No description available.

The technical administration in Örebro municipality is responsible of water, sewage, refuse collection, roads, traffic and park care. Nowadays no one has the responsibility of the coordination between the departments. The administration is therefore in need of proposals on new applications and to be compared to other municipalities. The objective of this project was to examine the administration and locate possible problems. It was then to define those problems and give proposals on how to solve them. There wasn’t enough time to examine the whole administration and the project was concentrated to the area of roads and traffic. To be able to investigate the function of the coordination between the departments, it did require interviews with a selected amount of employees. Background material was collected and the questionnaires were created in consultation with the tutor. During the interviews, the using of GIS amongst the departments became clear. It occurred that there where some differences of opinions, mainly about a certain node and link – system (each node is a crossroad and each link is a block). One department that is in need of the node and link – system claimed that they didn’t get it and by that means it complicated their work. On the other hand, the department that is responsible of the node and link – system, maintained that the update of the system was well functioning. In several interviews it became clear that there was a requirement of a common system to store GIS-data, more education in GIS and a detached group to handle GIS-matters. There were also a lot of other needs within the departments. The conclusion was that the updating of the nodes and links got the highest priority, because the lack of these created most difficulties. A detached GIS-group was suggested to be responsible of the coordination in the departments. This group should get a hold of the education, investigate the possibilities of a common GIS-system, take care of the update process and other matters. / Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhållning, vägar, trafik samt parkskötsel. De har i nuläget inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var därför att ge förslag på nya tillämpningar och jämföra med andra kommuner. Målet var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag på lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till områden som rör trafik och gator. För att kunna undersöka hur samordningen fungerade inom avdelningarna för processen Gata och trafik krävdes intervjuer med utvalda personer. För att få förkunskaper till utformningen av intervjufrågorna till dessa personer fick en förundersökning göras. Bakgrundsinformation insamlades och sedan utarbetades frågeformulär efter samråd med handledaren. Det framkom vid flertalet intervjuer att det fanns behov av ett gemensamt system för lagring av data som rör GIS, mer utbildning inom GIS, uppdatering av gatulänkar samt en egen funktion för hantering av GIS-frågor. Det fanns även åtskilliga andra behov inom de olika avdelningarna. Slutsatsen blev att det var högsta prioritet att få en fungerande uppdatering av noderna och länkarna då avsaknaden av dessa skapade flest svårigheter. En egen GIS-funktion föreslogs även för att ha ett samordningsansvar. Denna skulle ta tag i utbildningsfrågor, utreda möjligheterna om ett gemensamt system för lagring av data, sköta uppdateringen av noderna och länkarna samt andra frågor.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och lärare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen på gymnasieskolor i Uppsala. Två separata studier har genomförts, en med tydligare fokus på lärares undervisning med GIS samt en elevstudie där deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in från semistrukturerade intervjuer där elever och lärare på fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel på hur lärare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat. Studiens resultat påvisar att de geografiska informationssystemen inte har någon dominerande roll i undervisningen och kunskaper kring detta område är inte alltid tillräckliga för att nå målen som finns i kursplanen för geografi. De slutsatser man kan dra av det empiriska materialet är att GIS ofta marginaliseras då lärare ifrågasätter de geografiska informationssystemens funktion i geografiundervisningens centrala innehåll.

