Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med att utvecklabarns förståelse för naturvetenskap, särskilt kemiska processer och fysikaliska fenomen. För attnå syftet används följande frågeställningar: På vilket sätt ingår kemiska processer och fysikaliskafenomen i förskolans naturvetenskap?, samt Hur upplever pedagogerna arbetet med kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen?. Utgångspunkt för studien är den reviderade läroplanen förförskolan med större krav på pedagogers ansvar för barns lärande i naturvetenskap, inklusivebarns lärande om fysikaliska fenomen och kemiska processer. Studien har genomförts genomintervjuer med 12 pedagoger på en förskola i Mellansverige. Av studiens resultat framgår attpedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen och kemiska processer på ett varierat sätt.Konkreta exempel på fysikaliska fenomen är väderfenomen och årstider, elektricitet ochbalans/kraft/rörelse. Exempel på kemiska processer är växter/frön och kompost/sortering. Avintervjuerna framkommer att pedagogerna önskar mer kunskaper om vad fysikaliska fenomenoch kemiska processer kan innebära.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan.</p><p>I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5.</p><p>Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn.</p><p>Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen.</p><p>Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet.</p><p>Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of the study is to examine the attitude of parents towards the subject of Physics in preschool. Based on the answers received on my questionnaire, I have concluded that parents believe that children’s spontaneous and curious questioning is of great value and will encourage the will and joy of learning. Furthermore, parents believe it is important to have educationalists who are sharp and who, as a base of their teaching, include play and joyful experiences when teaching the subject of Physics, all while reaching the goals set for the 5th grade.</p><p>There are many phenomena that are explained in Physics, such as sound, light, energy, magnetism etc. According to the curriculum of preschool, all children should be challenged in their scientific thinking and the teaching should be relevant to children their age.</p><p>The scientific subject of Physics exists in preschool, although it is not known as Physics. Preschool teachers help to develop children’s curiosity and encourage them to seek answers around everyday questions in Physics and the meaning of its phenomena.</p><p>In conclusion, it is showed that parents do believe that children ought to develop what they feel is fun within the subject of Physics.</p><p>Keywords: attitude of parents, physical phenomena, curiosity</p>

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan. I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5. Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn. Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen. Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet. Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet / Abstract The purpose of the study is to examine the attitude of parents towards the subject of Physics in preschool. Based on the answers received on my questionnaire, I have concluded that parents believe that children’s spontaneous and curious questioning is of great value and will encourage the will and joy of learning. Furthermore, parents believe it is important to have educationalists who are sharp and who, as a base of their teaching, include play and joyful experiences when teaching the subject of Physics, all while reaching the goals set for the 5th grade. There are many phenomena that are explained in Physics, such as sound, light, energy, magnetism etc. According to the curriculum of preschool, all children should be challenged in their scientific thinking and the teaching should be relevant to children their age. The scientific subject of Physics exists in preschool, although it is not known as Physics. Preschool teachers help to develop children’s curiosity and encourage them to seek answers around everyday questions in Physics and the meaning of its phenomena. In conclusion, it is showed that parents do believe that children ought to develop what they feel is fun within the subject of Physics. Keywords: attitude of parents, physical phenomena, curiosity

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Omformuleringen gav förhoppningar om att begreppens innebörd skulle konkretiseras för förskolläraren och på så vis underlätta förutsättningarna för att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Resultatet visade att revideringen av begreppet naturvetenskapliga fenomen har inneburit ett förtydligande i att även kemi och fysik ingår och ska beröras i aktiviteter inom naturvetenskap. Vi uppmärksammade två övergripande mönster i respondenternas uttryck kring kemi och fysik under intervjuerna. Ämnena valdes antingen bort medvetet på grund av för lite ämneskunskap eller glömdes bort i förhållande till delen med natur och biologi. Förskollärarna insåg mestadels att de arbetat med kemi och fysik efter att aktiviteten genomförts. Om delen med kemiska processer och fysikaliska fenomen inte är ett medvetet centralt val att beröra innan aktiviteten påbörjats ställde vi oss frågan om målet kan uppnås när man inte varit aktivt medveten om ämnena under aktiviteten? Dock ansåg majoriteten av förskollärarna att de uppnådde målet men ifrågasätta under intervjun när de egentligen kan säga att ett mål är uppnått. Studien visar att det har blivit tydligare för förskollärarna att kemi och fysik ingår i begreppet naturvetenskap men ett nytt problem har uppstått, nämligen är att de inte anser sig förstå innebörden av de nya begreppen. Respondenterna uttryckte en önskan om förtydligande av begreppen samt kompetensutveckling inom området för att kunna arbeta med kemi och fysik i större utsträckning.

