Syfte: Syftet var att utifrån litteratur beskriva livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass-operation samt att granska kvaliteten på urvalsmetoden i de ingående artiklarna. Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat markant världen över vilket är ett stort hälsoproblem. Fetma medför en rad hälsorisker och kan påverka livskvaliteten negativt. Gastric bypass är en operation som genomförs för att uppnå viktminskning samt förbättra livskvalitet hos denna patientgrupp. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design. Vetenskapliga artiklar söktes i PubMed och 13 inkluderades i studien, dessa artiklar bearbetades och sammanfattades. Huvudresultat: Det har visat sig att livskvaliteten efter en gastric bypass operation förändras. Den fysiska dimensionen av begreppet ökar markant medans den mentala dimensionen har en knapp ökning och tenderar att återgå till den preoperativa utgångspunkten vid ett- och tvåårsuppföljningar. Slutsats: Livskvaliteten efter en gastric bypass ökar men inom begreppet finner författarna markanta skillnader mellan den fysiska och mentala komponenten. Alla individer har individuella behov och det åligger sjuksköterskan att identifiera och tillgodose dessa för att individens ska kunna uppnå en högre livskvalitet även i den mentala komponenten. / The aim: The aim of this study was to describe quality of life in patients who had undergone a gastric bypass surgery and examine the quality of the included articles sample. Objective: Overweight and obesity has increased radically worldwide and is a large health problem. Obesity comes with a number of health risks and might have a negative impact on quality of life. Obese patients undergo gastric bypass surgery to achieve weight loss and improve their quality of life. Methods: This study had a descriptive design. Scientific articles were found by searching in PubMed. Thirteen articles where included in the study, these where processed and summarized. Findings: After a gastric bypass surgery it has been discovered that quality of life changes. The physical dimension of the concept increases markedly while the mental dimension has a slight increase and tends to return to the preoperative starting point for one-and two-year follow-ups. Conclusion: Quality of life after gastric bypass increases but within the concept the authors find significant differences between the physical and mental component. Every individual has individual needs, and it is up to the nurse to identify and meet these to achieve a higher quality of life in the mental component.

Övervikt och fetma har ökat kraftig de senaste åren och risken för följdsjukdomar har därmed ökat markant. I samband med övervikt och fetma kan den hälsorelaterade livskvaliteten komma att påverkas. En av de metoder som används för att hjälpa dessa  patienter att minska i vikt är kirurgi i viktminskningssyfte. Syftet med studien var att belysa patienters hälsorelaterade livskvalitet efter kirurgi i viktminskningssyfte. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Studiens resultat visade att de variabler som kan påverka den hälsorelaterade livskvalitén var fysisk aktivitet, psykiska funktioner och smärta. De patienter som  genomgått någon form av kirurgi i viktminskningssyfte fick generellt sett en högre hälsorelaterad livskvalitet under flera månader postoperativt, ibland upp till flera år. Vissa skillnader fanns mellan patienterna beroende på om de var  män eller kvinnor, gifta eller ogifta. Vidare forskn behöver göras på skillnader mellan kön, samt hur de hälsorelaterade livskvalitén förändras under lång tid.

Syftet med studien var att beskriva vilket stöd gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation. Studien hade en beskrivande design och sjutton gastric bypass-opererade svenskar deltog. Data insamlades genom semistrukturerade frågeformulär via mail och materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och ett tema. Kategorin Känna sig utelämnad beskriver hur deltagarna upplevde ett bristande stöd från sjukvården inför sin operation. I kategorin framkom en saknad av psykologiskt stöd både före och efter gastric bypass-operationen. Kategorin beskriver också den bristande uppföljningen efter operationen. Kategorin Känna trygghet skildrar betydelsen av information före ingreppet och vikten av att vara förberedd på livet efter operationen. Kategorin visar hur viktigt stöd från sjukvården, anhöriga och andra opererade var för att känna trygghet. Den tredje kategorin, Stå på egna ben, visar att de gastric bypass-opererade tog eget ansvar för att söka information före och efter operationen och att de då inte var i behov av stöd från sjukvården. Temat Så stor, men ändå så liten - att ta eget ansvar för ett livsavgörande beslut, men ändå behöva stöd med förbindelsen framkom ur kategorierna och beskriver vilket stöd de gastric bypass-opererade upplever att de behöver före och efter sin operation. / The aim of the study was to describe what kind of support patients who undergo gastric bypass-surgery needs. The study had a descriptive design and seventeen Swedish participants who’ve had a gastric bypass were recruited. Data were collected by a semi structured question form through mail and the material was analyzed using qualitative content analysis. The result is presented in three categories and one theme. The category Feeling left out describes how the participants experienced a lack of support before their surgery. In this category a lack of psychological support, both before and after surgery, came out. The category also describes the loss of follow-up after surgery. The category Feeling at ease describes the importance of information before surgery and to be prepared for life after surgery. The category also shows the importance of support from healthcare services, relatives and other people who’ve had a gastric bypass, to feel at ease. The third category, To stand on my own two feet, showed that the participants took own responsibility to get as much information as possible before and after surgery and that they were not in need of support from healthcare services. The theme So big, but still so small – to take own responsibility for a life changing decision, but still be in need of support with the connection emerges from the categories and describes the patients need of support before and after gastric bypass.