Det är ofta ett svårt beslut för en kommun att ur ett ekonomiskt perspektiv bestämma om gamla skolor ska renoveras eller om det ska byggas nya. Om kommunen väljer att bygga en ny skola är det många olika kriterier och intressen som ska beaktas. Utbildning är även en mänsklig rättighet och det är av stor vikt att alla barn har tillgång till grundskoleutbildning. Därför är placeringen av skolan ett av de viktigaste besluten en myndighet ska fatta. Geografisk informationsteknik (GIT) är ett snabbt, behändigt och ekonomiskt verktyg för att analysera den variation av problem som kan uppstå inom samhällsplanering. GIT kan även hantera stora mängder av rumsliga och attributdata som är hämtade från flera olika källor. Kombinationen av geografiska informationssystem (GIS) med multikriterieanalyser (MKA) används ofta för att lösa problem inom flera olika områden. Denna studie har som mål att lokalisera en plats i Mora tätort där det är lämpligt att uppföra en högstadieskola. Studien strävar efter att exemplifiera hur MKA kan användas av kommuner för att lokalisera lämpliga områden för nya skolor inom småstäder. För att kunna genomföra studien har intervjuer med lärare och en sakkunnig genomförts för att få olika synvinklar på rangordningen av för studien relevanta kriterier. Detta har sedan legat som grund för viktningen av samtliga faktorkartor för att kunna identifiera vilka som har en större eller mindre betydelse för skolans plats i staden. Resultatet från intervjuerna och MKA visar att de tillfrågade generellt ger demografiska förhållanden en stor betydelse och samtidigt ger jordarter samt marklutning en lägre prioritering. Vad gäller övriga kriterier varierar prioriteringen mellan respondenterna, men resultatet från MKA utpekar trots meningsskiljaktigheterna ut samma område som det mest lämpliga för en högstadieskola. Förutom den mest lämpliga platsen presenteras även två alternativa lokaliseringar för en ny skola i varje resultatkarta. Den ena alternativa platsen lokaliseras till samma område oavsett individuell viktning, det andra alternativet lokaliseras till olika platser beroende på vilken viktning som använts i MKA. En känslighetsanalys har genomförts i studien för att undersöka om resultatet kan anses vara robust. Detta har genomförts genom att invertera vikterna som inhämtats från intervjuerna och sedan genomföra ytterligare MKA. Känslighetsanalysen visade att resultatet är robust eftersom områdena med högsta värdet i resultat kartan även har högsta värdena i känslighetsanalysen. / It is common that municipalities find it difficult to decide if an old school should be renovated or if it is more economically sustainable to build a new school. If the municipality decides to build a new school, several different criteria and interests must be considered. Education is a human right and children's access to primary education is very important. Therefore, the decision of where to locate a school is one of the most important decisions authorities can make. Geographical information technology (GIT) is a fast, convenient and economical tool that can be used to analyse a variation of different problems that may occur in spatial planning. GIT can store great numbers of spatial and attribute data that are collected from different sources. The combination of geographical information systems (GIS) and multi-criteria decision analysis (MCDA) is often used to solve different kind’s problems that occur in many fields. GIS-based MCDA can be applied to the planning of garbage disposal and transports. The aim of this study is to locate an area within the urbanarea of Mora that is suita- ble for a new school. The study strives to set an example of how MCDA can be used by municipalities to find suitable locations for schools in a small city. To implement this study interviews with teachers and an expert was performed. This resulted in different perspectives on the ranking of relevant criteria. The answers from the interviews have then been used to the weighting of every factor map to identify which should have a greater or less importance for the school's location in the city. The result from the interviews and MCDA shows that generally the respondents give the demographical relations a great importance meanwhile soils and ground elevation usually receive a lesser importance. The priority of the other factors differed between the respondents, but the resulting MCDA still identifies the same area as most suitable for a new school. Also, two alternative localizations were located and presented. The first alternative location was located to the same area even though the weights were different. But the second alternative was located to different areas depending on which weights that were used in the MCDA. A sensitivity analysis was performed in the study to test if the results are robust. This is done by inverting the weights that was obtained from the interviews and doing another MCDA. The sensitivity analysis showed that the result was robust because the same areas as in the main result is presented as appropriate.

<p>Uppsatsen behandlar användandet av geografiska informationssystem (GIS) i två kommuner. Jag har valt att studera Stenungsunds och Trollhättans kommun, på grund av att de använder GIS olika mycket och har kommit olika lång i utvecklingen av GIS-användandet i kommunen. Studien genomförs som en flerfallsstudie och informationskällorna är intervjuer, observationer och olikaformer av dokument. Mycket av den information som hanteras av kommuner kan skötas med stöd av GIS och jag vill med denna uppsats visa vilken användning två olika kommuner har av GIS. GIS började användas i större utsträckning under 1980- och 1990-talen och med hjälp av GIS kan olika sorters information kopplas samman och ge resultat och beslutsunderlag som annars hade varit svåra att ta fram. Det finns undersökningar som visar på att investeringar i GIS ofta kan generera vinster som är fyra gånger större än det investerade kapitalet. För att GIS ska fungera väl i en organisation måste lika mycket tid, planering och kapital läggas på expertis, data, organisation samt hård och mjukvara. Uppsatsen beskriver vad GIS är, består av och vad som kan åstadkommas med hjälp av GIS. Uppsatsen visar att GIS bör integreras väl i en organisation för att fungera tillfredställande.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur man visuellt kan påvisa samband mellan händelser i rum och tid. I rapporten redovisas en funktionsmodell för analys av händelser i rum och tid i syfte att se eventuella mönster. </p><p>Jag anser att de problem som i första hand behöver lösas för att kunna automatisera analysstegen är vetenskaplig forskning som handlar om att formulera, modellera och lösa problem av liknande art, vilkas informationsstruktur än så länge är otillräckligt känd. </p><p>Framtagen funktionsmodell bygger därför på en interaktion mellan en erfaren analytiker och ett begränsat verktygsstöd. Detta betyder inte att konkreta delproblem inte kunnat lösas, vilket är vad denna rapport redovisar. </p><p>Växelvisa urval (kluster) i tid och rum kombinerat med manuell värdering av sammanhang ökar förmågan att göra utsagor om position, identitet, omfattning och verksamhet för stora mängder underrättelsedata. </p><p>I en vidareutveckling av analyser i rum och tid, med tillhörande programvarustöd, förutsätts kravställning av: </p><p>· Rapportdata - mätvärdesnoggrannhet, kvalitet och referenssystem </p><p>· Mätsystem och rapportering – tillgänglighet och tillförlitlighet </p><p>· Modeller av relevanta företeelser som skall kunna analyseras </p><p>· Åtgärdsalternativ för kompletterande underrättelsefrågor </p><p>De händelsedata som analyserats i detta arbete kommer från Rikskriminalpolisen och består av mobiltelefonsamtal. Mobiltelefonsamtalen har analyserats med hjälp av CrimeStat och PredictIT där resultatet, som består av samband mellan samtalen i rum och tid, kan presenteras visuellt i ArcView. Kombinationen av programvarorna ger positiva resultat då man med rätt kunskap och erfarenhet om händelserna kan urskilja samband på ett relativt snabbt sätt.</p>