Snuggan och Käringsjön är två små skogssjöar i norra Stockholm. De två sjöarna undersöktes i fält under hösten 2017. De mätningar som då gjordes i fält var temperatur, pH, ledningsförmåga och vattenflöde. På laboratorium mättes klorinitet, alkalinitet och totalfosfor för proverna tagna från respektive sjö. Resultatet tyder på att en större mängd salt transporteras genom sjöarna, i synnerhet Snuggan var utsatt genom sitt läge nära trafikerade vägar och bebyggelse. En viss mängd näringsämnen transporteras genom båda sjöarna. Snuggan förefaller vara i balans i fråga om näring, men i Käringsjön estimeras en ackumulation på ca 10 kg fosfor till sjön årligen. Det är en stor mängd att ta emot för en så liten sjö som är naturligt näringsfattig och leder till en ökad risk för problem med övergödning i sjön. Orsaker som kan ligga bakom är hur mark- och skogsbruk i tillrinningsområdena sköts men också i hur mark i området har exploaterats. En annan orsak kan ligga hos klimatförändringar som högre temperaturer och mer regn. / Snuggan and Käringsjön are two small forest lakes in the northern Stockholm area. The two lakes were examined in the field in autumn 2017. The measurements in the field were temperature, pH, conductivity and water flow. In the laboratory, chlorinity, alkalinity and total phosphorus were measured from samples taken from the lakes respectively. The results indicate that large amounts of salt are transported through the lakes, where especially the environment in Snuggan is exposed by its location nearby roads and buildings. Certain amounts of nutrients are transported through both lakes. Snuggan appear to be in balance in terms of nutrients. However in Käringsjön about 10 kg of phosphorus is accumulated each year which is a lot to receive for such a small lake that is naturally low in nutrients and increases the risks for eutrophication in the lake. The management of the land and the forest in the catchment areas may have caused the serious changes of the state of Käringsjön noted comparatively recently. Another contributing factor to the changes could be a climate change (such as higher temperatures and more rain).

No description available.

Bakgrund Kemiska processer pågår i allt det som kallas liv och hela vår omvärld består av fysikaliska fenomen. I förskolans verksamhet ska barn få möjlighet att utveckla en grundläggande förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Kommunikation mellan förskollärare och barn är en viktig del i lärandet av de naturorienterande ämnena. Begynnande naturvetenskap är ett begrepp som används i frågan om vilket innehåll naturvetenskap ska ha i det pedagogiska arbetet med barn i förskolan. Begynnande naturvetenskap tar utgångspunkt i samspelet mellan barn och förskolläraren, där barns intresse och nyfikenhet styr det pedagogiska arbetet. Studien utgår ifrån Läroplansteorin. Syfte Syftet i denna studie är att ta reda på hur förskollärare tolkar och omsätter det läroplansmål som handlar om att förskolan ska sträva mot att barnen ska utveckla förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är sju förskollärare som varit verksamma i förskolan mer än fem år. Data har samlats in och sju intervjuer har analyserats. Resultat Resultatet visar att förskollärarna har olika tolkningar av kemiska processer och fysikaliska fenomen samt hur det omsätts i förskolans verksamhet. I följd av olika tolkningar framgår begränsningar som kan finnas i det pedagogiska arbetet med barnen. Kemiska processer relateras ofta till vattnets aggregationsformer, men även till kemiska blandningar och lösningar. Fysikaliska fenomen relateras till det fysikaliska området kraft och rörelse samt fenomenen lufttryck, friktion och flyta/sjunka. Majoriteten av förskollärarna beskriver utifrån erfarenheter att det finns en skillnad i arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen med yngre respektive äldre barn i förskolan. Begränsningarna är förskollärarens egna inställning och kunskap till arbetet med kemiska processer och fysikaliska fenomen samt material- och tidsbrist och stora barngrupper.

