ett fysiskt ingrepp på samma nivå i konstruktionen som mätsensorer var placerade. Resultat presenteras i form av diagram och tabeller där det går att avläsa konstruktionens nulägesstatus i form av relativ fuktighet, temperatur, fuktkvot och mikrobiologisk påväxt. Isoleringsmaterialen påvisar en hög relativ fuktighet under vinterhalvåret längst ut i konstruktionen mot utomhusklimatet. Utomhusklimatet har visats spela stor roll i detta. Ingen direkt mikrobiologisk påväxt har påträffats trots en hög halt av fukt. Resultaten visar att träfiberisoleringen har bättre förmåga att hantera fukt i jämförelse med mineralullen. En vidarestudie med fuktbelastning och 21 °C inomhus bör utföras. Men för att denna studie ska fungera rekommenderas en tvåstegstätad fasadlösning för att klara fuktbelastningen i väggkonstruktionen. / The report is part of a research and development project for Dalarna University,where the goal is to produce a design without a vapour barrier that will meettoday's measure of airtightness and moisture requirements. The purpose of this report is to investigate how moisture affects a building withsolid wood and various insulation materials without vapour barrier. Mineral woolinsulation and wood fiber insulation will be compared against each other to seehow they affect the moisture load in a wall. The test object is located in Dalarna,no additional moisture load affect the indoor environment. To carry out this work, three different methods are used. A moisture simulationwas performed using the program WUFI, measured values in terms of relativehumidity and temperature were collected over two years from the wall of thebuilding. A sampling was performed with a physical operation on the same levelin the wall where measurement sensors were placed. Results are presented in form of graphs and tables where you can read thecurrent state of the construction in terms of relative humidity, temperature,moisture content and microbiological fouling. Insulation materials demonstrate ahigh relative humidity at outer layers of the construction during the wintermonths. The external environment has been shown to play a major part for theresults. No direct microbiological fouling has been detected despite a highcontent of moisture. The result of wood fiber insulation demonstrates a better ability to handlemoisture. A further study with a moisture load and 21 degrees indoors should beperformed. But for this study to work it’s recommended to change the currentfacade solution to a two- step sealed facade solution to manage the moistureload in the wall.
|
28 |
Tillräcklig tilläggsisolering : En studie om att uppfylla BBR kraven enligt 9.92 och vilka följdeffekter det har på den relativa ånghalten i konstruktionenSundelin, Andreas January 2016 (has links)
I denna rapport kommer det att undersöka vid vilken tjocklek tilläggsisoleringen måste vara för att uppfylla Boverkets byggreglers(BBR) krav om energihushållning för en specifik byggnadsdel. Byggnadsdelarna kommer att vara hämtade ur Energimyndighetens rapport om tilläggsisolering. Valda byggnadsdelar är ytterväggar av träregeltyp med fasader av träpanel samt ventilerad luftspalt, isoleringen består av antingen spån eller av mineralull. Vindsbjälklagen anses som uteluftsventilerade med ett oskyddat isoleringsskikt ut mot den fria luften i kallvinden, de har ett regelavstånd på s1200mm och isoleringsmaterialet är antingen spån eller mineralull. Tilläggsisoleringen kommer att bestå av mineralull i skivor för ytterväggskonstruktionerna och som lösull för vindsbjälklagen. De beräkningsverktyg som kommer att användas för att kontrollera effekterna av tilläggsisoleringen i fukthänseende är generella fuktberäkningar enligt normalvärdesmetoden utvalda och genom ångmotstånd beräknade värden för ånghalten i skikten mellan olika byggnadsmaterial. För beräkningen av U-värdet kommer beräkningar med värmegenomgångsmotstånd att användas samt att approximationerna till det totala motståndet kommer att beräknas med både lambda- och U-värdesmetoden. Resultatet visar att U-värdet sjunker när isoleringens tjocklek ökar. Samtidigt höjs temperaturen i den ursprungliga konstruktionen vilket medför att den relativa fukthalten minskar. Vid tilläggsisolering av väggkonstruktionerna uppfylls BBRs krav vid 120 mm isolering med mineralull. För vindsbjälklag uppfylls kraven vid 150 mm oberoende på grundutförande. I fallen med vindsbjälklagen ser man även att förbättringen i U-värdet är så liten vid 250 till 300 mm och 300 till 350 mm beroende på konstruktion att det inte kan redovisas med två decimalers noggrannhet. Samtidigt som isolerings mängden ökar minskar den relativa ånghalten. / This report will examine at which the thickness of the additional insulation must be to meet the Swedish building regulations (BBR) requirements on energy management for a specific building element. Construction parts will be taken from the Energy Agency’s report on the additional insulation. The selected parts are the building's exterior walls constructed of wood stud type with facades of wood paneling and ventilated air space beneath, the insulation consists of either woodchips or mineral-wool. The attic is considered as an outdoor-ventilated space with an unprotected insulation layer towards the free air in the attic. Attic has a beam distance of s1200 mm and insulation material is either woodchips or mineral wool. Additional insulation will consist of mineral-wool panels for exterior wall constructions and loos mineral-wool grains for the attic. The computational tools that will be used to check the effects of adding insulation in regard to the moisture, general moisture calculations thru the normal values method selected and by steam resistance calculated values for the vapor content in the layers between different building materials. For the calculation of the U value, calculations of the heat transfer resistance will be used and the approximations to the total resistance will be calculated using both lambda and U-value method to get as close to the real answer as possible. The results show that U-value drops when the insulation thickness increases. At the same time, the temperature in the initial design increases, which means that the relative humidity decreases. The additional insulation of wall structures met BBR's requirements at 120 mm insulation with mineral-wool. The attic floor met the requirements at 150 mm independently of the basic design. In the cases of the attics the improvements in the U-values are so small at 250 to 300 mm and 300 to 350 mm that depending on the design the change in U-values can not be shown in regards to the requirements of two decimal U-values. While the isolation amount increases, the relative vapor content decreases.
