Made available in DSpace on 2016-04-25T20:21:02Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Leandro Ortunes.pdf: 5158929 bytes, checksum: bcfbab4ecf35dded4c4ac9297621bdd7 (MD5) Previous issue date: 2013-10-14 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This paper analyzed the image's construction of American neoconservatism and radical Islam in the media. Through a theoretical framework of cultural clashes and armed clashes between East and West, more precisely between the United States and countries with major operations in the Islamic form of government, will be possible to observe the points of divergence and possible similarities of these two groups. With this analyze, we will observe the differences and platitudes on the subject in the media / Esta dissertação tem como objeto de estudo a construção da imagem do neoconservadorismo norte-americano e do Islã radical na mídia. Através de uma fundamentação teórica sobre os choques culturais e os confrontos armados entre Ocidente e Oriente, mais precisamente entre Estados Unidos e países com grande atuação islâmica na forma de governo; apresentaremos os pontos de divergência e possíveis similaridades destes dois grupos. Com esta fundamentação, observaremos as divergências e as superficialidades sobre o tema presente na mídia

Made available in DSpace on 2016-04-26T14:54:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Leandro Ortunes.pdf: 5158929 bytes, checksum: bcfbab4ecf35dded4c4ac9297621bdd7 (MD5) Previous issue date: 2013-10-14 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This paper analyzed the image's construction of American neoconservatism and radical Islam in the media. Through a theoretical framework of cultural clashes and armed clashes between East and West, more precisely between the United States and countries with major operations in the Islamic form of government, will be possible to observe the points of divergence and possible similarities of these two groups. With this analyze, we will observe the differences and platitudes on the subject in the media / Esta dissertação tem como objeto de estudo a construção da imagem do neoconservadorismo norte-americano e do Islã radical na mídia. Através de uma fundamentação teórica sobre os choques culturais e os confrontos armados entre Ocidente e Oriente, mais precisamente entre Estados Unidos e países com grande atuação islâmica na forma de governo; apresentaremos os pontos de divergência e possíveis similaridades destes dois grupos. Com esta fundamentação, observaremos as divergências e as superficialidades sobre o tema presente na mídia

Latent Class Analysis was used to explore different subgroups of individuals based on identity processes (using the DIDS) and protestant fundamentalism. Results indicate that a 6-group solution provided the best fit for our data. The six groups differed in terms of identity process variables (especially exploration in breath, exploration in depth, and identification with commitment), but only modestly in terms of fundamentalism.

Over the past decade, researchers have documented the steady growth of religious "nones," those who do not affiliate with any organized religion. There is, however, limited research examining religious disaffiliation on health outcomes--that is, how the process of religious disaffiliation or exiting contributes to mental well-being. These trends and gap in the literature make it timely and it is important to consider the impact of leaving religion on the well-being of individuals experiencing this life transition. This qualitative study investigates a particularly understudied subgroup of exiters -- individuals who have exited Christian fundamentalist religious groups. Drawing on 24 in-depth, individual interviews, this research examines how former religious participants reconstruct identity, social relationships and support, and meaning related to well-being -- conceptualized as the religious exiting process for this study. I employ Iterative Thematic Inquiry or ITI, a new qualitative analytic strategy that focuses on theme development before data collection, through an initial assessment of researcher preconceptions, and that writing, versus coding, is the primary procedure for data analysis. The results demonstrate that while it is challenging in the initial stages of the exiting process to forge a new sense of identity, cultivate new relationships and support, and achieve a positive meaning outcome, over time, this reconstruction contributes to greater life satisfaction.

<p>Lack of women rights in the international society is something that UN and other international human organizations are striving against. Women oppression is common in many countries, but is often connected with the Muslim countries. Women oppression is something that is against UN: s definition of human rights. The international society has therefore tried to protect the women, and has formed resolutions, conventions and so on, for their security.</p><p>According to the Iraqi regime, human rights are an important question. The country has therefore signed the UN: s convention about women rights. Since the year of 1992, when the Kurdish area of Iraq became self- governed, Kurdistan has started programs that favour women rights. Organizations and institutions have for example been established, that are struggling for the women in the society. The ruling government has also instituted some laws that favour women rights.</p><p>Islamic fundamentalism and Muslim feminism are two theories that today have supporters in the international society. Both of those theories and their supporters believes in the Quran and use it to justify their own actions, but in different ways. The fundamentalists emphasize the differences that, by the nature, exist between the sexes. According to the fundamentalists, women and men have different responsibilities in the society. The feminists on the other hand believe in equality between the sexes and mean that women oppression has its origin in an erroneous interpretation of the Quran.</p><p>Different kinds of crimes against women rights issues are today common in Kurdistan. Many of those crimes don’t have any support in neither UN, nor the Quran. Muslim feminists, the department for human rights and the women organizations all has agreed about the meaning of women rights. They believe in UN: s definition of women rights and they all use the Quran to justify women right issues. Islamic fundamentalists on the other hand also use the Quran for justifying their actions, but they don’t believe in UN: s definition of women rights.</p><p>So both Muslim feminists and Islamic fundamentalists exist today in Kurdistan, and their engagement in women issues is therefore affecting the work of the organizations and the department.</p>

