Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats är att beskriva och belysa hur bemötandet av människor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsättningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för människor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förståelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie använde jag mig av kvalitativ metod för jag ansåg att det var bäst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, två personer som arbetar på ett boende för psykiskt funktionshinder. Den andre personen var en anhörig till en person med schizofreni. När en person har haft en psykisk sjukdom eller psykisk störning kan det leda till att hon/han får ett psykiskt funktionshinder. Personer som har psykiskt funktionshinder har oftast svårt med sin dagliga livsföring. De behöver hjälp med laga mat med mera. Det finns människor som har fördomar gentemot personer med psykiskt funktionshinder på grund av att de inte har kunskapen om psykiskt funktionshinder. Oftast har de personer som har fördomar fått dessa genom exempelvis media. Anledningen till denna studie är att undersöka hur personer med psykiskt funktionshinder blir bemöta i både sjukvården och i samhället. / My study is about the treatment of people that has psychic functional disorder. The aim of my study is to describe and shed a light on how people with psychic functional disorder are treated. The goal with this paper is to increase the understanding towards persons that have psychic functional disorder. In my study I used qualitative method beacuse I considered that it was the best method for my study. I interviewed three persons, two persons that worked at a place where pepole whit psychic functional disorder live. The other one was a relative to a person with schizophrenia. When a person has had a psychic disease or psychic disturbance it could lead to psychic functional disorder. Persons that have psychic functional disorder have trouble with every day life. They need help with cooking and other things. There are people who have predjudices against persons that have psychic funtional disorder beacuse they don´t have the knowledge about pepole with psychic funtional disorder. Those persons that have predjudices have often received this for exsample through the media. The purpose with this study is to look into how people with psychic functional disorder are treated both in society and in medcial service. It is important that people can feel compassion for other human beings.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ”balansgång” i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna. Grupperna gav själva bilden av ett komplext arbete, där balansen mellan att leda och att styra ofta blir en påtaglig faktor vilket skapar problem för dem i hur de ska bemöta och arbeta med brukarna inom sin verksamhet.

Sammanfattning                                                                            Min studie riktar sig mot föräldrar/familjer med ursprung från Eritrea som har funktionshindrade barn. Barnet är antingen född i Sverige eller i hemlandet Eritrea. Anledningen till min studie är att jag vill undersöka hur det är att komma till ett land som Sverige och hur det funktionshindrade barnet påverkar föräldrarnas liv.   Min studie har två syften. Det första syftet är att öka kundkapen om och förståelsen för funktionshinder och etnicitet i kombination. Det andra syftet är att föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea skall få komma till tals.   Jag har genomfört kvalitativa samtalsinterjuver och för tolkning och reflektion till min studie har jag använt mig av metodologin hermeneutik. Jag har avgränsat mig till att enbart undersöka föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea som är bosatta i Sverige. Undersökningen baserar sig på informanternas egna berättelser och uppfattningar av verkligheten som är deras. Det är enbart föräldrarnas situation som beskrivs.   Frågeställningar i uppsatsen är följande; hur är det att leva med ett funktionshindrat barn i ett land som Sverige? Hur ser man på funktionshinder? Hur fungerar samhällsinsatserna för de familjer som är berättigade till sådana? Hur ser man på sitt funktionshindrades barns framtid? Studien visar på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med funktionshinder i Sverige. Två av tre informanterna som har varit bosatta i Sverige relativt länge, upplever inte kontakten med de samhälleliga insatserna som ansträngande, tillskillnad från den tredje informanten som inte är lika tillfreds med samhällets insatser. De likheter som jag har funnit i mina informanters berättelse är bland annat religionens betydelse i deras vardag, den syn och attityd som finns mot funktionshinder, både i hemlandet och här i Sverige samt oro för hur deras funktionshindrade barn skall klara sig i vuxenlivet.    Nyckelord; funktionshinder, etnicitet, dubbelutsatthet, LSS insatser

<p>En halv miljon svenskar i arbetsför ålder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmåga är nedsatt. Endast varannan person i denna grupp är sysselsatt. Trots att det årligen avsätts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsättningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärden är lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Målsättningen med lönebidraget är att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergå till osubventionerad anställning. Insatsen har under lång tid kritiserats för att övergången till osubventionerad anställning uteblir, att subventionen blir permanent och att personer som har behov av insatsen inte får del av den.</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur representanter från stat, arbetsgivare och arbetstagare ser på lönebidraget och dess implementering. I undersökningen redovisas resultatet av tre intervjuer med representanter för de tre parter som implementeringen av lönebidraget bygger på: stat, arbetsgivare och arbetstagare. Staten representeras av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetsgivarna av Svenskt Näringsliv och arbetstagarna av handikappförbundens samarbetsorgan, Handikappförbunden. </p><p>Resultatet visar att det finns betydande skillnader i parterna syn på insatsen. Från AMS beskrivs insatsen som helt normaliserande medan Svenskt Näringsliv talar om den som en social insats. Handikappförbunden menar att personer med funktionshinder inte ses som en resurs på arbetsmarknaden utan som mottagare av stöd. Skillnaderna mellan parternas syn på insatsen kan försvåra implementeringen och kan vara en förklarande orsak till att insatsen fortsättningsvis, trots en omfattande utredning, år 2003, utsätts för kritik.</p>

