Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med att utvecklabarns förståelse för naturvetenskap, särskilt kemiska processer och fysikaliska fenomen. För attnå syftet används följande frågeställningar: På vilket sätt ingår kemiska processer och fysikaliskafenomen i förskolans naturvetenskap?, samt Hur upplever pedagogerna arbetet med kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen?. Utgångspunkt för studien är den reviderade läroplanen förförskolan med större krav på pedagogers ansvar för barns lärande i naturvetenskap, inklusivebarns lärande om fysikaliska fenomen och kemiska processer. Studien har genomförts genomintervjuer med 12 pedagoger på en förskola i Mellansverige. Av studiens resultat framgår attpedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen och kemiska processer på ett varierat sätt.Konkreta exempel på fysikaliska fenomen är väderfenomen och årstider, elektricitet ochbalans/kraft/rörelse. Exempel på kemiska processer är växter/frön och kompost/sortering. Avintervjuerna framkommer att pedagogerna önskar mer kunskaper om vad fysikaliska fenomenoch kemiska processer kan innebära.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan.</p><p>I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5.</p><p>Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn.</p><p>Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen.</p><p>Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet.</p><p>Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of the study is to examine the attitude of parents towards the subject of Physics in preschool. Based on the answers received on my questionnaire, I have concluded that parents believe that children’s spontaneous and curious questioning is of great value and will encourage the will and joy of learning. Furthermore, parents believe it is important to have educationalists who are sharp and who, as a base of their teaching, include play and joyful experiences when teaching the subject of Physics, all while reaching the goals set for the 5th grade.</p><p>There are many phenomena that are explained in Physics, such as sound, light, energy, magnetism etc. According to the curriculum of preschool, all children should be challenged in their scientific thinking and the teaching should be relevant to children their age.</p><p>The scientific subject of Physics exists in preschool, although it is not known as Physics. Preschool teachers help to develop children’s curiosity and encourage them to seek answers around everyday questions in Physics and the meaning of its phenomena.</p><p>In conclusion, it is showed that parents do believe that children ought to develop what they feel is fun within the subject of Physics.</p><p>Keywords: attitude of parents, physical phenomena, curiosity</p>

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan. I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5. Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn. Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen. Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet. Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet / Abstract The purpose of the study is to examine the attitude of parents towards the subject of Physics in preschool. Based on the answers received on my questionnaire, I have concluded that parents believe that children’s spontaneous and curious questioning is of great value and will encourage the will and joy of learning. Furthermore, parents believe it is important to have educationalists who are sharp and who, as a base of their teaching, include play and joyful experiences when teaching the subject of Physics, all while reaching the goals set for the 5th grade. There are many phenomena that are explained in Physics, such as sound, light, energy, magnetism etc. According to the curriculum of preschool, all children should be challenged in their scientific thinking and the teaching should be relevant to children their age. The scientific subject of Physics exists in preschool, although it is not known as Physics. Preschool teachers help to develop children’s curiosity and encourage them to seek answers around everyday questions in Physics and the meaning of its phenomena. In conclusion, it is showed that parents do believe that children ought to develop what they feel is fun within the subject of Physics. Keywords: attitude of parents, physical phenomena, curiosity

