Detta är en studie av tre olika skolformer för att se hur olika elever med funktionshindren Aspergers syndrom och autism bemöts och undervisas. De skolformer som studerats är särskolan, gymnasieskolan och extra resurscenter inom gymnasieskolan. Extra resurscenter finns inte representerade vid observationerna av undervisningsformer.

No description available.

No description available.

“Games children play” is a study about the importance of playing with a focus on a group of disabled children. I have made some observations by participating in these children’s play at an accommodation. My interest arouse when I worked as holiday substitute at an accommodation for disabled children. The purpose with the study is to carry out participation observations and look for signs and events that show the importance of children’s play. I also want to see how the play appears among the children in their stay at the accommodation. The main questions in this study concern four themes four themes that are play, climate, environment and staff. To carry out my study I have chosen to make the observations at the accommodation in question. At working hours I perform my observations by participating in my everyday tasks. With the help of L. Vygotskijs theory about the importance of play I will try to analyse my observations and look for answers as I have mentioned above. By participating in the children’s play I’ve got four courses of events. The children’s play goes from ballgame to role-play. During the theme play, I was taking part when two girls were playing a role-play. During the theme environment I was playing masquerade with a girl, during the theme climate I was playing horse with one of the children and during the last theme staff I was playing bandy with two of the children. During my observations and my theoretical work I found out that by playing different games the children learned to act different sense of substance. They learned social behaviour rules. By participating in the play the pedagogues are stimulating the development. A playful adult is the most stimulating factor for the children’s play. The children are developing their social skills when they are playing. The environment can make the play inspiring or obstructing. The staff’s way to be can be a huge inspiration source which invites and allows the children to play. The climate is about the attitude to play, and if the climate is allowing play and if it allows play to take time and place, the play can be developing in many ways.

No description available.

Valet av uppsatsämne växte fram under den senare delen av vår utbildning, bl. a. genom en föreläsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men även efter tema kursen Psykiska funktionshinder och välfärd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svårbehandlade och utsatta grupperna i samhället (SOU 1999:1). Satsningar i landet med statliga medel och den uppmärksamhet media gav, fick oss att fundera på om det är möjligt att återhämta sig i nuvarande system för målgruppen psykiskt funktionshindrade med missbrukproblematik s.k. dubbeldiagnos? Det övergripande syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur Sotenäs och Rygge kommun organiserat arbetet kring målgruppen dubbeldiagnos. Sotenäs kommun ligger i Bohuslän och Rygge kommun i Östfold i Norge. Utgångspunkterna för vår forskning har varit succésfaktorerna och vilket utrymme dessa fått i respektive vald kommun. Uppsatsen bygger på litteraturstudier som vi kompletterat med kvalitativ informant intervjuer med socialarbetarna i Sotenäs och Rygge kommun. Vi har också med som exempel, iakttagelser från den verksamhetsförlagda praktiken. Innan uppsats skrivandet tog fart hade vi en föreställning om att hindren var större än möjligheterna för målgruppen, men allt eftersom omvärderade vi vår uppfattning. En anledning till det här kan vara att vi på grund av okunskap fokuserade på hindren.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan. De intervjuer som genomförts överensstämmer med huvudresultaten från tidigare forskning, där graden av kommunikation mellan syskonet utan funktionshinder och dess omgivning tycks vara den avgörande faktorn för hur bra syskonet känner att det klarar av att hantera svåra vardagliga situationer.

This qualitative research overview consists of the State of knowledge about people with dual diagnosis. The focus is on what Psychiatry reform meant for people with mental disabilities. Author`s ambition has been to consolidate current understanding in the problem area. The purpose of the paper is to make an analysis of the State of knowledge concerning individuals within psychiatry with simultaneously addiction problems. The issues that will be processed are: what it means to live with dual diagnosis, how to coordinate cooperation efforts, and what is the evidence-based mode. Authors process the empirical material from both an expert and an organizational perspective. The empirical material consists of fifteen articles written by expertise authors in the area. The material has been processed and compiled by hermeneutic method. Results from the empirical material show a consensus regarding the State of knowledge among staff concerning individuals with dual diagnosis, gaps between, the collaborative efforts and underdeveloped evidence-based practices. In the analysis, the theory of KASAM was used to highlight the result from a salutogenic perspective. The authors of the paper make the following conclusion, that Psychiatry reform meant both positive and negative changes for persons with mental disabilities Keywords: Mental disability, addiction, dual diagnosis, synergy, evidence-based knowledge, salutogenic perspective

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.       Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet.

Background: People with mental disabilities are often in need of help and support. There are different perspectives of looking at mental disabilities, the medical and social science perspectives. The medical perspective is based on a biological angle, while the social science perspective is based on a psychodynamic angle. In the 1990s, conducted the psychiatric reform which aimed at a more transparent health care, instead of closed institutional care. People with mental disabilities would be given access to the commu-nity at the same conditions as all other people. Key concepts in the context of the reform was; self-determination and participation. The question is how these key words can be lived up to, and this study is intended to examine a part in this. Aim: The aim of the study is to examine how the treatment staff at the accommodation for mental disabilities works with emotional support. The aim has been broken down into the following issues: What approach is the treatment staff on accommodation for mental disabilities use when working with emotional support? And what could it be for aggravating circumstances to satisfy the emotional support that might be provided? Method: This study is a qualitative approach and has been implemented by means of interviews. A total of six interviews was conducted and the issues have been designed with the help of a semi-structured interview guide. The interviews transcribed by a con-cept-driven coding. There were also notes in the interviews and they together with the printed interviews, gave the basis for the analysis. Results: The study shows that participation and safety are key concepts in the treatment staff group. Good relationships permeating the statements and the emotional support provided by equal meetings, key concepts, implementation plans and contact acumen. Aggravating circumstances may consist of personal chemistry and receptivity. / Bakgrund: Människor med psykiska funktionshinder är ofta i behov av hjälp och stöd. Det finns olika perspektiv på psykiska funktionshinder, det medicinska och det samhällsvetenskapliga perspektiven. Det medicinska perspektivet tar sin utgångspunkt i en biologisk vinkel, medan det samhällsvetenskapliga perspektivet utgår från en psykody-namisk vinkel. Under 1990-talet genomfördes psykiatrireformen vilken syftade till en öppnare vård, istället för sluten institutionsvård. Människor med psykiska funktionshin-der skulle ges tillgång till samhället på samma villkor som alla andra människor. Ledord i samband med reformen var; självbestämmande och delaktighet. Frågan är hur dessa ledord kan levas upp till, och denna studie är tänkt att undersöka en del i detta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur behandlingspersonal på boende för psy-kiskt funktionshindrade arbetar med emotionellt stöd. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar: Vilka tillvägagångssätt använder behandlingspersonal på boende för psykiskt funktionshindrade när de arbetar med emotionellt stöd? Samt vad kan det fin-nas för försvårande omständigheter att tillgodose det emotionella stödet som eventuellt ges? Metod: Denna studie är av kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts och frågorna har utformats med hjälp av en halv-strukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades genom en begreppsdriven kod-ning. Det fördes också anteckningar i intervjuerna och de tillsammans med de utskrivna intervjuerna, gav grunden till analysen. Resultat: Studien visar att delaktighet och trygghet är nyckelbegrepp i den undersökta personalgruppen. Goda relationer genomsyrar behandlingspersonalensens utsagor och det emotionella stödet tillgodoses, genom jämställda möten, nyckelbegreppen, genom-förandeplaner och kontaktmannaskap. Försvårande omständigheter kan bestå i bristande personkemi och mottaglighet.