|
29 |
Utmaningar med att projektera höga trähus / Challenges in Designing Tall Timber BuildningsStening, Eric, Wall, Erik January 2017 (has links)
Detta arbete har utförts för att ta fram de utmaningar som kan uppstå när höga trähus ska projekteras. Höga trähus kan vara en viktig del i ett hållbart byggande ur flera aspekter. Höga hus har i detta arbete definierats till byggnader med minst åtta våningar. I samarbete med WSP Örebro har avdelningschefen på byggprojektering bistått med hjälp och tips samt givit kontaktinformation till relevanta aktörer inom ämnet och även varit drivande i att kontakta flera aktörer på egen hand. För att få fram information har litteratur studerats samt intervjuer utförts med erfarna aktörer inom byggprojektering. Flertalet aktörer var inriktade inom trähus. Under arbetets intervjumoment har det framkommit att utmaningarna för höga trähus i regel grundas av 5 områden. • Fukt • Krympning • Akustik • Vind • Brand Under resultat tas varje område upp och sammanfattas till den del som svarar på frågeställningen. Den främsta utmaningen är hur vind kan påverka höga trähus eftersom trä är ett lätt material. I slutsatsen visas att ett högt trähus bör stå i många år för att kunna visa hur pass bra det är. / This thesis have been executed to address the challenges that may emerge when tall timber buildings are to be designed. Tall timber buildings can be an important part for sustainable construction from several aspects. In this thesis, tall buildings have been defined as buildings with at least eight floors. In collaboration with WSP Örebro, the Head of Department on Construction Engineering has assisted with support and tips, and provided contact information to relevant actors in the subject, and has also been contacting several actors by own hand. In order to obtain the information, literature has been studied and interviews conducted with experienced actors in construction design. Most actors were oriented in timber buildings. During the interview, it has been found that the challenges for tall timber buildings are usually based on 5 areas. • Moisture • Shrinkage • Acoustics • Wind • Fire Under results, each area is summarized to the part that answers the question. The main challenge is how wind can affect tall timber buildings since wood is a lightweight material. In the conclusion, it is shown that a tall timber building should stand for many years in order to show what a good quality of a structure the tall timber building is.
|
30 |
HALMBALSHUS – EN STUDIE MED FOKUS PÅ FUKTPROBLEM : Begränsning av fuktlasten med hjälp av fallstudier utförda i Wufi / STRAW BALE HOUSES - A STUDY WITH FOKUS ON MOISTURE PROBLEMRashed, Assad January 2021 (has links)
The purpose of this work has been to create substrates that can contribute to more moisture-proof straw bale constructions through simulations in Wufi Pro. The aim was to simulate different cases with incremental variations of different parameters and to investigate the moisture significance of the parameters. This in order to later, with the help of the results, draw conclusions about how a moisture-proof construction of straw bales can be achieved. The method of carrying out the work was to utilize; previous studies and literature on the subject, Wufi Pro 6 and Wufi Bio 3.5. The results showed that: · The moisture content of the straw layer varies, among other things, depending on the facade orientation and geographical location. For Karlstad facades to the south-east and south are most exposed to moisture when rain cover (coat or hat) is lacking. · Most exposed to moisture is the straw layers near the cold side of the outer wall. · Increasing the interior clay thickness slightly reduces the moisture content of the straw layer. · Increasing the outside clay plaster thickness slightly increases the moisture content of the straw layer to a certain thickness and then decreases the same. · Addition of outer panel and air gap reduces RH (relative humidity) in the straw layer by about 9%. · Constrution in the spring is preferable given the risk of microbial growth (for Karlstad). · Surface treatments prolong the drying time but reduce moisture in the straw layer afterwards. · Straw structures are exposed to less risk of microbial growth in warmer climates. The conclusions can be summarized as follow: · Moisture design should take into account differences in moisture load depending on facade orientations. · It is very important to protect the facade from direct rainfall. · It is desirable to have thicker plaster on the warm side of the outer wall campared to the cold side plaster (about twice as thick as the cold side plaster thickness). · Work steps that add moisture to the straw layer, such as plastering, should take place during the spring. · The building moisture must be minimized. · Increasing the diffusion density of the wall surfaces increases the drying time, which entails moisture risk in the event of moisture leaks to the straw layer. · Straw can be used as insulation in conventional buildings with moisture brakes, provided that moisture leaks caused by unforeseen damage do not occur. · If surface treatments are to be used, this should be done after the building moisture has dried out.
|
Page generated in 0.0538 seconds