Syftet med studien är att ta reda på vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgång. Syftet är också att kartlägga vilka omkringliggande faktorer på olika nivåer som påverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar även att ta upp närmiljöns och samhällets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lärare samt yrkesvalsläraren på en gymnasiesärskola. För att få en vidgad syn på elevens situation har vi även genomfört observationer. Eleven berättar för oss om sina drömmar och visioner inför sin framtid. Vi diskuterar dessa drömmar med såväl läraren som yrkesvalsläraren. Genom dessa diskussioner samt den litteratur och forskning vi tagit del av, finner vi både möjligheter och hinder för eleven att förverkliga sina drömmar. De möjligheter vi ser för eleven är bland andra hans självförtroende, skolans förhållningssätt, familjens stöd, lagar och rättigheter som finns i samhället. De hinder som finns är elevens grad av utvecklingsstörning, kommunens begränsade utbud av sysselsättning och att lagar och konventioner inte efterföljs såsom de borde.

No description available.

Lek är en stor del i barns sociala och kognitiva utveckling och leken sker till stor del på lekplatser. Enligt svensk lag ska alla allmänna lekplatser vara tillgängliga för alla, innan utgången av år 2010. Syftet var att undersöka tillgängligheten på allmänna lekplatser i Sollefteå kommun för barn och föräldrar med nedsatt rörelseförmåga eller synskada. Arton allmänna lekplatser bedömdes utifrån instrumentet Housing Enabler. Resultatet visade att ingen av de arton lekplatserna är tillgängliga, då sand, stockar och gropar var vanligt förekommande. Dessutom hade alla lekplatser instabil ytbeläggning i form av sand och ojämn ytbeläggning i form av sprickor och gropar. Endast tre lekplatser hade taktila varningar i form av ett trästaket runt gungställningarna. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper om fysisk miljö bidra till att öka tillgängligheten på lekplatser, vilket samtliga kommuner i Sverige ska sträva efter att uppnå.

På Solåkrabyn utanför Järna bor och arbetar psykiskt funktionshindrade vuxna. Den socialterapeutiska inriktningen gör att alla ska ha sysselsättning utifrån sin egen förmåga. I Madelene Knutströms Trädgårdsgrupp är sysslorna årtidsanpassade. Just nu förbereds det för inför julmarknaden, men Afram hinner ändå leta efter småkryp.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori. Studien visade att arbetshandikappkodningen har inverkat på individens väg till arbete på så sätt att det har lett till ett arbete anpassat efter personernas förmåga. Kodningen upplevdes dock som ett hinder att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller den andra frågeställningen kunde vi märka en viss påverkan på det övriga livet. Däremot kunde vi inte se om denna inverkan berodde på kodningen i sig eller det bakomliggande funktionshindret

No description available.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats. Studien visade sammantaget att det finns behov av ekonomiskt och socialt stöd för att unga vuxna med särskolebakgrund ska få möjligheter att nå, få och behålla ett arbete/sysselsättning. Resultatet visade även på att det är av största vikt och betydelse att stöden är kontinuerliga och varaktiga. En ytterligare faktor som bidrog till ökade möjligheter för tillträde till arbetsmarknaden handlar om omgivningens förståelse, där tolerans och tålamod är ledord. Det handlade också om tidsaspekten vilken idag kan ses som en bristvara och utgift. En intressant upptäckt var, att det hos en del unga fanns en tilltro till sig själva vilken innebar att de ansåg att tillsammans med lite stöd och hjälp så kunde de klara av det mesta.

No description available.

No description available.

Lampinen, S. (2013). School’s importance of physical activity for students with disabilities: From a teacher’s perspective. Thesis in Public Health. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle. Purpose: The aim of the study was to examine how teachers perceive that students in upper secondary education are related to physical activity. And analyze how upper secondary school works to promote physical activity for students with disabilities. Method: The study is based on five qualitative interviews with teachers and activity assistants in a secondary school in northern Sweden. The interviews were tape-recorded, transcribed and analyzed by content analysis. Results: According to the teachers it was important that the students experienced joy in physical activities. Another important aim was that physical education would provide a greater understanding of how lifestyle and physical activities influence health. Various methods were mentioned for promoting physical activity among students. Students’ attitude to physical activity within the school was perceived as positive. It was stated that the students rarely or never saw any barriers to physical activity. The biggest barriers mentioned by the informants were lack of time within the school scheme. Outside the school the most important barrier for physical activities could be the family culture. Conclusion: Based on the study's results we might conclude that the students’ active participation in physical activities and the teacher’s education were important factors in the promotion of physical activities.