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Omformuleringen gav förhoppningar om att begreppens innebörd skulle konkretiseras för förskolläraren och på så vis underlätta förutsättningarna för att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Resultatet visade att revideringen av begreppet naturvetenskapliga fenomen har inneburit ett förtydligande i att även kemi och fysik ingår och ska beröras i aktiviteter inom naturvetenskap. Vi uppmärksammade två övergripande mönster i respondenternas uttryck kring kemi och fysik under intervjuerna. Ämnena valdes antingen bort medvetet på grund av för lite ämneskunskap eller glömdes bort i förhållande till delen med natur och biologi. Förskollärarna insåg mestadels att de arbetat med kemi och fysik efter att aktiviteten genomförts. Om delen med kemiska processer och fysikaliska fenomen inte är ett medvetet centralt val att beröra innan aktiviteten påbörjats ställde vi oss frågan om målet kan uppnås när man inte varit aktivt medveten om ämnena under aktiviteten? Dock ansåg majoriteten av förskollärarna att de uppnådde målet men ifrågasätta under intervjun när de egentligen kan säga att ett mål är uppnått. Studien visar att det har blivit tydligare för förskollärarna att kemi och fysik ingår i begreppet naturvetenskap men ett nytt problem har uppstått, nämligen är att de inte anser sig förstå innebörden av de nya begreppen. Respondenterna uttryckte en önskan om förtydligande av begreppen samt kompetensutveckling inom området för att kunna arbeta med kemi och fysik i större utsträckning.

Snuggan och Käringsjön är två små skogssjöar i norra Stockholm. De två sjöarna undersöktes i fält under hösten 2017. De mätningar som då gjordes i fält var temperatur, pH, ledningsförmåga och vattenflöde. På laboratorium mättes klorinitet, alkalinitet och totalfosfor för proverna tagna från respektive sjö. Resultatet tyder på att en större mängd salt transporteras genom sjöarna, i synnerhet Snuggan var utsatt genom sitt läge nära trafikerade vägar och bebyggelse. En viss mängd näringsämnen transporteras genom båda sjöarna. Snuggan förefaller vara i balans i fråga om näring, men i Käringsjön estimeras en ackumulation på ca 10 kg fosfor till sjön årligen. Det är en stor mängd att ta emot för en så liten sjö som är naturligt näringsfattig och leder till en ökad risk för problem med övergödning i sjön. Orsaker som kan ligga bakom är hur mark- och skogsbruk i tillrinningsområdena sköts men också i hur mark i området har exploaterats. En annan orsak kan ligga hos klimatförändringar som högre temperaturer och mer regn. / Snuggan and Käringsjön are two small forest lakes in the northern Stockholm area. The two lakes were examined in the field in autumn 2017. The measurements in the field were temperature, pH, conductivity and water flow. In the laboratory, chlorinity, alkalinity and total phosphorus were measured from samples taken from the lakes respectively. The results indicate that large amounts of salt are transported through the lakes, where especially the environment in Snuggan is exposed by its location nearby roads and buildings. Certain amounts of nutrients are transported through both lakes. Snuggan appear to be in balance in terms of nutrients. However in Käringsjön about 10 kg of phosphorus is accumulated each year which is a lot to receive for such a small lake that is naturally low in nutrients and increases the risks for eutrophication in the lake. The management of the land and the forest in the catchment areas may have caused the serious changes of the state of Käringsjön noted comparatively recently. Another contributing factor to the changes could be a climate change (such as higher temperatures and more rain).

No description available.

Bakgrund Kemiska processer pågår i allt det som kallas liv och hela vår omvärld består av fysikaliska fenomen. I förskolans verksamhet ska barn få möjlighet att utveckla en grundläggande förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Kommunikation mellan förskollärare och barn är en viktig del i lärandet av de naturorienterande ämnena. Begynnande naturvetenskap är ett begrepp som används i frågan om vilket innehåll naturvetenskap ska ha i det pedagogiska arbetet med barn i förskolan. Begynnande naturvetenskap tar utgångspunkt i samspelet mellan barn och förskolläraren, där barns intresse och nyfikenhet styr det pedagogiska arbetet. Studien utgår ifrån Läroplansteorin. Syfte Syftet i denna studie är att ta reda på hur förskollärare tolkar och omsätter det läroplansmål som handlar om att förskolan ska sträva mot att barnen ska utveckla förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är sju förskollärare som varit verksamma i förskolan mer än fem år. Data har samlats in och sju intervjuer har analyserats. Resultat Resultatet visar att förskollärarna har olika tolkningar av kemiska processer och fysikaliska fenomen samt hur det omsätts i förskolans verksamhet. I följd av olika tolkningar framgår begränsningar som kan finnas i det pedagogiska arbetet med barnen. Kemiska processer relateras ofta till vattnets aggregationsformer, men även till kemiska blandningar och lösningar. Fysikaliska fenomen relateras till det fysikaliska området kraft och rörelse samt fenomenen lufttryck, friktion och flyta/sjunka. Majoriteten av förskollärarna beskriver utifrån erfarenheter att det finns en skillnad i arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen med yngre respektive äldre barn i förskolan. Begränsningarna är förskollärarens egna inställning och kunskap till arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen samt material- och tidsbrist och stora barngrupper.