The share of human beings with overweight or obesity is increasing. This has become a problem for society since obesity often leads to illness. This illness affects life negatively and often leads to depression, absence from work and medical care. One treatment against obesity is to do bariatric surgery, or Gastric bypass. The purpose of the study was to illuminate the experiences of care encompassing Gastric bypass surgery. The method used to illuminate this was a qualitative content analysis. The result emerged into five categories: Turning point in life, Lack of information, Need of more support, Lifestyle change is essential and S S urgery a start of something new. Suggestions for health care improvements were: cooking classes, group meetings, initially mandatory counseling, information about different sorts of physical training, improved follow up, staff and patients must be more updated concerning the surgery. The surgery has become a new start in life, a changed lifestyle with more quality and happiness than before. The people are more energetic and willing to be more active after surgery. / Andelen människor med övervikt eller fetma ökar. Detta har blivit ett samhällsproblem eftersom överviktiga drabbas av följdsjukdomar som negativt påverkar deras liv vilket leder till bland annat depressioner, mer sjukskrivningar och vårdbehandlingar. En behandling mot fetma är att operera magsäcken, en så kallad Gastric bypass. Syftet med denna studie var att belysa människors erfarenheter av vården före, under och efter en Gastric bypass operation. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har sammanställts i fem kategorier: Vändpunkt i livet, Bristande information, Behov av mer stöd, Livsstilsförändring krävs och Operationen en början på något nytt. Förslag på förändringar som uppdagats är: matlagningskurser, gruppmöten, inledningsvis obligatoriska samtalsstöd, information om olika träningsformer, personliga möten eller någon form av ökad uppföljning, vårdpersonal och patienter måste vara mer pålästa om vad en operation innebär och söka information själva. Dessa operationer har inneburit en nystart på livet, en förändrad livsstil med större kvalitet och livsglädje nu än innan, informanterna orkar och vill mer idag.

Fetma ökar världen över och likaså gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation är att åstadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsäcken, vilket resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat matintag. Ett centralt mål inom överviktskirurgi är en ökad livskvalité. Det är därför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn. Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien är induktiv och utgår ifrån en kvalitativ ansats och baseras på en manifest analys utifrån textens innehåll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgått en gastric bypass-operation. Analysen gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell. Tre huvudkategorier och sex underkategorier framkom. Huvudkategorierna består av: (1)Mental förberedelse, (2) Ansvarstagande och (3) Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp. Mental förberedelse beskriver hur deltagarna söker och använder information om operationen och om en inre dialog som personerna förde med sig själva. Vidare skildrar Att släppa på kontrollen och ta emot hjälp hur personerna nyttjade personer i sin omgivning för en stödjande funktion. Här beskrivs också att personerna fick en insikt om att de hade få möjligheter att påverka situationen och därför var tvungna att acceptera den som den var. Ansvarstagande skildrar vad inspiration och motivation hade för positiv inverkan hos individerna till att nå sina mål samt hur de gick tillväga för att kontrollera och planera vardagen utifrån sina nya förutsättningar. / Obesity in the world is increasing and likewise the amount of gastric bypass surgery. The purpose of the surgery is to accomplish a weightloss by reducing the size of the stomach, which results in reduced hunger and intake of food. A central goal of obesity surgery is an increased quality of life. Therefore, it is important to see the treatment as a whole and not observe the weightloss as the only significant factor. The aim of this study was to describe the strategies of actions that have been used by patients who have experienced a gastric bypass- operation. The structure of this study is inductive and is in line with a qualitative methodology and based upon a manifested analysis of the content of six different blogs written by six individuals who have experienced a gastric bypass- operation. The analysis has been done based upon Friberg’s five step model. During the analytical process, nine categories emerged of which three main- categories are divided in (1) Mental preparation, Responsibility and (3) To let go of control and receive help. Mental preparation concerns the operation and the furthermore the use of this information as well as the process of the patient’s internal dialogue. To let go of control and accept help includes how the patients utilized internal dialogue. To let go of control and accept help includes how the patients utilized people in their surroundings to create a supporting network during the process of the operation. Furthermore, this part describes the emerging of an understanding of the fact that they were very limited in affecting the process in question and consequently had to accept the situation as it was. Responsibility describes how inspiration and motivation influenced the individuals positively to reach their personal goals and furthermore how they managed to outline and organize their everyday life in accordance with the new conditions that had appeared as a result of the process surrounding a gastric bypass- operation.

