<p>Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar. Ungdomarna hade olika rörelsehinder, synskador och kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten visade varierande möjligheter till förändring. Flera hinder kunde identifieras. Kamratrelationer var ett problematiskt område, oavsett funktionshinder, likaså möjligheten till beslutsfattande. Vidare fanns tendenser till överbeskydd och infantilisering, såväl från föräldrarnas sida som från samhället. Resultaten diskuterades utifrån tanken att samhällets syn på funktionshinder försvårar föräldrarnas strävan att göra ungdomarna självständiga. Inlärningsteorier användes som teoretisk ram för förståelse av olika förhållningssätt. Slutligen diskuterades hur föräldrar på olika sätt kan medverka till att relationen förändras.</p>

<p>Diagnostisering av olika avvikande beteenden är ett vanligt och ständigt aktuellt diskussionsämne i dagspress såväl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifråga generellt har svårt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som använder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva på arbetet med att få en diagnos till stånd, men upplever lättnad i samband med själva diagnostiseringen. Barnen upplever sannolikt inte några direkta skillnader i samband med diagnosen. Mödrarna tror inte att barnen kommer att stigmatiseras av den och analysen av diagnostiseringens konsekvenser visar att de i huvudsak är till barnens gagn.</p>

<p>Habiliteringen syftar till att främja barn med funktionshinders funktionsförmåga för att öka förutsättningarna för delaktighet i samhället. Habiliteringsplanering är ett sätt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förståelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i åldern 10-13 år intervjuades. Barnen hade olika rörelsehinder, talsvårigheter och/eller kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten innehåller en generellt positiv beskrivning av mötet med habiliteringen, men negativa aspekter som exempelvis avsaknad av eget inflytande beskrivs också. Resultaten diskuterades bland annat utifrån Antonovskys teorier om betydelsen av känslan av sammanhang för god hälsa samt psykologiska utvecklingsteorier. Slutligen diskuteras lämpliga åtgärder för ökning av barnets delaktighet och förståelse av habiliteringen.</p>

<p>Syftet med studien är att ta reda på vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgång. Syftet är också att kartlägga vilka omkringliggande faktorer på olika nivåer som påverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar även att ta upp närmiljöns och samhällets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lärare samt yrkesvalsläraren på en gymnasiesärskola. För att få en vidgad syn på elevens situation har vi även genomfört observationer. Eleven berättar för oss om sina drömmar och visioner inför sin framtid. Vi diskuterar dessa drömmar med såväl läraren som yrkesvalsläraren. Genom dessa diskussioner samt den litteratur och forskning vi tagit del av, finner vi både möjligheter och hinder för eleven att förverkliga sina drömmar. De möjligheter vi ser för eleven är bland andra hans självförtroende, skolans förhållningssätt, familjens stöd, lagar och rättigheter som finns i samhället. De hinder som finns är elevens grad av utvecklingsstörning, kommunens begränsade utbud av sysselsättning och att lagar och konventioner inte efterföljs såsom de borde.</p>

<p>Lek är en stor del i barns sociala och kognitiva utveckling och leken sker till stor del på lekplatser. Enligt svensk lag ska alla allmänna lekplatser vara tillgängliga för alla, innan utgången av år 2010. Syftet var att undersöka tillgängligheten på allmänna lekplatser i Sollefteå kommun för barn och föräldrar med nedsatt rörelseförmåga eller synskada. Arton allmänna lekplatser bedömdes utifrån instrumentet Housing Enabler. Resultatet visade att ingen av de arton lekplatserna är tillgängliga, då sand, stockar och gropar var vanligt förekommande. Dessutom hade alla lekplatser instabil ytbeläggning i form av sand och ojämn ytbeläggning i form av sprickor och gropar. Endast tre lekplatser hade taktila varningar i form av ett trästaket runt gungställningarna. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper om fysisk miljö bidra till att öka tillgängligheten på lekplatser, vilket samtliga kommuner i Sverige ska sträva efter att uppnå.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori. Studien visade att arbetshandikappkodningen har inverkat på individens väg till arbete på så sätt att det har lett till ett arbete anpassat efter personernas förmåga. Kodningen upplevdes dock som ett hinder att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller den andra frågeställningen kunde vi märka en viss påverkan på det övriga livet. Däremot kunde vi inte se om denna inverkan berodde på kodningen i sig eller det bakomliggande funktionshindret </p>

<p>Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lärare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, både ur elevens och lärarens synvinkel.</p><p> De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lärarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lärare har också varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar också att eleverna ser positivt på sin skolgång, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna är så anpassade att de kan ta sig fram överallt. </p><p>Mina slutsatser av intervjuerna är att det fungerar bra för dessa rörelsehindrade elever att gå integrerade i en helt vanlig klass. 3 av 4 lärare har fått bra stöd och hjälp av bl. a Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, elevernas föräldrar och barnhabiliteringen i den aktuella kommunen. Elevassistenterna fungerar bra ur både lärarnas och elevernas synvinkel. De är en tillgång för eleven men låter samtidigt eleverna klara så mycket de kan på egen hand.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.</p><p>Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa. En faktor som gav bättre livskvalitet hos patienterna var användning av protes. Bättre livskvalitet hos patienterna uppmättes i områdena arbetsmiljö och tillfredsställelse inom familjelivet, jämfört med icke amputerade personer. Författarna ansåg att efter en amputation så omvärderade patienten olika delar i livet och uppskattade andra saker mer än människor som var friska, som kanske tog dessa för givet.</p><p> </p><p>Nyckelord: Amputation, Livskvalitet, Funktionshinder</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The aim of this literature study was to describe the quality of life of persons who have undergone an amputation of a limb from a physical, mental and social perspective. Search through Medline, Cinahl databases and additional manual search in some of the articles reference lists was conducted. Seventeen articles were chosen for the analysis, which was carried out through a systematic approach and the findings in the articles results were grouped into three categories and nine subcategories. The quality of the articles was reviewed using checklists.</p><p>The results showed that patients who had been amputated had their whole existence changed. Factors that resulted in lower quality of life of patients were pain, worse physical function, decreased mobility and mental illness. One factor that resulted in better quality of life for patients was the use of prosthesis. Better quality of life in patients was measured in the areas of work environment and satisfaction in family life compared to the healthy subjects. The authors believed that after an amputation the patient revalued different aspects of life and appreciated other things more than people who are healthy, who might have taken things for granted.</p><p> </p><p>Keywords: Amputation, Quality of Life, Disability</p>

<p>På Solåkrabyn utanför Järna bor och arbetar psykiskt funktionshindrade vuxna. Den socialterapeutiska inriktningen gör att alla ska ha sysselsättning utifrån sin egen förmåga.</p><p>I Madelene Knutströms Trädgårdsgrupp är sysslorna årtidsanpassade. Just nu förbereds det för inför julmarknaden, men Afram hinner ändå leta efter småkryp.</p>

<p>Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats. Studien visade sammantaget att det finns behov av ekonomiskt och socialt stöd för att unga vuxna med särskolebakgrund ska få möjligheter att nå, få och behålla ett arbete/sysselsättning. Resultatet visade även på att det är av största vikt och betydelse att stöden är kontinuerliga och varaktiga. En ytterligare faktor som bidrog till ökade möjligheter för tillträde till arbetsmarknaden handlar om omgivningens förståelse, där tolerans och tålamod är ledord. Det handlade också om tidsaspekten vilken idag kan ses som en bristvara och utgift. En intressant upptäckt var, att det hos en del unga fanns en tilltro till sig själva vilken innebar att de ansåg att tillsammans med lite stöd och hjälp så kunde de klara av det mesta.</p>