The Swiss author Annemarie Schwarzenbach created literary figures that resist being classified according to a gender binary and heterosexual norm. She thereby, already in the 1930s, imagined something akin to the recent investigative work by Lisa Diamond on gender and sexual fluidity. Schwarzenbach's texts are populated by feminine men and masculine women, a genderswitching that can be interpreted as breaking apart the categories of gender and sexuality. In her novel Flucht nach oben (1933), in which the dichotomy of male and female is proven invalid, gender role models become obsolete, leading to the protagonist's deep uncertainty about his identity. Schwarzenbach’s characters can thus be called “multi–sexual” as they meld both genders as well as homo– and hetero–sexual orientations, thereby exceeding culturally fixed borders. The dichotomy between male and female becomes ever more instable, just as the labels hetero–, homo– and bisexual fall apart. In the end of the novel, the main protagonist forms a queer family together with other characters who do not fit into cultural gender norms. In contrast to earlier studies which interpret Schwarzenbach's texts biographically, I seek to use Diamond’s contemporary model indebted to queer studies. I involve, moreover, theories by Joan Rivière, René Girard, Eve Sedgwick, and Judith Butler. In addition, Flucht nach oben is read alongside Schwarzenbach's other novels – Freunde um Bernhard (1931), Lyrische Novelle (1933) and Eine Frau zu sehen (1929). These works serve as intertexts that contribute to a deeper understanding of the recurring character types and constellations of relationships in Schwarzenbach’s oeuvre.

Plant imagery abounds in Elizabeth Barrett Browning's novel-poem, Aurora Leigh, and critical readings have not thoroughly explored the meaning of and intent behind that imagery. Plant metaphor and images in Aurora Leigh are used to challenge the concept of Victorian women's inherently inferior "nature" and to present an argument for female equality. When traced throughout the work, plant imagery foreshadows Aurora and Marian's ultimate personal independence and familial harmony and helps the reader to understand the poem's controversial ending. Ties to three of Browning's literary influences in the selection of plant images are explored: Emanuel Swedenborg, Mary Wollstonecraft, and Samuel Taylor Coleridge. Each of these three understood and used nature imagery to significant effect in their own writings, and Browning adopted and developed those images in her work.

Perceptions of Title IX's impact on gender equity within intercollegiate athletics| The Mississippi public community and junior colleges

This study examines differences between male and female as well as UK and US authors in newspaper text, specifically column writing. Many studies have shown that women have a tendency to show greater involvement in text by using personal and subjective reference. The present study applied corpus linguistic methods to 145 columns retrieved from two broadsheet newspapers, The Guardian and The New York Times. The usage of first person singular and plural pronouns was examined to determine whether there are gender-based or cultural differences in the way the authors show involvement in the texts. The data show no significant differences between male and female or UK and US authors. The uneven gender distribution of the sampling, conventions of journalism and column writing as well as women’s adaptation to the communication style of public sphere may be some of the reasons for the non-significant differences between the studied dimensions.