Efter operation och anestesi får patienter ofta en negativ påverkan på magsäck och tarmar. Illamående och kräkningar är ett stort problem och många har svårt att komma igång med intag av föda och normal tarmfunktion då magsäcken och tarmarna ”står stilla”. Flera faktorer bidrar- bl.a. smärtan, det kirurgiska traumat och de läkemedel vi ger i samband med anestesin. Av de senare är opioider, d.v.s morfin och morfinliknande läkemedel, starkt bidragande. I detta avhandlings- arbete har opioiders effekter på magsäckens motilitet studerats. Med ett absorptionstest (paracetamolmetoden) studerades hos frivilliga hur opioiden remifentanil påverkar magsäckstömning och om kroppspositionen har betydelse för tömningshastigheten ut i tarmen. Remifentanil fördröjde magsäcks-tömningen och under pågående opioid behandling hade kroppspositionen ingen större betydelse, vilket det däremot hade under kontrollförsöken. Med samma metod jämförde vi hos patienter två anestesimetoder och studerade magsäcks-tömning direkt efter en operation. Ingen skillnad kunde påvisas mellan en opioidbaserad och en opioidfri anestesi, men inom respektive grupp var det en stor variation i magsäckstömning mellan individerna. Med en barostat studerades tonus i övre delen av magsäcken. Hos hälften av de frivilliga orsakade remifentanil en ökning av tonus och hos den andra hälften en minskning av tonus. Vidare undersöktes hos en grupp patienter opioiden fentanyls påverkan på den elektriska aktiviteten i magsäcken. Med en elekroga-strograf (EGG) registrerades de långsamma elektriska vågor som koordinerar muskelrörelserna i magsäcken. Hos hälften av de undersökta påverkades aktiviteten av fentanyl med en sänkt vågfrekvens eller upphörande av vågor, medan aktiviteten var opåverkad hos den övriga hälften. För att finna en förklaring till variationen gjordes genetiska analyser av genen för opioidreceptorn hos de undersökta i barostat och EGG studierna. Variationer i genomet, s.k. polymorfism, var inte associerad till utfallen i studierna. Studierna har visat på att opioider har en uttalad effekt på magsäckens motilitet och att den varierar kraftigt mellan individer. Polymorfism i genen för opioid- receptorn förklarade inte skillnaden mellan individer. Direkt efter operation bidrar sannolikt andra faktorer än anestesimetod till det variabla utfallet i magsäckstömning. / After anesthesia and/or surgical procedures, gastrointestinal motility is commonly impaired. The causes are multifactorial, with surgical trauma, pain and perioperative drugs playing a major role. This thesis explores opioid effects on gastric motility in healthy volunteers and patients undergoing surgery. Gastric emptying was studied by an absorption test (paracetamol method), and in healthy volunteers a remifentanil infusion delayed gastric emptying. Body position altered emptying during the control situations, but not during the remifentanil infusion. Further, two anesthetic methods were compared and no differences were found in immediate postoperative gastric emptying between a remifentanil/propofol based intravenous anesthesia and an opioid free inhalational anesthesia, although the interindividual variability was high. Proximal gastric tone was studied using a gastric barostat. An infusion of remifentanil caused two patterns of reaction regarding gastric tone, with half of the subjects increasing and half decreasing in gastric tone. Gastric myoelectrical activity was evaluated with electrogastrography (EGG), and a bolus dose of fentanyl caused a decrease in frequency of the gastric slow waves or disrupted this activity. However, the activity was unaffected in half of the investigated subjects. Analysis of polymorphisms (A118G and G691C) in the µ-opioid receptor gene was performed to find an explanation for the great interindividual variations seen in the barostat and EGG studies, but no association could be found. These studies have shown that opioids have pronounced effects on gastric motility with variable individual responses that are difficult to predict. Polymorphisms in the µ-opioid receptor gene could not explain the variations. Postoperatively, other factors might contribute more than opioids to the impairment in gastric motility. / ISSN 1652-4063