<p>Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst.</p>

<p>Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr. Att äktenskapsbegreppet faktiskt har varit under förhandling förr indikerar att ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp kanske aldrig har existerat.</p><p>Genom det filosofiskt dekonstruktivistiska perspektivet problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ur detta perspektiv verkar det som om äktenskapsbegreppet varken i sig själv kan vara fullständigt, ha en ursprunglig innebörd, eller vara evigt gällande. Dessutom verkar det inte som om människan kan få direkt tillgång till ett eventuellt absolut bestämt äktenskapsbegrepp.</p><p>Ett alternativ till att äktenskapsbegreppet skulle vara någonting på förhand absolut bestämt presenteras under uppsatsens gång. Alternativet är att äktenskapsbegreppet är någonting av människan konstruerat, d.v.s. en mänsklig konstruktion. Innebörden i äktenskapsbegreppet är ur det perspektivet inte absolut bestämt utan istället provisoriskt bestämt.</p><p>Idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och idén om att vissa människor skulle kunna få direkt tillgång till detta leder uppsatsen vidare till dess avslutande diskussion om fundamentalism. Idén om att det skulle existera absolut bestämda begrepp, som t.ex. ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och att vissa människor skulle kunna ha direkt tillgång till dessa verkar nämligen ha ett fundamentalistiskt karaktärsdrag i sig. Detta kan vara en fara i ljuset av att människor faktiskt inte är överens.</p>

Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr. Att äktenskapsbegreppet faktiskt har varit under förhandling förr indikerar att ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp kanske aldrig har existerat. Genom det filosofiskt dekonstruktivistiska perspektivet problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ur detta perspektiv verkar det som om äktenskapsbegreppet varken i sig själv kan vara fullständigt, ha en ursprunglig innebörd, eller vara evigt gällande. Dessutom verkar det inte som om människan kan få direkt tillgång till ett eventuellt absolut bestämt äktenskapsbegrepp. Ett alternativ till att äktenskapsbegreppet skulle vara någonting på förhand absolut bestämt presenteras under uppsatsens gång. Alternativet är att äktenskapsbegreppet är någonting av människan konstruerat, d.v.s. en mänsklig konstruktion. Innebörden i äktenskapsbegreppet är ur det perspektivet inte absolut bestämt utan istället provisoriskt bestämt. Idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och idén om att vissa människor skulle kunna få direkt tillgång till detta leder uppsatsen vidare till dess avslutande diskussion om fundamentalism. Idén om att det skulle existera absolut bestämda begrepp, som t.ex. ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp och att vissa människor skulle kunna ha direkt tillgång till dessa verkar nämligen ha ett fundamentalistiskt karaktärsdrag i sig. Detta kan vara en fara i ljuset av att människor faktiskt inte är överens.

The term “Fundamentalism” used as a comparative category within the academic study of religion has become problematic. Fundamentalism, is not one comprehensive movement but is, in fact, a phenomenon which encompasses a variety of beliefs, practices, and expectations. This thesis will explore the diversity of several different and distinct fundamentalist movements. I will discuss the natures of four Christian movements that have been labeled “fundamentalist” – Jehovah’s Witnesses, Christian Reconstructionists, Jerry Falwell and Pat Robertson – on several key points, eschatology, political philosophy, as well as level of social involvement. I will then turn to fundamentalism as it is used as a category to describe a global phenomenon. I will discuss three different scholarly approaches by turning to the work of Bruce Lawrence, Mark Juergensmeyer, and Bruce Lincoln on the Islamic “fundamentalist” group al- Qaeda. Finally I will argue that the category “fundamentalism” can be best understood in terms of a family resemblance.

The purpose of my thesis was to counter Samuel Huntington’s argument that the world’s conflict is over differing civilizations, religions, or cultures. Whether or not religion is declining or growing, it cannot be used to portray the world in a 'cosmic war,' or a battle between 'good and evil'. Natural resources, not religions, rest at the basis for the Islamic fundamentalist and militant movement due to its response to the Western structural pressures that are modernizing Muslim societies. Oil and water become vital tools for exercising power and authority of one nation over another, and are identified as the true culprits for a conflict that is often furtively concealed.