The Swiss author Annemarie Schwarzenbach created literary figures that resist being classified according to a gender binary and heterosexual norm. She thereby, already in the 1930s, imagined something akin to the recent investigative work by Lisa Diamond on gender and sexual fluidity. Schwarzenbach's texts are populated by feminine men and masculine women, a genderswitching that can be interpreted as breaking apart the categories of gender and sexuality. In her novel Flucht nach oben (1933), in which the dichotomy of male and female is proven invalid, gender role models become obsolete, leading to the protagonist's deep uncertainty about his identity. Schwarzenbach’s characters can thus be called “multi–sexual” as they meld both genders as well as homo– and hetero–sexual orientations, thereby exceeding culturally fixed borders. The dichotomy between male and female becomes ever more instable, just as the labels hetero–, homo– and bisexual fall apart. In the end of the novel, the main protagonist forms a queer family together with other characters who do not fit into cultural gender norms. In contrast to earlier studies which interpret Schwarzenbach's texts biographically, I seek to use Diamond’s contemporary model indebted to queer studies. I involve, moreover, theories by Joan Rivière, René Girard, Eve Sedgwick, and Judith Butler. In addition, Flucht nach oben is read alongside Schwarzenbach's other novels – Freunde um Bernhard (1931), Lyrische Novelle (1933) and Eine Frau zu sehen (1929). These works serve as intertexts that contribute to a deeper understanding of the recurring character types and constellations of relationships in Schwarzenbach’s oeuvre.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten är nu mer synlig och accepterad i samhället på grund av lagar och författningar. Inom Hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig vård, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vårdpersonal fortfarande en negativ syn på patienter utanför heteronormen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som byggdes på sex kvalitativa och en kvantitativ artikel som speglade studiens syfte. Resultat och konklusion: Patienterna upplevde att vårdpersonalen arbetade utifrån ett heteronormativt synsätt. Det framkom upplevelser av att vårdpersonalen hade en diskriminerande, kränkande och nedvärderade attityd. Dessutom framkom upplevelser av att kommunikationen hämmades i relationen mellan vårdpersonal och patient. Det framkom även önskemål från patienter med homosexuell identitet om hur ett bra bemötande och hur en god kommunikation skulle kunna skapas. Implikation: Det finns behov av ökad kunskap om olika sexuella identiteter hos vårdpersonal, för att undvika att patienter upplever diskriminering och utanförskap. Därmed kan det vara betydelsefullt att lyfta problemet tydligare i grundutbildningen. Det finns även behov av vidare forskning för att få ökad kunskap om hur dessa negativa upplevelser skall undvikas.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka uppfattningar flickor och pojkar hade om sina kunskaper i geografi. Utifrån att allt som vi som individer möter påverkas våra kunskaper, har jag studerat om det fanns något förhållande mellan geografiska kunskaper, lek-, media- och resvanor och kön. Det empiriska materialet utgår från en enkätundersökning utförd på fyra klasser i årskurs nio. Eleverna fick besvara frågor om sina lek- media- och resvanor och frågor på natur- och kulturgeografi med antagandet att de tillgodogjort sig mål att uppnå i geografi. Analysen av resultatet, med utgångspunkter i beräknandet av chi2-värdet och i genuskontraktet och genussystemet, visade på att en kvalitativ skillnad mellan pojkars och flickors lek- och mediavanor reflekteras i deras geografiska kunskaper. Resultatet visade också att flertalet elever tycktes ha stora brister i geografi.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar: På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt? Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen? Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa? Metod De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval. För att få en djupare förståelse för lärarnas resonemang valde vi att genomföra alla observationer före intervjutillfällena. Vi utformade vårt observationsschema samt vår intervjuguide utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystem. Denna teori har också legat till grund för hur vi har tolkat resultatet. Resultat De lärare vi studerat använder sig av ett könsneutralt språk och förhållningssätt vilket också återspeglas i elevernas respons. Lärarna har olika strategier för att utmana den rådande genusordningen, exempelvis gruppindelning och ett förtydligande av läraransvaret. Trots att lärarna uppvisar en stor förståelse för hur genussystemet tar sig uttryck och verkar återskapas föreställningarna om kvinnligt och manligt genom små omedvetna processer hos lärarna. De uppvisar en öppenhet för att se genusstrukturer, dess verkan i idrottsundervisningen och påtalar vikten av utbildning inom genus. Slutsats Lärarna i vår studie ser sina elever som personer med olika förmågor och erfarenheter. De menar att den individuella spridningen hos eleverna har större betydelse för prestation än vad kön har i ämnet idrott och hälsa. Kurser inom genus är viktigt under lärarutbildningen tillsammans med en kontinuerlig fortbildning för att kunna realisera de teoretiska kunskaperna inom genusfältet i sin idrottsundervisning.

Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete. Något som alla pedagoger bidrar med till resultatet är att pedagogerna tänker på hur man bemöter barnen, använder sitt språk och hur man utformar den fysiska miljön.

Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus. Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med.