Det behövs undervisning av kemi och fysik i förskolan. Uppfattningen om hur denna ska bedrivas för att främja yngre barns lärande är inte enhetlig. Därför kommer denna studie vara inriktad på att undersöka huruvida barnböcker kan vara ett verktyg för att identifiera och utveckla kunskap om fysikaliska fenomen. Forskningsfrågan studien syftar att besvara är “Hur uttrycks fysikaliska fenomen relaterade till luft i barnböcker?”. Innehållsanalys med multimodalt perspektiv användes som metod där innehållet i sju böcker systematiskt och objektivt gicks igenom. Böckerna som valdes ut till analysen handlade om väderförhållanden, de var således inte skrivna för att presentera naturvetenskapliga fenomen. Dimensionerna som framkom under analysen var följande “Hur luft uttrycks”, “Luft i rörelse”, “Luftens temperatur”, “Företeelser som är i behov av luft” och “Antropomorfism/ Animism och metaforer”. Därefter fördes olika kategorier med begrepp in under dessa utifrån böckernas innehåll. Resultatet visade att böckerna använder sig av ett rikt språkbruk och har ett varierat utbud av hur fysikaliska fenomen relaterade till hur luft uttrycks. Böckerna vars innehåll analyserades kan ge många uppslag till hur luft kan presenteras i förskolan.

The purpose of this study is to gain understanding of when and how the preschool teacher is working with physics in preschool, and if there is any difference in the work depending on the age of the children. The survey was conducted with qualitative interviews with ten preschool teachers. The result of the survey showed that there are some differences and similarities in the work of physics in preschool depending on the age group you are working in. The activities chosen to make physics visible to the children, and how to help each other in different departments to get tips and advice for work with physics was different. The teachers of toddlers section (1-3) saw physics in everyday situations and tried to take advantage of these situations and they felt lonely in their planning of work with physics. While large children's departments (3-5) had planned activities and took advantage of physics in everyday situations with the work with physics and they had more collaboration between different departments. All teachers see the time they go to the forest as the planned time they have focused on natural sciences and physics. But physics is not usually visible during this time. / Syftet med detta examensarbete är att få en uppfattning om när och hur förskollärare arbetar med fysik i förskolan och om det är någon skillnad i arbetet beroende på vilken ålder det är på barnen i den barngrupp man arbetar. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med 10 förskollärare. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa skillnader och likheter i arbetet med fysik i förskolan beroende på vilken åldersgrupp man arbetar i. Vilka aktiviteter man väljer för att synliggöra fysik för barnen och hur man tar hjälp av varandra på olika avdelningar för att få tips och råd inför arbetet med fysik skilde sig åt. Pedagogerna på småbarnsavdelning(1-3) såg fysik mestadels i vardagen och försökte ta tillvara på dessa situationer och de kände sig ensamma i sin planering kring arbetet med fysik. Storbarnsavdelningarna(3-5) hade däremot planerade aktiviteter men tog också tillvara på fysik i vardagen i arbetet kring fysik och de hade mer samarbete mellan avdelningar. Samtliga pedagoger ser den tid de går till skogen som den planerade tid som de har inriktad mot naturvetenskap och fysik. Men fysik synliggörs vanligtvis inte under denna tid.