<p>Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat. Resultatet styrker tidigare forskning om ett schablonmässigt tänkande kring människor med funktionshinder. Genom induktiv tematisk analys framkom att personalchefernas attityd till att rekrytera en funktionshindrad präglas av osäkerhet inför vilka konsekvenser detta kan få. I kontrast till detta visar resultatet också på en önskan och vilja till förändrade attityder. Okunskap i kombination med rädsla för det som är annorlunda utgör dock en välkänd grogrund för diskriminering. Ytterligare forskning på området funktionshinder och rekrytering är därför av stor vikt.</p>

<p>Vår grundtanke med denna C- uppsats har varit att undersöka vilka strategier studenter med dyslexi använder sig av i studierna, hur de upplever den psykosociala miljön exempelvis bemötandet samt vilka stödåtgärder de har och är i behov av. Vi ville också se vad som kan utvecklas vidare i framtiden för att skapa en miljö tillgänglig för alla. Vi har relaterat till begrepp som krav, kontroll och coping för att se vilka faktorer som behövs för att studenter ska få en framgångsfull studiegång. Genom vår litteratursökning har vi också gjort jämförelser med tidigare studier från andra universitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat tre kvinnor i olika åldrar som läser olika program/kurser vid Mittuniversitetet. Därefter vände vi oss även till en av samordnarna för att kunna få en helhetsbild. Resultatet visade att studenter med dyslexi som har en stöttande och förstående omgivning inte ser några större hinder i att påbörja universitetsstudier. Ju bättre stöd på alla plan såsom anhöriga, studiekamrater och inom skolan desto mer motiverade att fullfölja studierna blev studenterna trots funktionshindret. För att få mer tillgänglig undervisning för alla anser vi att det krävs mer insatser med information kring funktionshinder samt utvecklande av andra pedagogiska inlärnings-stilar/undervisningsformer bland lärarna. Även en skrivverkstad bör etableras för alla studenter där de kan få hjälp i sitt uppsatsskrivande. Om dessa insatser införs så stärks kvalitén vilket skulle vara till gagn för alla studenter samt Mittuniversitetet.</p>

<p>Datorspel har under början av 2000-talet tagit världen med storm. Fenomenet har exploderat från att vara en angelägenhet främst för de redan frälsta till en internationell miljardindustri. Sverige är en av de bästa länderna i världen på datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhållningen. Ett funktionshinder kan försvåra eller helt förstöra spelupplevelsen. Läs i artikelserien om den svenska spelbranschens inställning till handikappanpassning, och ett förslag från socialdemokraterna om en ny datorspelspolitik. Upptäck ett ideellt amerikanskt projekt för att tillgängliggöra datorspel för alla. Lär känna Thomas, som med en hand möter sina motståndare på internets spelarenor, där alla spelar på olika villkor.</p>

No description available.

No description available.

Vår grundtanke med denna C- uppsats har varit att undersöka vilka strategier studenter med dyslexi använder sig av i studierna, hur de upplever den psykosociala miljön exempelvis bemötandet samt vilka stödåtgärder de har och är i behov av. Vi ville också se vad som kan utvecklas vidare i framtiden för att skapa en miljö tillgänglig för alla. Vi har relaterat till begrepp som krav, kontroll och coping för att se vilka faktorer som behövs för att studenter ska få en framgångsfull studiegång. Genom vår litteratursökning har vi också gjort jämförelser med tidigare studier från andra universitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat tre kvinnor i olika åldrar som läser olika program/kurser vid Mittuniversitetet. Därefter vände vi oss även till en av samordnarna för att kunna få en helhetsbild. Resultatet visade att studenter med dyslexi som har en stöttande och förstående omgivning inte ser några större hinder i att påbörja universitetsstudier. Ju bättre stöd på alla plan såsom anhöriga, studiekamrater och inom skolan desto mer motiverade att fullfölja studierna blev studenterna trots funktionshindret. För att få mer tillgänglig undervisning för alla anser vi att det krävs mer insatser med information kring funktionshinder samt utvecklande av andra pedagogiska inlärnings-stilar/undervisningsformer bland lärarna. Även en skrivverkstad bör etableras för alla studenter där de kan få hjälp i sitt uppsatsskrivande. Om dessa insatser införs så stärks kvalitén vilket skulle vara till gagn för alla studenter samt Mittuniversitetet.