Thesis (M.S.)--University of Michigan, 2005. / Includes bibliographical references.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter går till på den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas. Metod: Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen går till och vilka element som påverkar. Vidare stämmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping där dels den kollektiva karaktären betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram.

Most gatekeeping studies involve evaluating journalists and editors with years of media writing experience to determine how they are influenced by gatekeeping forces. While many universities publish a campus newspaper that is written and edited by the students, no research was found analyzing the impact that gatekeeping has on student newspaper publications. Therefore, this study attempted to measure the influence of gatekeeping forces on student reporters and student editors who work on university newspaper publications. Data was collected through a web-based questionnaire that measured the influence of individual and routine gatekeeping forces. A convenient sample size of N = 42 was used to gather information about how students perceived a news story's level of newsworthiness. Results of this study indicated that particular routine forces of news media actions and influences of newsworthiness were more significant than other forces and significant relationships exist among certain individual and routine forces. This study also looked at how news media job titles can determine the level of importance and influence of gatekeeping forces on news stories before reaching the final destination of publishing. Results indicated that significant differences exist in routine gatekeeping forces when compared to university student job title.

No description available.

No description available.

Den här studien undersöker vad de nyheter som får spridning på Facebook har för ursprung. De frågeställningar som studien svarar på är: Varifrån kommer nyheterna vi läser via Facebook? Vilka är källorna? Vi tittar även på vilka författarna av de spridda artiklarna är, samt kopplar det till journalistrollens betydelse. I studien undersöks också vilken typ av nyheter som får mest spridning och diskuterar huruvida det kan påverka vår världsuppfattning. Den här undersökningen har utgått ifrån Mats Larsson och Larsåkes kvantitativa metod, två undersökningar har gjorts under 14 dagar, mellan den 30 mars och 12 april 2016. Studien är baserad på materialet som finns att tillgå på sajten socialanyheter.se. Sociala Nyheter samlar de sammanlagt mest delade, gillade och kommenterade nyheterna på Facebook och inkluderar 26 svenska nyhetsbolag. En av undersökningarna gjordes på de tre nyheter som toppade på Facebook varje dag under dessa 14 dagar, vilket blir sammanlagt 42 artiklar. Den andra är mer generell och inkluderar alla de artiklar som finns med på nyhetsflödet på socialanyheter.se varje dag. Sammanlagt blir det 635 artiklar och det är ursprunget samt ämnet som har undersökts på dem. Utöver det görs en beskrivning av de tre nyheter som fick allra mest spridning under de två veckor som undersökning. Vi går in på vad de handlar om och diskuterar hur det kan komma sig att just dessa artiklar fått mest spridning. Som grund för vår studie har vi använt gatekeepingteorin, teorin om filterbubblan samt dagordningsteorin. Resultatet visar att det främst är nyheter från Aftonbladet och Expressen som sprids på Facebook. Det visar också att det mest är originalnyheter, skrivna av journalister på nyhetsbolag, som får störst spridning. Endast 3 av 42 artiklar är rippat material, alltså taget material från icke-journalisiska källor, som Youtube och kommersiella webbplatser. Av de nyheter som är rewrites, alltså omskrivningar, kommer majoriteten från andra nyhetsbolag.

Titel: Googles sökmotor på lokal nivå – En kvalitativ studie om hur fem mäklar- och fastighetsbyråer i Halmstad förhåller sig till Googles sökmotor i deras digitala kommunikation. Författare: Emma Holmberg och Andreas Good Handledare: Linus Andersson Examinator: Malin Hallén Typ av arbete: Kandidatuppsats Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur anställda på fem mäklar- och fastighetsbyråer i Halmstad upplever att de använder Googles sökmotor i deras digitala kommunikation. Syftet är vidare att bidra till en bättre förståelse för Googles makt på en mikronivå. Frågeställningar: - Vilka möjligheter och utmaningar med Googles sökmotor upplever de anställda på de undersökta mäklar- och fastighetsbyråerna i deras digitala kommunikation? - Hur kan mäklar- och fastighetsbyråernas relation till Googles sökmotor förstås utifrån teorier om nätverksmakt och gatekeeping på internet? Antal ord: 16351 Metod och material: Studien bygger på kvalitativ metod där fem individuella samtalsintervjuer har genomförts. Slutsatser: Studiens huvudsakliga slutsatser visar att informanterna upplever Googles sökmotor som en stor och viktig aktör i deras digitala kommunikation. Vidare visar slutsatserna att Google styr mäklar- och fastighetsbyråerna genom att diktera och bestämma villkoren på sökmotorn. Nyckelord: Google, Googles sökmotor, nätverksmakt, gatekeeping, political economy.

No description available.

I den här studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrländska dagstidningar har förändrats. Tyngdpunkten ligger på att beskriva om och i så fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har en viktig position som nyhetsbyrå i Sverige har de också en framträdande roll i vår studie. För att förstå och analysera resultatet använder vi allmänna teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering och gatekeeping. Det är en kvantitativ studie där 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör våra analysenheter. Text är ett samlingsbegrepp för både artiklar och notiser. Vi gör nedslag i en vecka vardera för åren 1985, 1999 och 2011. Vi har mätt antalet texter, hur ofta samma text publicerades i flera tidningar, vem som har producerat texterna och förekomsten av bilder. Vi jämför de tidningar som låter urvalet ske hos den egna redaktionen och de tidningar som låter urvalet ske externt, hos TT Spektra eller centralt hos en koncern. Studien visar att antalet inrikestexter i tidningarna har minskat totalt sett. Den stora merparten av texterna är producerade av TT och samma text publiceras i större utsträckning i allt fler tidningar. Användandet av bilder har ökat kraftigt. Vi kopplar resultatet till aspekter av kommersialiseringens effekter och visar att dessa effekter är mer tydliga bland de tidningar som låter urvalet av inrikestexter ske externt.

The web is getting more and more characterized by personalization. Big socialnetworks like Facebook as well as the leading search engine Google increasingly usepersonalization algorithms to tailor the information that they present to users. All inorder to make the information more relevant and engaging for the end consumer. Howdoes this personalization affect journalists who increasingly search the web as a partof their journalistic research? In this essay we have looked at the effects thatpersonalization has on the journalists of tomorrow by conducting a survey amongstudents of journalism. We have also done a study of literature and theories to try anddetermine what consequences personalization will have on the internet in the future.We make an in depth study of the search engine Google as this is one of the mainsources of information for journalists and we have tried to tie this to theories of filter-bubbles and gatekeeping. We find that the question is in need of further studies toreally determine the threat that we face but conclude that information onpersonalization should be far more evident when it occurs.