I studien har gymnasielärares didaktiska val för implementering av geografiska informationssystem (GIS) i geografiundervisningen undersökts. Resultatet baseras på intervjuer med sex stycken respondenter, vilka har framhållit sina erfarenheter, tillämpnings- och förhållningssätt till GIS. De slutsatser som framkommer är att respondenterna enbart använder webbaserade och kostnadsfria GIS-program i undervisningen. I dessa tillämpas GIS som ett verktyg för att behandla olika frågor i undervisningen, och därmed är det undervisning, med hjälp av GIS, som karakteriserar respondenternas användning. De didaktiska valen behandlar naturgeografiska förhållanden, såsom landformer. Vissa respondenter använder också GIS till att behandla frågor med utgångspunkt i kulturgeografiska förhållanden, till exempel olika typer av befolkningsfrågor. Att arbeta tvärvetenskapligt i GIS, således mot ämnets två vetenskapliga discipliner, är inte karakteristiskt för alla respondenter. Dessutom använder ett fåtal respondenter fortfarande kartboken, eller låter eleverna rita kartor för hand.   Nästan alla respondenter anser att de vill, och behöver, öka användningen av GIS i och med utformningen av de nya kursplanerna för geografiämnet i Gy11. Emellertid hämmas respondenternas möjligheter att undervisa i geografiska informationssystem av en kombination av brist på tid, resurser och kunskap.

Detta arbete handlar om hur man visuellt kan påvisa samband mellan händelser i rum och tid. I rapporten redovisas en funktionsmodell för analys av händelser i rum och tid i syfte att se eventuella mönster. Jag anser att de problem som i första hand behöver lösas för att kunna automatisera analysstegen är vetenskaplig forskning som handlar om att formulera, modellera och lösa problem av liknande art, vilkas informationsstruktur än så länge är otillräckligt känd. Framtagen funktionsmodell bygger därför på en interaktion mellan en erfaren analytiker och ett begränsat verktygsstöd. Detta betyder inte att konkreta delproblem inte kunnat lösas, vilket är vad denna rapport redovisar. Växelvisa urval (kluster) i tid och rum kombinerat med manuell värdering av sammanhang ökar förmågan att göra utsagor om position, identitet, omfattning och verksamhet för stora mängder underrättelsedata. I en vidareutveckling av analyser i rum och tid, med tillhörande programvarustöd, förutsätts kravställning av: · Rapportdata - mätvärdesnoggrannhet, kvalitet och referenssystem · Mätsystem och rapportering – tillgänglighet och tillförlitlighet · Modeller av relevanta företeelser som skall kunna analyseras · Åtgärdsalternativ för kompletterande underrättelsefrågor De händelsedata som analyserats i detta arbete kommer från Rikskriminalpolisen och består av mobiltelefonsamtal. Mobiltelefonsamtalen har analyserats med hjälp av CrimeStat och PredictIT där resultatet, som består av samband mellan samtalen i rum och tid, kan presenteras visuellt i ArcView. Kombinationen av programvarorna ger positiva resultat då man med rätt kunskap och erfarenhet om händelserna kan urskilja samband på ett relativt snabbt sätt.