The aim  of this  essay is  to research if  the  typical  gender  norms  about gender  that  today’s society rests on, are visible in teaching  materials  within  the  social study  subjects.  In this  essay  the  chosen parts of a selected  teaching  materials   will   be researched  and  compared withformer research and the curriculum  (skolverket  2011). The  research of the teaching  material  will  be done through  a qualitative text  and picture  analysis.   The  chosen teaching  material which in this essay will be analysed is:  Puls  SO-boken year  1-3 (2015). The research  is supposed to add knowledge about how the messages within the  pictures  and the text  in  the chosen teaching material can be interpreted and understood by pupils and pedagogues. The research is  also  supposed to elucidate   how important   it  is  for  the pedagogue  to critically review the teaching material that is being  used  in  their  teaching  to create the  best prerequisite  for  their  pupils.  Good teaching  and learning  and the ability  to find  their  unique   individuality    is also a prerequisite to become the good democratic citizen school will  form  under  the curriculum  that  is available. The result of the research  shows  that  the book Puls  SO-boken (2015), to a certain  degree breaks down stereotype gender norms like the ones  that  currently  exists  in  today’s  society.  It also  shows  a certain  tendency  where  males  still  are the  gender  norm  of the teaching materials.

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar på förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar på förskolor utan uttalad genusinriktning ser på genuspedagogik, samt på vilka sätt dessa olika verksamheter kunde påverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omständigheter finns svårigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsätt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger på ett ifrågasättande av rådande normer och en syn på kön/genus som konstruerat och därmed något föränderligt. Inom feminismen eftersträvas en bredare syn på genusfrågorna, något som den här studien står bakom. Studien genomfördes på två olika typer av förskolor där pedagoger intervjuats om sin syn på genuspedagogiskt arbete. Den ena typen av verksamhet hade en inriktning mot genuspedagogik och den andratypen av verksamhet hade ingen uttalad inriktning mot genusarbete. Däremot valdes samtliga pedagoger utifrån deras genusmedvetenhet. Pedagogerna intervjuades med hjälp av en kvalitativ och halvstrukturerad intervjumetod med syfte att få erfarenhetsbaserade och djupgående svar. I resultatet framkom att pedagogernas arbete med genuspedagogik är beroende av den verksamhet och den situation de befinner sig i. Påverkansfaktorer så som samarbete med föräldrar och tidsbrist framkommer som starka. Vidare visades en gemensam syn på att barn influeras av genuspedagogiskt arbete. Några av de sätt pedagogerna trodde att detta skedde på var genom barnens självkänsla och deras inställning till olikheter. Slutsatser som framkom av studien var att det genuspedagogiska arbetet som undersökts framstår som splittrat och handlingsutrymmet tycks variera och vara bundet till situation och miljö.

This study aims to provide a picture of how fathers and mothers are produced in judgments regarding child custody and to investigate if any of the parties is aggrieved because of their gender. The material consists of six legal cases. The study is based on gender theory and social construction. It represents a qualitative method where we have used text analysis. The previous research is contradictory as on one hand it shows that there are different criteria related to the parents' gender when it comes to caring for children in both child welfare investigations and the courts. On the other hand, there are studies that claim that this does not occur in custody disputes. According to the discourse that prevails in society, in such as social media, some believe that fathers are discriminated in custody disputes. The results of our study show that fathers and mothers are produced equally under many circumstances and that there is no separate assessment. However, we also found certain factors and characteristics that are subject to different assessment criteria and we have seen that mothers have some advantages that can be linked to their gender.

<p>Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus.</p><p>Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med.</p>

<p>Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.</p><p>Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper. Vi undersöker även hur artisterna framställs i bilder och om det finns några skillnader beroende på genustillhörighet. Våra analyser baseras på material från poptidskriften Sonic Magazine, som är en av Sveriges största tidskrifter på det här området.</p><p>Den teoretiska ramen för denna uppsats utgår från identitet, stereotyper och representation. För att kunna urskilja tendenser i hur framställningen av manliga och kvinnliga artister ser ut, utgår vi från ovannämnd teori.</p><p>Som metod har vi använt oss av kvalitativa analyser. Vi har hämtat inspiration från den retoriska textanalysen och den semiotiska bildanalysen. Vårt material utgår från de senaste fem numren av Sonic Magazine som fanns att tillgå. Vi koncentrerar vår analys på fyra manliga och fyra kvinnliga personporträtt.</p><p>Med utgångspunkt i vår teoretiska ram har vi kommit fram till att det förekommer stereotypiska skildringar av både manliga och kvinnliga artister, i texterna till personporträtten. I personporträtten om de manliga artisterna är stereotypen ”konstnärssjälen” ofta förekommande. Vår tes är således stärkt. Dock är dessa stereotyper snarare kopplade till artisternas yrkesroll framför deras genustillhörighet. Vad gäller framställningen av manliga och kvinnliga artister i bilder ser vi en tendens att de kvinnliga artisterna skildras på ett sätt som är mer kopplat till deras genustillhörighet än de manliga artisterna.</p>

