Thesis (Ph. D.)--University of North Carolina at Greensboro, 2006. / Title from PDF title page screen. Advisor: Barbara Dyer and Carl L. Dyer; submitted to the School of Human Environmental Sciences. Includes bibliographical references (p. 158-173).

Increased interest in the voting behaviors of Millennials has led to research that confirms that they are typically and becoming more Liberal in their politics as well as less traditionally religious. By extension, this study attempted to determine whether or not these trends toward liberality were also reflected in attitudes of punitiveness through the examination of a burglary scenario and death penalty attitudes. This study also sought to answer whether punitive attitudes were racially motivated by utilizing racially distinct burglars in two different scenarios. Survey data from 829 students at a Midwestern university confirms self-reporting as highly Democratic in their voting preferences but still largely Conservative-leaning. Millennials did not demonstrate highly punitive statements towards the burglary suspect or indicate that their judgments were based upon the suspect’s racial identity. Comparison with GSS data regarding death penalty attitudes also showed that these Millennials were less punitive than their same-age peers throughout recent years and that opposition towards the death penalty appears to be on the rise. / Department of Sociology

Den unga generation svenskar som idag har börjat ta sig in på arbetsmarknaden är uppväxta med föräldrar som fick barn sent och som fungerade som coacher, och de hade generellt sett en bättre uppväxt ekonomiskt än tidigare generationer. De fick möjlighet att uppleva mycket i tidig ålder och är därför relativt svåra att göra intryck på. Den här generationen 80- och 90-talister fick mycket frihet när de växte upp, vilket också lämnat stort ansvar på individen. De vill ofta både förverkliga sig själva och förändra världen, och ser ofta positivt på framtiden. De är vana vid att välja och kan därför upplevas som krävande i jobbsituationer. De har vuxit upp i en värld som sägs ha gjort dem svårimponerade ur ett marknadsmässigt perspektiv, och i studien undersöks hur marknaden ska kommunicera med denna generation. Generationen kallas ofta för Generation Y, och begreppet refererar till de som är födda 1980-1996.                       Det finns stor anledning för organisationer att rikta sig mot denna målgrupp, då många av dem fortfarande är tonåringar, vilket är när vanor skapas och hjärnan lättare påverkas. Detta hör även ihop med identitetsskapande, som är socialt och biologiskt konstruerade och våra konsumtionsmönster kommer att speglas av våra identiteter. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöks hur unga ser på varumärken idag. Då Generation Y konsumerar agerar de ofta på emotionella köpargument och de vill gärna att varumärket ska associeras med positiva känslor. De är mindre lojala än tidigare generationer. Generation Y hävdar att det är viktigare att ett varumärke speglar vem de redan är i stället för att de ska uppnå något genom att konsumera ett visst varumärke. Favoritvarumärkena skiljer sig beroende på intresse, men generellt sett är de mer benägna att referera till transformativa produkter, produkter som kanske inte är något vi egentligen behöver, än informativa produkter, såsom livsmedel. De anser att det är viktigare vilket varumärke det är om det är något som syns utåt, såsom kläder, medan det är mindre viktigt på till exempel livsmedel. Det medium som påverkar denna generation mest är direkt relaterat till personens intressen. Alltså är det viktigt att företag använder sig av direkt matchning vid valet av medium om målgruppen finns inom Generation Y, alltså att företaget exakt vet vilken målgrupp de har samt vilka medier de använder sig av. Andra kommunikationskanaler som påverkar uppfattningar är sponsring och storytelling. Generellt sett är det viktigt i vilket sammanhang produkten förekommer. Det gäller att vara där Generation Y är – annars väljer de något annat.

This study to explore Generation Y seekers values, the purpose of the study of Generation Y in the process of choosing a business consideration, and explore the different Generation Y has a different seek values. Sampling object of this study, the 30-year-old Generation Y seek seekers, conducted survey questionnaire scale way of their seek search intention, seek values is divided into the industry, company culture, organizational performance, organizational characteristics, seek characteristics, reward systems, learning and development and social responsibility. The results showed that the image of the organization does send a message on the internal staff to seekers, If the organization's message is strong severe or obvious, seek seekers may be easier to notice this company, and more a reality check on the company the content of the message, and then to measure the organization through the assessment of values and similarity.