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion: Övervikt är ett stort stigande folkhälsoproblem och har tredubblats globalt sedan 1975. Med svår fetma uppnås sällan viktnedgångsmål utan viktreducerande kirurgi. Gastric bypass är den vanligaste kirurgimetoden och kräver stor livsstilsförändring med individuell ansträngning. Syfte: Var att belysa patienters upplevelser efter en gastric bypass operation. Metod: Litteraturstudien gjordes med utgångspunkt i Polit och Becks (2016) 9 steg. Databassökningen gjordes i CINAHL och PubMed och resulterade tillsammans med frisökning i 11 vetenskapliga artiklar efter kvalitetsgranskning enligt Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativ samt kvantitativ metod. Nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar valdes till resultatet. Artiklarna lästes enskilt och sedan tillsammans och gemensam diskussion fördes för att identifiera likheter och skillnader i fynden som utgick från litteraturstudiens syfte. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; den förändrade kroppen, att hantera en förändrad kosthållning och behov av stöd och uppföljning. Patienternas upplevelser var individuella men en gemensam upplevelse var att en stor livsstilsförändring krävdes för att upprätthålla både vikt och välmående efter operationen. Slutsats: Litteraturstudiens resultat betonade förekomsten av både fysisk, psykisk och psykosocial förändring efter en gastric bypass operation. Generellt förändrade operationen patienternas liv och gav patienterna möjlighet till en framtid.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:35:12Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2009-07-12Bitstream added on 2014-06-13T20:26:18Z : No. of bitstreams: 1 barros_jmp_dr_botfm.pdf: 645820 bytes, checksum: e0369b9c2f84abbf1ff69b061c6def53 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / As variáveis hemodinâmicas e de oxigenação sistêmica não refletem com precisão a hipoperfusão esplâncnica durante o choque hipovolêmico, dificultando o tratamento adequado. A expansão volêmica após a reposição fluídica é fundamental para promover a oxigenação sistêmica e regional após o choque hemorrágico. Em contraste com as soluções convencionais de reposição volêmica, a menor expansão plasmática proporcionada pela administração de hidroxietilamido em solução hipertônica de cloreto de sódio, durante o choque hemorrágico, poderia determinar uma menor oferta de oxigênio sistêmico, com prejuízo à oxigenação gástrica. O estudo teve como objetivo comparar a expansão volêmica e os efeitos imediatos na oxigenação sistêmica e da mucosa gástrica após a administração de hidroxietilamido a 6% (peso molecular de 130 kDa, grau de substituição de 0,4) em solução hipertônica de cloreto de sódio a 7,5% (HHEA), Ringer lactato (RL) e hidroxietilamido a 6% (130/0,4) em cloreto de sódio a 0,9% (HEA), em cães submetidos à choque hemorrágico. Trinta cães, sem raça definida, sob anestesia e esplenectomizados, foram submetidos a sangramento (30 ml/kg) visando manter a pressão arterial média de 40 a 50 mm Hg durante 45 9 Introdução e Literatura minutos, sendo feita a reposição volêmica após este período com RL (n=10), na razão de 3:1 para o sangue removido; HEA (n=10), na razão de 1:1 para o sangue removido; e HHEA (n=10), 4 ml/kg. A expansão do volume intravascular (através da diluição do azul de Evans e da hemoglobina), e os atributos hemodinâmicos, e de oxigenação sistêmica e gástrica (através da tonometria gástrica), foram determinados no momento basal, após 45 minutos de hemorragia, e aos 5, 45 e 90 minutos após a reposição volêmica. A solução de HHEA aumentou o volume sanguíneo, devido à alta eficiência na... / Hemodynamic and global oxygen transport variables have failed to reflect splanchnic hypoperfusion, resulting in a failure to recognize inadequately treated hemorrhagic shock. Volemic expansion after fluid resuscitation is essential to improve global and regional oxygen in hemorrhagic shock. We hypothesized that, in contrast with conventional plasma expanders, the smaller volemic expansion from hypertonic hydroxyethyl starch solution administration in hemorrhagic shock may determine lesser systemic oxygen delivery and gastric oxygenation. We used hemorrhaged dogs to compare the early intravascular volume expansion and systemic and gastric oxygenation effects of 7.5% NaCl 6% hydroxyethyl starch 130/0.4 (HHES), lactated Ringer’s (LR), and 0.9% NaCl 6% hydroxyethyl starch (HES) solutions. Thirty mongrel dogs anesthetized and submitted to splenectomy, were bled (30mL/kg) to hold mean arterial pressure at 40-50 mm Hg over 45 minutes and were randomly resuscitated in three groups: LR (n=10) at 3:1 ratio to shed blood; HES (n=10) at 1:1 to shed blood; and HHES (n=10), 4mL/kg. Intravascular volume expansion (Evans blue and hemoglobin dilution), hemodynamic, systemic oxygenation and gastric intramucosal- arterial PCO2 gradient (PCO2 gap) variables were measured at baseline, after 45 min of hemorrhage, and 5, 45, and 90 min after fluid resuscitation. HHES increased blood volume, due to the 11 Introdução e Literatura high volume expansion efficiency, but intravascular volume expansion with this solution was the smallest of the solutions. All three solutions induced a similar hemodynamic performance but HHES showed lower mixed venous oxygen saturation and higher systemic oxygenation extraction and PCO2 gap than LR and HES. In conclusion, the smaller volume state from HHES after resuscitation provides worse systemic and gastric oxygenation recovery compared to LR and HES in dogs submitted... (Complete abstract click electronic access below)