Det behövs undervisning av kemi och fysik i förskolan. Uppfattningen om hur denna ska bedrivas för att främja yngre barns lärande är inte enhetlig. Därför kommer denna studie vara inriktad på att undersöka huruvida barnböcker kan vara ett verktyg för att identifiera och utveckla kunskap om fysikaliska fenomen. Forskningsfrågan studien syftar att besvara är “Hur uttrycks fysikaliska fenomen relaterade till luft i barnböcker?”. Innehållsanalys med multimodalt perspektiv användes som metod där innehållet i sju böcker systematiskt och objektivt gicks igenom. Böckerna som valdes ut till analysen handlade om väderförhållanden, de var således inte skrivna för att presentera naturvetenskapliga fenomen. Dimensionerna som framkom under analysen var följande “Hur luft uttrycks”, “Luft i rörelse”, “Luftens temperatur”, “Företeelser som är i behov av luft” och “Antropomorfism/ Animism och metaforer”. Därefter fördes olika kategorier med begrepp in under dessa utifrån böckernas innehåll. Resultatet visade att böckerna använder sig av ett rikt språkbruk och har ett varierat utbud av hur fysikaliska fenomen relaterade till hur luft uttrycks. Böckerna vars innehåll analyserades kan ge många uppslag till hur luft kan presenteras i förskolan.

The purpose of the study is to contribute with knowledge of how an investigative approach can assist children of different ages in acquiring new knowledge and reinforcing existing knowledge about the falling motion of various artifacts based on an inclined plane. Eight children participated in the study, from three different age-divided departments. The starting point of the activity was inspired by the Reggio Emilia philosophy's thoughts on the unfinished material, where the children were asked to examine the fall movement of four different artefacts along an inclined plane. The observation is based on Predict, observe, explain scientific methodology. In the initial discussions, the children were asked to formulate hypotheses about the various artefacts’ motion along the incline, and then test and observe the phenomenon. The activity ended with reflections on their experiences about the practical elements. The study studied how the children in different ages acted and expressed themselves during the activity. The analysis is based on Piaget's stage theory and Vygotsky's view of learning about how children mediate knowledge. The results show that the children have a good ability to express themselves to try to explain and understand different physical phenomena such as friction, force and speed based on their own conditions. However, the ability to reflect differs between the different ages. The children aged 5–6 years show not only the ability to formulate hypotheses but also to explain their hypotheses, where they link their explanations to the shape of the object. At the same time, the younger children thought outside the box and explored the phenomenon of friction thoroughly. A crucial role is how the educator formulates his or her questions to develop the children's lifelong learning. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur det undersökande arbetssättet kan hjälpa barn i olika åldrar att erövra nya kunskaper och förstärka befintlig kunskap kring olika artefakters fallrörelse utifrån ett lutande plan. I studien deltog åtta barn i åldern 2–6 år som delades in utifrån tre olika grupper baserat på förskolans åldersindelade avdelningar. Aktivitetens utgångspunkt var inspirerad av Reggio Emilia filosofins tankar om det ofärdiga materialet där barnen, med hjälp av ett lutande plan och fyra olika artefakter, fick undersöka fallrörelsen. Observationerna bygger på Predict, observe, explain naturvetenskapliga metodik. Barnen fick i de inledande diskussionerna formulera hypoteser om de olika artefakternas rörelse utmed planet, för att sedan pröva och observera fenomenet. Aktiviteten avslutades med reflektioner om deras upplevelser. I studien undersöktes hur barnen i olika åldrar agerade och uttryckte sig under aktiviteten. Analysen baseras på Piaget stadieteori och Vygotskijs syn på lärande om hur barn medierar kunskap. Resultatet visar att barnen har en god förmåga att uttrycka sig för att försöka förklara och förstå olika fysikaliska fenomen som friktion, kraft och hastighet, utifrån sina egna förutsättningar. Däremot skiljer sig barnens reflektionsförmåga beroende på ålder. Barnen i åldrarna 5–6 år visar inte bara förmågan att formulera hypoteser utan också att ge en förklaring till sina hypoteser, där de kopplar sina förklaringar till föremålets form. Samtidigt som de yngre barnen tänker utanför boxen och utforskar fenomenet friktion grundligt. En avgörande roll är hur pedagogen formulerar sina frågor för att utveckla barnens livslånga lärande.