På grund av stora pensionsavgångar står arbetsmarknaden inför en generationsväxling. Detta kommer att påverka dagens chefspositioner, och innebär att när äldre chefer pensioneras blir behovet av nya chefer allt större. Syftet med den här studien var dels att undersöka hur nästa generations arbetskraftser på att i framtiden inta en chefsposition och även om det finns vissa delar av chefskapet som de är mer positivt respektive negativt inställda till. Studien baserades på en enkätstudie där studenter från personalvetarprogrammet och civilingenjörsprogrammet vid Umeå universitet fick skatta ett antal påstående gällande chefskap. Resultatet visade att chefsattityden generellt sett var positiv för respondenterna, dock ville endast ett fåtal bli chef så snart som möjligt av sin karriär. Bland de som hade en negativ inställning till att bli chef framstod kravet att ha ansvar som den främsta anledningentill detta. Det framkom även en viss skillnad mellan programtillhörigheterna, där personalvetarstudenter tenderade att ha en positivare attityd till att bli chef än civilingenjörsstudenter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka Generation Y:s förhållningssätt till arbetslivet för att ge en förståelse för deras föreställningar, behov och drivkrafter. Metod: Utgångspunkten är en kvalitativ studie, där fokusgrupper tillämpas för att att kartlägga och skapa förståelse för Generation Y:s förhållningssätt till arbetslivet. Dessa val ligger till grund för studiens utförande och tillvägagångssätt. Resultat & slutsats: Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade på generationens ifrågasättande attityd till arbetssätt och auktoriteter. Fokusgrupperna visade även på ett behov av att känna meningsfullhet i sitt arbete och la stor vikt vid trivsel och stabilitet på arbetsplatsen. Uppsatsens bidrag: Det empiriska bidraget är en ökad förståelse för Generation Y och deras förhållningssätt till arbetslivet, som ett medel att förbättra och utveckla relationer mellan ledare och unga medarbetare i dagens och framtidens organisationer.

Syfte Syftet med studien är att beskriva och förstå generation Y:s föreställningar om chefer och ledare, med utgångspunkt i generationens ekonomistuderande. Problem Vilka föreställningar har dagens ekonomistudenter i Sverige om chef- och ledarskap? Metodologi Denna studie är baserad på kvalitativ metod. Enskilda intervjuer har gjorts med tio olika personer från generation Y som studerar ekonomi, varav fem män och fem kvinnor. Teoretisk referensram I denna studie används ledarskapsteorier, avseende perspektiv som individer kan appliceras på ämnet. Individernas föreställningar beskrivs på ett djupare plan genom individernas olika bakgrunder. Slutsats Ett antal föreställningar var möjliga att se i det genererade materialet. Det individcentrerade perspektivet var framträdande, men även delar av det kontextuella perspektivet markerades. Det var dock svårare att erhålla svar gällande distinktionen chef och ledare, men det visade sig att undersökningsgruppen i större utsträckning talade om chefer än om ledare.

Helping through acts of philanthropy is a cultural norm in the United States. People of all generations give to a variety of causes, including their alma maters. Research shows that millennials had positive experiences at their institutions and want to stay engaged. However, they are more likely to donate to their favorite cause than their alma mater. This study investigates what motivates the millennial generation to give to their undergraduate alma mater. Building on existing work targeted at giving, it asks: To what extent does personal experience affect millennials giving to their alma mater before graduation, during the process of graduation, and after graduation? Based on the review of literature on generational giving, and the theory of planned behavior, a survey was distributed targeting millennials who met the following two criteria: 1) born between 1980–2000, and 2) graduated with an undergraduate degree between 2005 and 2015. A secondary analysis of data was employed to correlate the findings from the close-ended survey and examine the giving trends among millennials and how those trends vary among the other three giving generations: mature/silents, baby boomers, and Generation X. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2020. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Within the last years organizations are enriched by a further age cohort that is entering the working environment. The demands and backgrounds of generation Y have changed many aspects within the organizational environment especially in terms of employee retention. Research has provided insights into the values, backgrounds and beliefs of this cohort. Yet, the importance of requirements towards the leadership dimension of generation Y in Austria is not quite clear. In order to sharpen the understanding of the leadership related perspective, a thorough literature review is provided. Afterwards a quantitative research study examined factors ascribed to generation Y employees. The analysis of the gathered data outlined that the expectations and disfavoured behavioural patterns for generation Y in Austria are in line with other sources of research. Furthermore, existing differences between disfavouring certain factors and factors of demotivation could be identified. Also in terms of expectations and motivations such differences could be observed. The strong demand and deprecation of certain behaviours revealed that it is crucial for business leaders to understand the requirements of the generation Y age cohort, in order to foster motivation and commitment.

Konsumentbeteendet har förändrats till följd av Generation Y's framåtmarsch och en särskild faktor som påverkats är hur de föredrar att betala för sin konsumtion. Beteendet har förflyttats från ägande och inköp av produkter och tjänster, till att istället betala återkommande licensavgifter för att få tillgång till produkten i fråga. Detta fenomen går att se på allt från fordon till musik, där Generation Y nu väljer leasing och streaming istället för att äga bil eller CD-skiva.Detta nya sätt att konsumera innebär även att en konsument kan bryta sin relation med företaget och lämna tillbaka sin bil eller avbryta sin prenumeration. När detta konsumentbeteende standardiseras ökar kraven på friheten i relationen mellan kund och företag. Studier visar att generationen född mellan år 1980 och år 2000 är den första generationen som tar denna typ av konsumtion för givet och uppges vara kritiska mot oskäliga villkor som startavgifter och bindningstider.En kvalitativ studie av tre organisationer verksamma inom gymbranschen i Västra Götaland har genomförts för att utvärdera hur deras applicering av bindningstider påverkar lönsamhet. Resultatet visar att det strategiska resonemanget bakom användandet av bindningstider skiljer sig mellan organisationerna vilket också återspeglas i hur produkterna som erbjuds är utformade. Studien har visat delade resultat i hur bindningstider har påverkat lönsamheten.