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild. Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper. Vi undersöker även hur artisterna framställs i bilder och om det finns några skillnader beroende på genustillhörighet. Våra analyser baseras på material från poptidskriften Sonic Magazine, som är en av Sveriges största tidskrifter på det här området. Den teoretiska ramen för denna uppsats utgår från identitet, stereotyper och representation. För att kunna urskilja tendenser i hur framställningen av manliga och kvinnliga artister ser ut, utgår vi från ovannämnd teori. Som metod har vi använt oss av kvalitativa analyser. Vi har hämtat inspiration från den retoriska textanalysen och den semiotiska bildanalysen. Vårt material utgår från de senaste fem numren av Sonic Magazine som fanns att tillgå. Vi koncentrerar vår analys på fyra manliga och fyra kvinnliga personporträtt. Med utgångspunkt i vår teoretiska ram har vi kommit fram till att det förekommer stereotypiska skildringar av både manliga och kvinnliga artister, i texterna till personporträtten. I personporträtten om de manliga artisterna är stereotypen ”konstnärssjälen” ofta förekommande. Vår tes är således stärkt. Dock är dessa stereotyper snarare kopplade till artisternas yrkesroll framför deras genustillhörighet. Vad gäller framställningen av manliga och kvinnliga artister i bilder ser vi en tendens att de kvinnliga artisterna skildras på ett sätt som är mer kopplat till deras genustillhörighet än de manliga artisterna.

Denna undersökning gjordes under en veckors tid på två gymnasieskolor. Syftet var att genom intervjuer med lärare och elever se hur de upplever ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv, samt att jämföra deras upplevelser med varandra. Vi har i vår bakgrund lutat oss mycket mot Yvonne Hirdman och hennes teorier om genus. Resultatet visar att lärare tror sig behandla tjejer och killar på olika sätt, medan elever inte upplever det så. Däremot upplever eleverna att undervisningen är upplagd för killar genom de aktiviteter som används. Detta anser inte lärarna som istället tycker sig variera undervisningen och nivåanpassa den - något som eleverna inte tycker att lärarna lyckas med.

Denna studie handlar om genuspedagogik i svenskämnet. Vi vill ta reda på hur man kan arbeta med genus i svenskämnet samt hur eleverna upplever pedagogiken. Syftet är att ta reda på hur en genuspedagogisk medveten lärare arbetar och vilka verktyg som används i svenskämnet för att främja genusmedvetenheten. Vi har använt oss av intervju med en lärare som medvetet arbetar med genus samt en gruppintervju med ett urval av lärarens elever. Det resultat vi kom fram till var att läraren hade flera verktyg som främjar genuspedagogik samt att lärarens medvetenhet bidrog till hur läraren formar sin undervisning för att skapa ett jämställt klassrum. Eleverna kunde delvis uppmärksamma hur läraren arbetar med genus men vi kunde inte se hur genuspedagogiken påverkade eleverna. Slutsatsen är att det inte behövs någon större utbildning för att arbeta med genus men det krävs en medvetenhet för att kunna föra in det i undervisningen samt att eleverna märker av vissa metoder men de saknar en större förståelse kring ämnet genus.

Listening to music is a frequent activity in 2021 and access is easy through a variety of different streaming platforms available today. But do we know what messages the songs we listen to are sending us? Researchers such as McDowell, Werner and Gauntlett all agree that media texts, such as music, affect the users through images of how they should be or act. This study explores what themes can be found in some of the most streamed songs in Sweden, and how men and women are constructed within these themes. The material for this study consist of lyrics from 30 of the most streamed song on Spotify in Sweden, over the past three months (February, March and April 2021). This study was conducted through thematic analysis where four major themes were identified - “Love”, “Reactions”, “Ways of living” and “Narration”. How men and women are constructed within these themes are discussed through Gender system theory. This theory addresses the difference between women and men as constructed by society. A construction that put men and women into different boxes and grants men more power than women. The result show that even if men and women are portrayed as equal in a few cases, men are still constructed as superior to women in several ways. This is most visible within the theme “Narration” where it is shown that men address women in a condescending way and speak about women as their property.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive pojkar på en förskola i Skåne, genom ett genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens. Några begrepp inom bemötande som nämns är: symmetrisk relation samt assymmetriskrelation. Slutsatsen är att de förskollärare som arbetar på denna förskola pratar om att de har en grupp som är jämställt samt alla barn behandlas lika medan observationerna visar att de bemöter pojkar respektive flickor olika. Flickorna möts med konversationer där pedagogen pratar med henne eller till henne medan pojkarnas konversationer med pedagogerna är att pedagogerna pratar över dem samt visar sin makt eller så pratar pedagogerna till dem.