Freie Univ., Diss.--Berlin, 2007. / Literaturverz. S. XXI - LII.

Zugl.: Berlin, Humboldt Univ, Diss., 2006.

Tübingen, Univ., Diplomarb., 2004.

Frankfurt (Oder), Univ., Diss., 2004.

Zugl.: Göttingen, Universiẗat, Diss., 2003.

Diss.--Philos. Fakultät--Universität zu Köln, 1986. / Contient la reprod. en fac.-sim. du manuscrit or. oct. 2927 de la Staatsbibliothek Preussischer Kulturbesitz.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. </p><p>Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. </p><p>Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.

Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år 1996. Det är en kvantitativ analys där Pape’s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-talet. Han analyserar användandet av tvångsmakt historiskt för att sedan dra vissa slutsatser och se samband mellan då tvångsmakt fungerade och inte i syfte att kunna förutse när tvångsmakten kommer fungera i framtiden. Pape förespråkar att tvångsmakt ska användas för att slå mot motståndarens militära svagheter. Slutsatsen blir att det är hotet om militärt misslyckande som Pape kallar för nekande som avgör och därför bör luftstridskrafterna användas för att neka fiendens styrkor framgång på slagfältet. I augusti 2008 utspelade sig ett kort men intensivt krig mellan Ryssland och Georgien. Det var första gången Ryssland invaderade ett land sedan Afghanistan 1979. Efter kriget står det klart att Rysslands användande av sina luftstridskrafter spelade en stor roll i det snabba avgörandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Pape’s teorier passar in på Rysslands användande av sina luftstridskrafter under konflikten med Georgien 2008. Slutsatsen är att Rysslands agerande i många avseenden var helt i linje med det som Pape förespråkar. / Dr. Robert A. Pape published his book Bombing to win: Air power and coercion in wars in 1996. It is a quantitative analysis where Pape’s goal is to present a theory that describes how air power should be used in order to succeed, and test it against all strategic air operations during the 1900s. He analyzes the use of coercive power historically and then draw some conclusions and make connections between when coercive power worked and not in order to be able to predict when coercive power will work in the future. Pape advocates coercive power should be used to strike against the opponent's military weaknesses. The conclusion is that it is the threat of military failure, which Pape calls denial that determines whether or not you will be successful and therefore air power should be used to deny enemy forces success on the battlefield. In August 2008, a short but intense war took place between Russia and Georgia. It was the first time Russia invaded a country since 1979, when they invaded Afghanistan. After the war, it is clear that Russia's use of its air power played a major role in the quick decision. The purpose of this paper is to examine whether Papes theories fit into Russia's use of its air power during the conflict with Georgia in 2008. The conclusion is that Russia's actions in many respects was entirely in line with what Pape advocates.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2007